Stora rovdjur

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

Rovdjursförvaltning

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen, och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.

Vad gör Länsstyrelsen?

  • Upprättar regionala förvaltningsplaner för respektive art.
  • Hanterar skyddsjaktärenden på rovdjur.
  • Beslutar om och administrerar licensjakten på rovdjur.
  • Betalar ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur.
  • Informerar och kommunicerar om rovdjuren.
  • Inventerar de stora rovdjuren.
  • Betalar ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur.

För bara tjugo år sedan var stora rovdjur mycket ovanliga i södra Sverige. Varg, lodjur och kungsörn har dock blivit vanligare i takt med att rovdjurspopulationerna har ökat i Sverige. Under senare år har mängden rovdjur ökat i södra Sverige. Nuförtiden finns både lodjur, varg och kungsörn i Skåne.

Eftersom det finns många möjliga bytesdjur i Skåne är rovdjurens förutsättningar goda för att etablera sig i länet. Dessutom finns det stora ytor som är lämpliga livsmiljöer för varg, lo och kungsörn. Samtidigt är risken för konflikter mellan rovdjur och människa större i Skåne än i många andra delar av Sverige. Det beror på att Skåne är tätbefolkat och att det finns många får här. Får är ett tamdjur som rovdjur ibland anfaller.

Risken för att köra på ett rovdjur är också hög eftersom Skåne har ett högtrafikerat och tätt vägnät.

Det är viktigt att påpeka att förutsättningarna skiljer sig, både mellan rovdjursarterna och olika delar av Skåne.

Kungsörn i Skåne (Aquila chrysaetos)

Sedan år 1989 har man observerat att kungsörnen häckar i Skåne. Normalt häckar knappt ett tiotal kända kungsörnspar som sammanlagt föder ca 3-7 flygfärdiga ungar årligen.

Tyvärr dör fler och fler kungsörnar och då främst ungfåglar. Den vanligaste kända dödsorsaken är kontakt med elledningar. Kungsörnar dör även av svält, när de kolliderar med vindkraftverk eller blir påkörda.

Lodjur i Skåne (Lynx lynx)

Varje år observerar man lodjur i Skåne och honor med ungar observeras regelbundet. Eftersom Skåne ofta har lite snöfall är det svårt att inventera beståndet av lodjur genom spårning. Med hjälp av viltkameror är det möjligt att inventera trots lite snö.

Varg i Skåne (Canis lupus)

Ensamma vargar utan revir har blivit vanligare i Skåne under de senaste tio åren. Sedan 2021 finns här också ett vargrevir på Linderödsåsen. Genom inventering och fynd av spillning som DNA-analyseras går det att individbestämma vargarna.

ÅR 2021

11 april

DNA-prover från de båda vargarna i reviret på Linderödsåsen bekräftade.

10 mars

Båda vargarna bekräftades tillsammans på film i reviret på Linderödsåsen.

5 mars

Med hjälp av viltkameror fortsätter Länsstyrelsens inventering av varg även då snö saknas. Här är en film från den 25 februari som visar vargparet på Linderödsåsen.

1 mars

Svar på spillningsprov (DNA) visar att den ensamma varg som senaste veckan observerats i Skåne är en hane som härstammar från reviret Långbogen i Östergötland.

22 februari

En ensam varg dokumenteras i Örkelljunga kommun den 19 februari och i Höörs kommun den 21 februari. Under helgen kommer även tips om ensam varg i Hörby kommun. Det rör sig troligen om samma varg.

17 februari

Länsstyrelsen kan bekräfta att det finns ett vargrevir vid Linderödsåsen. Det revirmarkerande paret är en hane från Kesberget i Västmanland och en hona från Långbogen i Östergötland. Det har bekräftats genom spårningar i snö och DNA-analyser som är utförda av SLU Viltskadecenter.

11 februari

Länsstyrelsen spårar två vargar som går tillsammans i Kristianstads kommun.

5 februari

Besiktning av död kalv (nöt) vid Huaröd, Kristianstad kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några bettskador och inte heller några andra former av yttre våld.

3 februari

Under veckan har 2 vargar som går tillsammans spårats på Linderödsåsen och en familjegrupp lodjur i Osby kommun.

28 januari

Länsstyrelsen spårar under dagen en familjegrupp lodjur i Osby kommun och de två vargarna som går tillsammans i Kristianstad kommun.

26 januari

Den 16 januari besiktigade Länsstyrelsens personal ett får i Höörs kommun som de bedömde var angripet av varg. Svar på Dna-proverna från besiktningen bekräftar varg, men individ gick ej att fastställa.

21 januari

Varg spåras av Länsstyrelsen i Kristianstad kommun. På grund av töväder och dåliga spårförhållanden går det inte att avgöra om det varit en eller två vargar.

19 januari

De två vargar som bekräftats av länsstyrelsen tidigare i januari spårades på nytt i Kristianstad kommun. Spillningsprover för DNA-analys har skickats till Viltskadecenter för analys. En familjegrupp lodjur har genom snöspårning kunnat dokumenteras i Osby kommun.

18 januari

De dna-prover som togs på två slagna dovhjortar i Kristianstads kommun i början av januari bekräftar varg. Det är samma varghane som under 2020 angripit får i Simrishamns och Hässleholms kommunner.

16 januari

Besiktning av ett dött får i närheten av Ullstorp i Höörs kommun. Länsstyrelsens personal bedömer att det är varg som orsakat angreppet.

9 januari

Under lördagen observerades en ensam varg i Höör och Eslövs kommuner av flera personer. Baserat på de bilder och filmer som länsstyrelsen fått in och kunnat bekräfta rör det sig troligen om samma varg som filmades i Åstorp den 7 januari.

8 januari

Två vargar som går tillsammans spårades av Länsstyrelsens personal väster om Everöd i Kristianstad kommun.

7 januari

En varg filmas uppe på Söderåsen i Åstorps kommun. Länsstyrelsens personal har bekräftat film och plats.

ÅR 2020

12 december

En privatperson tog foto på en varg i utkanten av Illstorp i Tomelilla kommun. Bild och plats är kontrollerad av Länsstyrelsens personal.

Jakt på rovdjur

Jakten på de stora rovdjuren är mycket begränsad, och kan endast bedrivas som licensjakt eller skyddsjakt.

Licensjakt

Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige, och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.

Skyddsjakt

Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 § jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.

Jaktförordning (1987:905) på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Akut skyddsjakt på eget initiativ – 28 § jaktförordningen

Om något av de stora rovdjuren angriper tamdjur finns det vissa möjligheter att själv agera med stöd av 28 – 28 b §§ jaktförordningen. I första hand ska man försöka skrämma det angripande rovdjuret men om det inte går kan man under vissa förutsättningar avliva rovdjuret. Ansvaret för att bedöma situationen och avgöra om avlivning ligger på den som tar initiativet.

Om ett rovdjur har dödats med stöd av 28 § jaktförordningen är det viktigt att komma ihåg att inte flytta det döda rovdjuret då detta försvårar länsstyrelsens bedömning av händelseförloppet. Kontakta direkt Länsstyrelsen på telefon 010-224 17 00 (dygnet runt)

Rovdjursobservationer

I Rovbase kan du se registrerade observationer av rovdjur så som varg. I appen Skadobs kan du se andras observationer och registrera dina egna.

Observationer av rovdjur i Naturvårdsverkets söktjänst Rovbaselänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Se andras rovdjursobservationer i Skandobs-appenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Registrera din observation i Skandobs-appen eller berätta för oss om du ser ett stort rovdjur eller hittar rovdjursspår! Fotografera gärna djuret eller spåren. Även bilder från viltkameror kan vara användbara.

Du kan kontakta oss på Länsstyrelsen Skånes rovdjurslinje 010-224 17 00 eller mejla till rovdjur.skane@lansstyrelsen.se

Fotografier på spår från rovdjur är mycket värdefulla tips för Länsstyrelsen. Det finns ett par saker som du bör tänka på när du fotograferar.

Vi vill ha foto på spåren i spårlöpans längdriktning. Ta gärna flera foton. Det är också mycket värdefullt om man kan mäta avståndet mellan varje spår på flera ställen.

Lodjursspår fotograferat i spårlöpans riktning. Foto: LE Carlsson 

Lodjursspår fotograferad i spårlöpans riktning. Foto: LE Carlsson

Det är viktigt att man tar med något som kan fungera som storleksreferens. Ett måttband eller tumstock är förstås det allra bästa men det fungerar bra med en snusdosa eller mobiltelefon också. Tänk på att fotografera spårstämplar rakt ovanifrån.

Nedan följer exempel på vad man kan använda sig av som storleksreferens när man fotograferar spår. Har man inget alls med sig så är ett handavtryck i snön bättre än ingenting.

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Undvik att spåra rovdjur på egen hand! Snitsla platsen eller märk ut GPS-position så att du hittar tillbaka. Om du stöter på ett dött djur täck om möjligt över det så att det är skyddat från räv och korp.

Kamerabevakningslagen

Kamerabevakningslagen har ändrats och privatpersoner behöver inte längre söka tillstånd för att använda viltkamera. Men den som vill sätta upp en viltkamera måste följa den nya dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med viltkameran ska anses vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten. Du kan läsa mer om regler och några tips om hur du kan planera på Naturvårdsverkets webbplats.

Om kamerabevakning på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Viltskador orsakade av rovdjur

Läs om viltskador häröppnas i nytt fönster

Inventering av stora rovdjur i Skåne

De stora rovdjuren blir inventerade årligen i Sverige. Länsstyrelserna ansvarar för att genomföra inventeringarna och att bedöma om observationerna av rovdjuren är trovärdiga. I inventeringsarbetet medverkar jägare, ideella organisationer och andra naturintresserade.

Inventeringarna bygger främst på dokumentation med hjälp av viltkameror och spårning i snön. På så sätt kan man bedöma vilka arter och hur många individer som finns. Under vintern är det lättare att hitta spår på grund av snön. Men observationer under hela året är av intresse. Det kan t ex röra sig om vad allmänheten sett, spår eller av rovdjur rivna bytesdjur.

Länsstyrelsen Skåne ansvarar för inventeringen av varg, lo och kungsörn. Resultaten av inventeringen utgör sedan grunden för uppföljning av målen för rovdjursstammarnas status och om de skadeförebyggande åtgärderna fungerar. Resultaten utgör dessutom grunden för planering av framtida skadeförebyggande åtgärder och Naturvårdsverkets eller Länsstyrelsernas beslut om jakt på rovdjur.

Varje år sammanställer Länsstyrelsen resultaten av inventeringarna i de olika länen i Sverige. Länsstyrelsens rapportering blir sedan granskad av Viltskadecenter. De fastställer även rovdjurens utbredning och antal rovdjurskullar för arterna.

Sekretesslagen skyddar känsliga uppgifter

Alla djur är känsliga under parningstiden. Uppgifter om hotade djurs lyor och boplatser omfattas av tystnadsplikt (20 kap. 1§ Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Det är inte alltid lätt att avgöra vilken rovdjursart som lämnat spår efter sig. Spårning är lättare eller svårare beroende på markunderlaget, gångarter, hur gammalt spåret är och om andra djur lämnar liknande spår. Exempelvis är lodjurets tassavtryck lika en hunds tassavtryck. Dessutom är djurens tassar flexibla och djuren kan lätt anpassa tassarna efter olika underlag.

Till vänster spår av lodjur och till höger spår av katt. Foto: Marcus Elfström

Till vänster spår av lodjur och till höger spår av katt. Foto: Marcus Elfström

Långa sträckor spåras

Rovdjur kan röra sig långa sträckor på kort tid vilket kan göra att det ser ut som att det finns fler individer i området än det egentligen gör. För att avgöra hur många djur som rört sig i grupp är spårning långa sträckor nödvändigt. Exempelvis krävs en spårning på minst 3 km för att fastställa om en lodjurshona med unge rört sig i området.

Under en spårsträcka kan man särskilja spårlöpor (en mängd tassavtryck i följd), mäta steglängder och studera spårstämplar (tassavtryck) under olika snöförhållanden. Exempel på andra viktiga observationer spåraren kan göra är hur djuren uppträtt i olika situationer och hur djuren har rört sig över terrängen.

Lodjurets tassavtryck är kattlikt och de fyra tårna är asymmetriskt placerade. Ofta är spårstämpeln stor och rund.

Klomärken syns oftast inte i tassavtrycket eftersom lodjur kan dra in klorna. Men klorna kan synas på vissa underlag.

Spårstämpelns storlek kan vara 7-9 cm långt.

Lodjursspår på stenarna. Jämför storleken på stämplarna med snusdosan! Foto: Marcus Elfström.

Lodjursspår på stenarna. Jämför storleken på stämplarna med snusdosan! Foto: Marcus Elfström.

Lodjursspår på fallen trädstam. Foto: Marcus Elfström.

Lodjursspår på en fallen trädstam. Foto: Marcus Elfström.

Vargens tassavtryck liknar hundens med fyra symmetriska tår där märken efter klorna oftast syns. Framtassarna är större än baktassarna.

Vargens framtassar är mellan 9-11 cm långa och baktassarna är 8-10 cm.

Hundspår och vargspår kan vara svåra att skilja åt. Flera hundraser lämnar mycket stora tassavtryck efter sig. En vargs spårstämplar är oftast större och glesare än en hunds spårstämplar på tunt snötäcke.

Om du behöver skilja vargens spår från andra djurs spår kan ett tips vara att se hur djupt djuret sjunkit i lössnö. En vuxen varg sjunker ungefär lika djupt som en människa och där skaren inte bär dig, bär den heller inte vargen.

Vargspår

Vargtassavtryck med storleksreferens. Foto: Kenth Olsson

Mer information hos Naturvårdsverket

Du hittar fakta om de stora rovdjuren på Naturvårdsverkets webbplats:

Björnlänk till annan webbplats

Järvlänk till annan webbplats

Kungsörnlänk till annan webbplats

Lodjurlänk till annan webbplats

Varglänk till annan webbplats

Kontakt

Länsstyrelsen Skånes rovdjurslinje

För observationer av rovdjur eller andra frågor om rovdjur kontakta vår rovdjurslinje.