Stora rovdjur

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

Rovdjursobservationer

Registrera din observation i Skandobs-appen eller berätta för oss om du ser ett stort rovdjur eller hittar rovdjursspår. Fotografera gärna djuret eller spåren. Även bilder från viltkameror kan vara användbara.

I Rovbase kan du se registrerade observationer av rovdjur så som varg. I appen Skadobs kan du se andras observationer och registrera dina egna.

Se och rapportera in rovdjursobservationer i Skandobs Länk till annan webbplats.

Observationer av rovdjur i Naturvårdsverkets söktjänst Rovbase Länk till annan webbplats.

Dagtid kan du kontakta oss på Länsstyrelsen Skånes rovdjurslinje 010-224 17 00 eller mejla till rovdjur.skane@lansstyrelsen.se

Fotografier på spår från rovdjur är mycket värdefulla tips för Länsstyrelsen. Det finns ett par saker som du bör tänka på när du fotograferar.

Vi vill ha foto på spåren i spårlöpans längdriktning. Ta gärna flera foton. Det är också mycket värdefullt om man kan mäta avståndet mellan varje spår på flera ställen.

Lodjursspår fotograferat i spårlöpans riktning. Foto: LE Carlsson 

Lodjursspår fotograferad i spårlöpans riktning. Foto: LE Carlsson

Det är viktigt att man tar med något som kan fungera som storleksreferens. Ett måttband eller tumstock är förstås det allra bästa men det fungerar bra med en snusdosa eller mobiltelefon också. Tänk på att fotografera spårstämplar rakt ovanifrån.

Nedan följer exempel på vad man kan använda sig av som storleksreferens när man fotograferar spår. Har man inget alls med sig så är ett handavtryck i snön bättre än ingenting.

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Undvik att spåra rovdjur på egen hand! Snitsla platsen eller märk ut GPS-position så att du hittar tillbaka. Om du stöter på ett dött djur täck om möjligt över det så att det är skyddat från räv och korp.

Länsstyrelsen Skånes rovdjurslinje

Om du har fått tamboskap dödade eller skadade av rovdjur kontakta vår rovdjurslinje. Den är öppen dygnet runt. Den hanteras av vilthandläggare under dagtid, och av tjänsteperson i beredskap under kvällar och helger.

E-post till rovdjur.skane@lansstyrelsen.se

Telefon 010-224 17 00

Aktuellt om varg och andra stora rovdjur

18 april

Länsstyrelsen har under dagen besiktigat två vargangrepp på får och get i reviret Söderåsen. Angreppen har skett i två närliggande hagar under natten. Två tackor dödades i den.ena hagen och ett får och två getter dödades i den andra hagen. Länsstyrelsen har nu fattat ett nytt och utvidgat beslut om skyddsjakt.

17 april

Skyddsjaktbeslutet från 10 april har överklagats. Förvaltningsrätten har beslutat att avslå yrkandet om inhibition (att jakten ska stoppas i väntant på dom), vilket betyder att skyddsjakten kan fortsätta.

17 april

Resultat har kommit från dna- prover vid angreppet i reviret på Söderåsen den 10 april. Resultatet visar att angreppet var gjort av den genetiskt viktiga vargen som härstammar från Setten i Norge (individbeteckning G93-23).

13 april

Under dagen har länsstyrelsen besiktigat ett angrepp på får i reviret på Söderåsen, Klippans kommun. Besiktningen visar att angreppet har gjorts av varg. Två får dödades i angreppet och ytterligare ett får var skadat men veterinär bedömer att det djuret kommer klara sig. Länsstyrelsens fattade den 10 april beslut om skyddsjakt.

10 april

Länsstyrelsen Skåne har besiktigat ett angrepp på två får i reviret Söderåsen. Besiktningen visar att angreppet har gjorts av varg. Länsstyrelsen har nu fattat beslut om skyddsjakt som gäller till 20 april.

8 april

Resultat har kommit från dna- prover vid angreppet i reviret på Söderåsen den 23 mars. Resultatet visar att angreppet var gjort av den genetiskt viktiga vargen som härstammar från Setten i Norge (individbeteckning G93-23).

23 mars

Länsstyrelsen Skåne har den 23 mars fattat beslut om skyddsjakt på varg i reviret på Söderåsen enligt Naturvårdsverkets nya riktlinjer. Detta sedan Länsstyrelsen har besiktigat ett tredje angrepp inom reviret.

10 mars

Besiktning av en död nötkalv söder om Degeberga, Kristianstad kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

16 februari

Uppdatering för angreppet i reviret Söderåsen 8 fabruari. Svar på dna-analyser visar att angreppet var gjort av den gentiskt viktiga varg som kopplats till tidigare angrepp i Skåne och flera andra län. Individen härstammar från reviret Setten i Norge (individbeteckning G93-23).
Detta innebär att skyddsjakt i reviret inte längre är aktuell, antalet angrepp som utförts av revirvargarna är två.

15 februari

Förvaltningsrätten beslutar att Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 9 februari
2024 om skyddsjakt efter varg tills vidare inte ska gälla i avvaktan på att målet
avgörs slutligt eller något annat beslutas (inhibition).

14 februari

Resultat från DNA-prover insamlade under vintern har identifierat den revirmarkerande tiken och tre årsvalpar i reviret Svalemosse mellan Hässleholm och Höör. Det gör att status för reviret utifrån inventeringskriterier kan fastställas som familjegrupp. Länsstyrelsen kommer fortsätta med arbetet i området för att följa utvecklingen.

12 februari

Resultat från DNA-prover insamlade under hösten och vintern har identifierat den revirmarkerande tiken och fyra årsvalpar i reviret Söderåsen. Det gör att status för reviret utifrån inventeringskriterier kan fastställas som familjegrupp. Länsstyrelsen kommer fortsätta med arbetet i området för att följa utvecklingen.

8 februari

Länsstyrelsen har idag besiktigat två döda får norr om Kågeröd i reviret Söderåsen. Bedömningen är att angreppet har gjorts av varg. Det är det tredje angreppet i reviret sedan i somras och Länsstyrelsen förbereder nu ett skyddsjaktbeslut som kan träda i kraft direkt vid ett eventuellt fjärde angrepp.

 

2 februari

Uppdatering angående angreppet 26 januari. Svar på dna-analyser visar att angreppet var gjort av den varg som under hösten kunde kopplas till två angrepp i Skåne. Individen härstammar från reviret Setten i Norge (individbeteckning G93-23).

27 januari

Länsstyrelsen besiktigade en död dvärgget i Osby kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjorda av varg eller annat stort rovdjur.

26 januari

Förvaltningsrätten har avslagit överklagandena som gällde skyddsjakt. Pausandet av skyddsjakten som rätten beslutade om den 23 januari har upphört.

26 januari

Länsstyrelsen har idag bekräftat vargangrepp på får i Ängelhoms kommun. Fyra tackor var döda och en fick avlivas.

23 januari

Överklaganden om skyddsjakt har kommit in. Förvaltningsrätten beslutar att Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt tills vidare inte ska gälla i avvaktan på att målet avgörs slutligt eller annat beslutats (inhibition).

22 januari

Länsstyrelsen Skåne har idag fattat ett beslut om skyddsjakt på varg i nordöstra delen av länet. Beslutet följer de nya riktlinjerna för skyddsjakt som har beslutats av viltförvaltningsdelegationen där det bland annat framgår att skyddsjakt bör övervägas efter ett angrepp bakom rovdjursavvisande stängsel.

21 januari

OBS, rättelse. Nya uppgifter har framkommit och det var spänning i eltråden vid tillfället för angrepp.

19 januari

Länsstyrelsen har idag bekräftat vargangrepp på får i Hökön, Osby kommun. Angreppet har skett bakom ett tidigare godkänt rovdjursavvisande stängsel, men där ingen spänning kunde uppmätas i eltråden vid tillfället för besiktningen.

 

18 december

Resultat från DNA-prover insamlade under hösten har identifierat den revirmarkerande hanen samt tiken och två årsvalpar på Linderödsåsen. Det gör att status för reviret utifrån inventeringskriterier kan fastställas som familjegrupp. Länsstyrelsen kommer fortsätta med arbetet i området för att följa utvecklingen.

I reviren Söderåsen och Svalemosse har länsstyrelsen med hjälp av viltkameror och spårning dokumenterat fyra vargar i respektive revir. Inventeringsarbetet fortsätter med fokus på att via spillning identifiera föräldradjur samt årsvalpar.

I nordöstra Skåne har en lodjurshona med minst unge dokumenterats.

13 november

Länsstyrelsen har under dagen besiktigat 4 får i trakten kring Lövestad, Sjöbo kommun. Bedömningen är att varg har gjort angreppet och att det har gått ca 4-5 dagar sedan angreppet.

9 november

Länsstyrelsen Skåne har fattat ett nytt beslut om skyddsjakt på varg i reviret Linderödsåsen. DNA-svar knyter varg i reviret till det senaste angreppet i Hörby kommun. Samtidigt visar andra DNA-svar att den genetiskt viktiga vargen som fanns i området har rört sig utanför Skåne.Skyddsjakten träder i kraft direkt vid nästa eventuella angrepp, och genomförs med specialtränad hund.

1 november

Nytt varangrepp i reviret Linderödsåsen, mellan Hörby och Degeberga. En kviga dödad. Fyra saknas, har förmodligen flytt från platsen.

31 oktober

Förvaltningsrätten upphäver Länsstyrelsen Skånes beslut om skyddsjakt på en varg i reviret Linderödsåsen. Förvaltningsrätten anser att risken är alltför stor att fel varg fälls, det vill säga den genetiskt viktiga varg som rört sig på Österlen.

26 oktober

Förvaltningsrätten beslutar om inhibition av skyddsjakt efter inkomna överklaganden.

25 oktober

Länsstyrelsen fattar beslut om skyddsjakt efter fyra konstaterade angrepp i reviret Linderödsåsen. Skyddjakten är begränsad till en vecka.

24 oktober

Angrepp på död tacka i Hörby kommun mellan Hörby och Degeberga. Besiktiningen skedde 25 oktober. Angreppet har utförts av varg.

23 oktober

Länsstyrelsen har besiktigat en död tacka i Hörby kommun mellan Hörby och Degeberga. Angreppet har skett bakom rovdjursavvisande stängsel.

22 oktober

Länsstyrelsen har besiktigat tre döda tackor i Norra Åsum i Kristianstadskommun kring den norra gränsen av reviret Linderödsåsen.

20 oktober

Nytt DNA-svar visar att angreppet utanför Brösarp den 6 oktober har utförts av den genetiskt viktiga varg som oockså gjorde angreppet den 3 oktober. Någon skyddsjakt i reviret Linderödsåsen kommer inte att verkställas. Det finns under den senaste sexmånadersperioden två konstaterade angrepp från tiken i reviret.

18 oktober

Länsstyrelsen har fått svar från DNA-svar från tidigare angrepp i reviret Linderödsåsen. Angreppet 25 juli och 5 oktober i Hörby kommun kan knytas till tiken i reviret. Angreppet den 3 oktober i Tomelilla kommun har utförts av en avkomma till en genetiskt viktig finskrysk varg från Settenreviret i Norge. Någon skyddsjakt i reviret Linderödsåsen kommer inte att verkställas eftersom det finns viss osäkerhet om vilken individ som utfört angreppet den 6 oktober i Tomelilla kommun. DNA-svaret gick inte att kopplas till någon individ.

18 oktober

Länsstyrelsen besiktigat tre döda får väster om S:t Olof på Österlen, en plats som ligger på gränsen till reviret Linderödsåsen. Fåren hade legat i några dagar, och bara två av dem har med säkerhet dödats av varg. Ytterligare ett är försvunnet. Salivprog har tagits för DNA-analys.

14 oktober

Två vargar fälldes under inom reviret Linderödsåsen. Länsstyrelsens vilthandläggare har gjort bedömningen att vargarna har fällts i överensstämmelse med paragraf 28 i jaktförordningen, som ger rätt att skydda tamdjur vid rovdjursangrepp. Vargarna fälldes under samma jakt och i båda fallen har vargarna uppsökt jakthundar och skjutits av jägare för att freda hunden.

9 oktober

Besiktning av en död kviga öster om Vollsjö, Sjöbo kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

7 oktober

Besiktning av ett dött får söder om Tyringe i Hässleholms kommun. Besiktningen visade skador på djuret som bedöms vara gjort av räv.

6 oktober

Besiktning av sju skadade och avlivade får i trakten mellan Brösarp och Frörum, Tomelilla kommun. Bedömningen är att fåren har angripits av varg och det är det tredje angreppet inom reviret Linderödsåsen. Provtagning har gjorts för DNA- analys.

Eftersom detta är det tredje angreppet inom Linderödsreviret har Länsstyrelsen Skåne idag beslutat om skyddsjakt med spårhund som startar direkt efter nästa angrepp. Förtydligande, uppdaterat den 20 oktober: beslutet ska i dagsläget inte verkställas, se informationen under datumet 18 oktober.

5 oktober

Besiktning av en död kviga mellan Huaröd och Hörby. Angreppet har gjorts av varg och det är det andra angreppet som har skett inom reviret Linderödsåsen under de senaste sex månaderna. Vid ett tredje angrepp kan Länsstyrelsen besluta om skyddsjakt som startar direkt vid ett fjärde angrepp. Provtagning har gjorts för DNA-analys.

3 oktober

Besiktning av två döda och tre skadade får i Tomelilla kommun. Angreppet har gjorts av varg. I området har under en tid observationer gjorts av enstaka vargar. Provtagning har gjorts för DNA-analys.

16 september

Besiktning av död nötkalv i närheten av Sankt Olof, Simrishamns kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

27 juli

Under torsdagen den 27 juli fälldes en varg i området kring Nävlinge, Hässleholms kommun, under den skyddsjakt som Länsstyrelsen Skåne tidigare beslutat om. I och med att vargen är fälld så upphör beslutet om skyddsjakt efter vargindividen med omedelbar verkan.

25 juli

Besiktning av sju döda får i Huaröd, Kristianstads kommun. Angreppet har skett inom reviret Linderödsåsen. Fåren hade skador som bedöms vara gjorda av varg.

24 juli

Länsstyrelsen Skåne har fattat ett beslut om skyddsjakt på en vandringsvarg i Hässleholms kommun. Beslutet fattas efter att samma varg gjort tre angrepp.

24 juli

Besiktning av får i Nävlinge i Hässleholms kommun. Bedömningen är att fåret har angripits av varg.

21 juli

Besiktning av tacka i Nävlinge i Hässleholms kommun. Bedömningen är att tackan har angripits av varg.

13 juli

Länsstyrelsen Skåne besiktigade två angrepp på får, utanför Sösdala och Nävlinge i Hässleholms kommun. Fåren hade skador som gjorts av varg. Totalt har fem får dödats vid angreppen och två saknas.

12 juli

Svar på analys av DNA från angrepp 4 juli gav träff på tiken i det revirmarkerande paret i Söderåsen.

4 juli

Besiktning av nötkalv på Söderåsen i Svalövs kommun. Bedömningen är att kalven har angripits av varg.

18 juni

Besiktning av död nötkalv i trakten kring Venestad, Kristianstad kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

5 juni

Länsstyrelsen Skåne har, den 5 juni, besiktigat en nötkalv på Söderåsen i Svalövs kommun. Bedömningen är att kalven har dödats av varg. Länsstyrelsen uppmanar alla djurägare i området att om möjligt öka tillsynen och se över sina stängsel.

1 juni

Besiktning av skadad nötkalv i närheten av Tollarp, Kristianstad kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

13 maj

Länsstyrelsen Skåne har, den 13 maj, besiktigat ett angrepp får utanför Tyringe i Hässleholms kommun. En tacka är död och två lamm saknas. Länsstyrelsen uppmanar alla djurägare i området att om möjligt öka tillsynen och se över sina stängsel.

Bedömningen är att angreppet har utförts av varg. Det här är det första angreppet i reviret Svalemosse, sedan det bekräftades i mars månad.

24 mars

DNA-analyser från spillning och revirmarkeringar som togs i samband med spårningar under mars månad visar att det är samma vargar som sedan i höstas identifierats genom analys av spillning på Söderåsen och området sydväst om Tyringe. Länsstyrelsen kan därmed bekräfta att det rör sig om två nya vargrevir i Skåne. Reviren får namnen ”Söderåsen” och ”Svalemosse”

Det revirmarkerande paret på Söderåsen utgörs av en hane som härstammar från Sjundareviret (Södermanlands och Stockholms län). Tiken kommer från reviret Långbogen (Östergötland). Även i reviret Svalemosse härstammar tiken från reviret Långbogen medan hanen är från reviret Gåsberget (Västmanland).

10 mars

Tack vare goda snöförhållanden har länsstyrelsen under veckan spårat två vargar på Söderåsen och två vargar sydväst om Tyringe. Flera prover på spillning har tagits i samband med spårningen och lämnats för DNA-analys.

9 mars

Besiktning av död nötkalv i närheten av Liarum, Kristianstad kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

9 februari

Länsstyrelsen fick in samtal från en hundägare som hade haft varg nära sig och sina kopplade hundar i Svalövs kommun. Vargarna hade fullt fokus på hundarna, och hundägaren agerade helt rätt i situationen. Gjorde sig hörd genom att ropa, och hade även sinnesnärvaro att ta bilder, trots att en varg kom nära. Vargarna drog sig efter en stund tillbaka och hundägaren kontaktade Länsstyrelsen.

Inventeringspersonal åkte under eftermiddagen ut till platsen och kunde bekräfta de bilder som hundägaren tagit samt genom spår i den snö som fanns. Spårningen fortsatte under kvällen och de två vargarna spårades i ca 2 kilometer, ett spillningsprov hittades. Spillningen ska DNA-analyseras med förhoppning om att individen ska kunna fastställas.

7 februari

Länsstyrelsen har spårat två vargar som gått tillsammans söder om Tyringe, Hässleholms kommun. Flera revirmarkeringar dokumenteras.

27 december

Skyddsjakten i reviret Linderödsåsen är förläng till den 31:e januari.

29 november

Länsstyrelsen Skåne har i dag fattat beslut om skyddsjakt på en varg i reviret Linderödsåsen.Beslutet innebär att skyddsjakt med spårhund startar direkt efter nästa angrepp.

28 november

Resultat har kommit från dna- prover vid angreppet i Hörby kommun den 18 november. Resultatet visar att angreppet hade gjorts av varg. Individ kunde bestämmas till tiken i reviret på Linderödsåsen.

21 november

Resultat har kommit in på de dna- prover som togs i samband med besiktning av döda och skadat får i trakten kring Hörby i Kristianstad kommun den 13 november. Resultatet visar att angreppet hade gjorts av varg. Individer kunde bestämmas till tiken och hanen som etablerat revir på Linderödsåsen.

18 november

Länsstyrelsen Skåne har besiktigat 4 döda får och ett skadat får i Hörby kommun. Besiktningen visar att det med största sannolikhet är varg som har gjort angreppen.

13 november

Länsstyrelsen Skåne har besiktigat fem döda får och ett skadat får i Hörby kommun. Besiktningen visar att det med största sannolikhet är varg som har gjort angreppen.

11 november

Resultat på spillningsprov som samlats in i slutet av oktober visade att en spillning som hittades söder om Tollarp var från en varghane (individbeteckning G229-21) som härstammar från reviret Långbogen 2 i Östergötland.

8 november

Länsstyrelsen Skåne har med hjälp av en viltkamera i Mellanskåne dokumenterat en varg som revirmarkerar. Det är ytterligare ett tecken på att det finns ett andra revir i Skåne.

7 November

Länsstyrelsen i Skåne besiktade en död tacka i Hässleholms kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

25 oktober

Två vargar passerade en av länsstyrelsens viltkameror på Linderödsåsen.

22 oktober

Länsstyrelsen i Skåne besiktade ett dött bagglamm i Båstads kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

17 oktober

Länsstyrelsen Skåne besiktigade en död tacka i närheten av Norra Sandby, Hässleholms kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjorda av varg eller annat stort rovdjur.

15 oktober

4 vargar passerade en av länsstyrelsens viltkameror på Linderödsåsen.

30 september

Resultat har kommit på de dna-prover som togs i samband med besiktning av döda och skadade får i trakten kring Huaröd i Kristianstads kommun den 20 september. Reslutaten visar att angeppet hade gjorts av varg. Individer kunde bestämmas till den hane och hona som sedan 2021 etablerat ett revir på Linderödsåsen (individbeteckning G244-19 samt G36-20 ).

25 september

1 lodjur dokumenteras på en av Länsstyrelsens viltkameror i nordöstra Skåne.

22 september

Resultat på spillningsprov som samlats in i september visade att en spillning som hittades öster om Kågeröd var från en vargtik (individbeteckning G114-20) som härstammar från reviret Långbogen i Östergötland.

20 september

Tio får dödades och tre blev allvarligt skadade i ett vargangrepp i Huaröd i Kristianstads kommun. Angreppet har skett inom det skånska reviret på Linderödsåsen. För att ta reda på vilken individ som dödat fåren har Länsstyrelsen tagit prov för en dna-analys.

19 augusti

Resultat på de prover som togs i samband med besiktning av döda och skadade tackor i Klippans kommun den 2 augusti visar att angeppet hade gjorts av varg. Individ kunde däremot inte bestämmas.

Resultat på två spillningsprov som samlats in under augusti visade att en spillning som hittades söder om Tyringe var från en varghane (individbeteckning G1-22) som härstammar från reviret Gåsmyren i Västmanland (individbeteckning G1-22). Den andra spillningen som hittades inom befintligt vargrevir på Linderödsåsen visade sig komma från en av årsvalparna (en hona, individbeteckning G119-22) som föddes i reviret i våras.

10 augusti

Resultat på de prover som togs i samband med besiktning av en död tacka i Osby kommun den 1 augusti visar på varg. Även individ kunde bestämmas till en hanvarg från Sjundareviret i Sörmland (individbeteckning G110-21).

Resultat på de prover som togs i samband med besiktning av ett dött lamm i Hörby visar också på varg. Även individ kunde bestämmas till en av valparna som föddes under 2021 i reviret på Linderödsåsen (individbeteckning: G108-22).

6 augusti

Besiktning av dött får i närheten av Tollarp, Kristianstad kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

2 augusti

Länsstyrelsen besiktigade tre döda tackor i Klippans kommun, norr om Klippan. Fåren hade skador som bedöms vara gjorda av varg. Angreppet skedde förmodligen förgående dag. Utöver detta var 2 tackor skadade vid samma angrepp.

1 augusti

Länsstyrelsen besiktigade en död tacka i Osby kommun i Jonstorpsstrakten. Fåret hade skador som bedöms vara gjorda av varg. Angreppet skedde förmodligen tidigare samma dag.

Länsstyrelsen besiktigade ett dött lamm i Hörby kommun i Killhultstrakten. Fåret hade skador som bedöms vara gjorda av varg. Angreppet skedde förmodligen tidigare samma dag.

26 juni

En varg sköts under morgonen under ett pågående angrepp i en fårhage i Svalövs kommun. Länsstyrelsens vilthandläggare har varit på platsen och konstaterade att skjutningen har skett i överensstämmelse med paragraf 28 i jaktförordningen.

25 juni

Länsstyrelsen Skåne besiktigade ett angrepp på får vid Röstånga i Svalövs kommun. Fåren hade skador som bedöms vara gjorda av varg. Sex får dödades vid angreppet.

3 juni

Besiktning av död tacka i närheten av Önnestad, Kristianstad kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

25 maj

Besiktning av död kalv (nöt) i närheten av Önneköp, Hörby kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

Det finns en ny kull vargungar i reviret Linderödsåsen i östra Skåne. Valparna upptäcktes av Länsstyrelsen Skånes vilthandläggare under förra veckan.

18 maj

Besiktning av dött lamm i närheten av Bjärnum, Hässleholms kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

13 maj

Besiktning av död kalv (nöt) i närheten av Huaröd, Kristianstad kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

15 april

Länsstyrelsens vilthandläggare besiktigade under långfredagen en död bagge i Lunds kommun i Veberödstrakten. Fåret hade skador som bedöms vara gjorda av varg. Angreppet gjordes någon gång mellan torsdag kväll och fredag morgon. Tackan hade tagit sig ut från hagen och angreppet skedde strax utanför hagen.

Ett angrepp genomfördes i Veberöd i februari, dock inte på samma plats.

4 mars

Besiktning av död kalv (nöt) i närheten av Vinslöv, Hässleholms kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några skador som bedöms vara gjord av varg eller annat stort rovdjur.

25 februari

I veckan kom analyssvar på en spillning som hittades vid Immeln den 15 februari. DNA-analysen visar att det är från en varghane som härstammar från Sjundareviret i Sörmland.

Länsstyrelsens vilthandläggare besiktigade under långfredagen en död tacka i Lunds kommun i Veberödstrakten. Fåret hade skador som bedöms vara gjorda av varg.

Angreppet gjordes någon gång mellan torsdag kväll och fredag morgon.

– Skadorna tyder på att angreppet har gjorts av varg. Tackan hade tagit sig ut från hagen och angreppet skedde strax utanför hagen, säger David Börjesson, vilthandläggare på Länsstyrelsen Skåne.

Ett angrepp genomfördes i Veberöd i februari, dock inte på samma plats.

16 februari

Länsstyrelsen besiktigade ett dött får i Lunds kommun. Besiktningen visade skador på djuret som bedöms vara orsakat av varg. Uppdatering 2 mars: Resultat från dna-analys på de prover som togs i samband med besiktning visar på varg. Även individ kunde bestämmas till en av valparna som föddes 2021 i reviret på Linderödsåsen (individbeteckning: G177-21).

12 februari

Länsstyrelsen utförde besiktning av en död get i Osby kommun. Besiktningen visade skador på djuret som bedöms vara orsakat av varg. Uppdatering 2 mars: Resultat från dna-analys på de prover som togs i samband med besiktning gav inget svar på art.

10 Februari

Länsstyrelsens rovdjursspårare har bekräftat en vargobservation i närheten av Osby. Troligtvis är detta den varg som i veckan rört sig i Halland och som de senaste dagarna observerats i Laholm och Markaryd.


Rovdjursförvaltning

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen, och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.

Vad gör Länsstyrelsen?

  • Upprättar regionala förvaltningsplaner för respektive art.
  • Hanterar skyddsjaktärenden på rovdjur.
  • Beslutar om och administrerar licensjakten på rovdjur.
  • Betalar ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur.
  • Informerar och kommunicerar om rovdjuren.
  • Inventerar de stora rovdjuren.
  • Betalar ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur.

För bara tjugo år sedan var stora rovdjur mycket ovanliga i södra Sverige. Varg, lodjur och kungsörn har dock blivit vanligare i takt med att rovdjurspopulationerna har ökat i Sverige. Under senare år har mängden rovdjur ökat i södra Sverige. Nuförtiden finns både lodjur, varg och kungsörn i Skåne.

Eftersom det finns många möjliga bytesdjur i Skåne är rovdjurens förutsättningar goda för att etablera sig i länet. Dessutom finns det stora ytor som är lämpliga livsmiljöer för varg, lo och kungsörn. Samtidigt är risken för konflikter mellan rovdjur och människa större i Skåne än i många andra delar av Sverige. Det beror på att Skåne är tätbefolkat och att det finns många får här. Får är ett tamdjur som rovdjur ibland anfaller.

Risken för att köra på ett rovdjur är också hög eftersom Skåne har ett högtrafikerat och tätt vägnät.

Det är viktigt att påpeka att förutsättningarna skiljer sig, både mellan rovdjursarterna och olika delar av Skåne.

Kungsörn i Skåne (Aquila chrysaetos)

Sedan år 1989 har man observerat att kungsörnen häckar i Skåne. Normalt häckar knappt ett tiotal kända kungsörnspar som sammanlagt föder ca 3-7 flygfärdiga ungar årligen.

Tyvärr dör fler och fler kungsörnar och då främst ungfåglar. Den vanligaste kända dödsorsaken är kontakt med elledningar. Kungsörnar dör även av svält, när de kolliderar med vindkraftverk eller blir påkörda.

Lodjur i Skåne (Lynx lynx)

Varje år observerar man lodjur i Skåne och honor med ungar observeras regelbundet. Eftersom Skåne ofta har lite snöfall är det svårt att inventera beståndet av lodjur genom spårning. Med hjälp av viltkameror är det möjligt att inventera trots lite snö.

Varg i Skåne (Canis lupus)

Ensamma vargar utan revir har blivit vanligare i Skåne under de senaste tio åren. Sedan 2021 finns här också ett vargrevir på Linderödsåsen. Genom inventering och fynd av spillning som DNA-analyseras går det att individbestämma vargarna.

Frågor och svar om varg i Skåne

Ska det verkligen finnas varg i Skåne?

Sveriges regering och riksdag har beslutat att det ska finnas varg i Sverige, Skåne är inget undantag.

Är inte Skåne olämpligt som varglän?

Biologin och geografin i Skåne utgör faktiskt en lämplig livsmiljö för varg, trots alla samhällen och vägar. I Skåne är tillgången på naturlig föda god. Det finns hög tillgång på naturliga bytesdjur som dovhjort, hare och rådjur.

Men Skåne är samtidigt ett län med många tamdjur och en omfattande löshundsjakt. Det innebär en ökad risk för angrepp, även om risken är liten för den enskilde tamdjursägaren eller hundägaren.

Hur ser svensk rovdjurspolitik ut?

Både riksdagen och EU har slagit fast att Sverige ska ha en långsiktigt livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Detta ska ske utan att tamdjurshållning påtagligt försvåras, dessutom ska socioekonomisk hänsyn tas. Med socioekonomisk hänsyn menas att näringar såsom tamdjurshållning och jakt ska kunna fortgå.

Länsstyrelsen i Skåne arbetar med en regional förvaltningsplan för stora rovdjur för perioden 2021-2024.

Vilka är Länsstyrelsens uppgifter när det gäller varg?

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur, vilket i Sverige är björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Alla dessa djur är fridlysta. I Skåne län handlar det om lodjur, varg och kungsörn. Länsstyrelsen ansvarar för inventering av rovdjursstammarna och för besiktning av skador som misstänks ha gjorts av rovdjur. Ett annat viktigt uppdrag för Länsstyrelsen är att ge korrekt och opartisk information.

Naturvårdsverket har delegerat rätten att fatta beslut om skyddsjakt till Länsstyrelsen, men inte rätten att fatta beslut om licensjakt.

Varför skjuter Länsstyrelsen inte vargarna?

Vargen är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv och svensk lag. Länsstyrelsen kan trots detta besluta om skyddsjakt om vissa kriterier är uppfyllda. Det kan exempelvis vara för att förhindra allvarlig skada på egendom. Det kan även vara av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller andra tvingande skäl med ett överskuggande allmänintresse.

Det krävs starka skäl för att besluta om skyddsjakt på en varg. Skyddsjakt blir aktuell först om det inte finns någon annan lämplig lösning.

Hur följer Länsstyrelsen utvecklingen av varg i Skåne?

Vi följer upp de tips som kommer in som vi bedömer är möjliga att följa upp. Det kan vara en bild på djuret eller spillning. Länsstyrelsen har även viltkameror utplacerade på flera platser inom reviren.

Länsstyrelsen tar gärna emot tips via Skandobs eller på rovdjur.skane@lansstyrelsen.se. Det vi framför allt vill ha är bilder på vargarna, synobservationer eller tips om spillning.

Vad räknas som revirmarkerande par?

Ett revirmarkerande par är två vargar av olika kön som går tillsammans i ett område, och där båda individerna revirmarkerar regelbundet.

Vad räknas som revir?

Ett revir är det område där en eller flera vargar är stationära och regelbundet revirmarkerar.

Hur många revir finns i Skåne?

I januari 2021 konstaterade Länsstyrelsen ett revir på Linderödsåsen. Valpar har fötts i reviret på Linderödsåsen under 2021 och 2022.

Under 2022 har ytterligare 2 revir bildats. Ett revir ligger på Söderåsen och ett revir i Mellanskåne mellan Höör och Hässleholm.

Var går gränserna för reviret på Linderödsåsen?

De exakta gränserna är inte kartlagda ännu. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att öka kunskapen om revirens utbredningar. Allmänhetens rapporterade observationer i Skandobs kan vara till hjälp för att få en bild av revirets utbredning.

Se och rapportera in rovdjursobservationer i skandobs Länk till annan webbplats.

Hur länge stannar valparna i ett revir?

Det normala är att valparna successivt stöts bort, och de första valparna kan lämna födelsereviret från ca ett års ålder.

Vad kan jag som tamdjursägare göra?

Ett råd till dig som är tamdjursägare är att se till att dina stängsel täcker alla sidor av hagen och att det sluter tätt mot marken (vargar hoppar sällan över stängsel, utan tränger sig oftast under). Ett väl uppsatt fårnät är ett bra grundskydd.

Elstängsel förebygger rovdjursangrepp effektivt och kan användas i de flesta tamdjursbesättningar i Sverige. De stängseltyper Viltskadecenter rekommenderar kallas för rovdjursavvisande stängsel (länk). Tänk på att risken för rovdjursangrepp på tamdjur är större i hagar som avgränsas av vatten än i hagar som har stängsel kring hela betesmarken.

Stöd till stängsel mot rovdjur finns att söka från Länsstyrelsen Skåne. Stödet är i första hand tänkt för att komplettera befintligt stängsel. Du kan endast få stöd för de typer av stängsel som rekommenderas av Viltskadecenter.

Läs mer om stöd till rovdjursavvisande stängsel

Om ett rovdjur har skadat ditt tamdjur eller din hund

Det är viktigt att du anmäler alla skador som du misstänker är orsakade av stora rovdjur. Gör så här om du misstänker att rovdjur har dödat eller skadat dina tamdjur eller din hund:

  1. Anmäl skadan omgående till Länsstyrelsen så skickar vi ut en utbildad besiktningsperson. Kontakta Länsstyrelsens Rovdjurslinje på telefonnummer 010-224 17 00 (dygnet runt). Vår besiktning är alltid utan kostnad.
  2. Flytta inte det skadade eller döda djuret från fyndplatsen. Täck istället över det med en presenning eller liknande. Undvik att trampa runt på fyndplatsen. Se också till att andra djur inte är för nära det skadade eller döda djuret. Alla dessa åtgärder gör det lättare för besiktningspersonen att säkra spår från det angripande rovdjuret.
  3. Om ditt tamdjur eller din hund är svårt skadat ska du förstås ta det akut till veterinär, eller kontakta veterinär som kommer ut på plats. Besiktningspersoner från länsstyrelsen får inte avgöra om ett djur ska avlivas eller behandlas av veterinär.
  4. Om dina tamdjur angripits av rovdjur finns en ökad risk för nya angrepp de närmast följande veckorna. Läs mer om åtgärder på Viltskadecenter. Länk till annan webbplats.
  5. Om dina tamdjur blivit skadade eller dödade av ett fredat rovdjur (björn, kungsörn, lodjur eller varg) har du rätt till ekonomisk ersättning. Länsstyrelsen lämnar inte ersättning för skador orsakade av rovdjur som man får jaga (till exempel räv) eller när en hund har angripit tamdjur. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra vilket slags rovdjur som angripit tamdjuren. Länsstyrelsens besiktningspersoner kan ta DNA-prov för att få reda på detta. Om en hund är angripare ska du polisanmäla händelsen. Du kan då få ersättning genom att ägaren till hunden som angrep får betala skadestånd. Ansökningsblankett för ersättning på SLU:s webbplats. Länk till annan webbplats.

Är det bara vissa vargar som angriper tamdjur och hundar?

Det förefaller som om vissa vargar har en ökad benägenhet att angripa tamdjur, även om det inte finns någon forskning som styrker detta.

Får jag som djurägare freda mig från ett angrepp?

Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp, får man vidta åtgärder för att skrämma bort rovdjuret. Rovdjuret får även dödas i samband med detta under vissa specifika omständigheter som regleras i jaktförordningen (1987:905) paragraf 28. Rovdjuret får bara dödas när det inte går att skrämma bort rovdjuret eller på något annat lämpligt sätt avbryta eller avvärja angreppet.

Den som har dödat ett rovdjur ska snarast möjligt anmäla händelsen till Länsstyrelsen. Djuret får inte flyttas utan medgivande från Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska anmäla händelsen till Polisen, om det finns misstanke om brott.

Vilka är riskerna för mig som jagar med hund i reviret?

Årligen skadas eller dödas mellan 20 – 40 hundar av varg, framförallt löshundar under jakt. Utifrån en äldre och begränsad studie som Viltskadecenter har gjort är sannolikheten för angrepp på lös hund i ett revir med revirmarkerande vargar 1 på 9000 jaktdagar. Angrepp på kopplade hundar är extremt sällsynta.

Även om det är en relativt liten risk att en jakthund angrips av varg är det en risk som många känner sig ovana vid, vilket skapar oro. En rekommendation är att inte låta förekomsten av varg påverka vad du gör, men anpassa hur du gör vissa saker som till ex löshundsjakt. Läs i bifogad länk och vidta de förebyggande åtgärder som du tycker är rimliga och bedömer kan ha effekt utifrån hur du jagar.

Åtgärder mot skador på hundar på Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Bidrag till hundväst

Du kan söka bidrag till hundväst. Den som jagar i reviret är prioriterad.

Bidraget är 50 % av inköpspriset, dock max 5000 kr och max en hund per person och år.

Ansökan om bidrag för förebyggande av viltskada. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jag tror att jag har sett en varg, vad ska jag göra?

Rapportera gärna din observation Skandobs webbplats. Det finns också en app som man kan ha i mobilen.

Se och rapportera in rovdjursobservationer i Skandobs Länk till annan webbplats.

Ladda ner mobilapp för Skandobs för Android eller iPhone Länk till annan webbplats.

Om du har frågor så kan man kontakta rovdjurshandläggarna på Länsstyrelsen:
Telefon: 010-224 17 00
E-post: rovdjur.skane@lansstyrelsen.se

Varför går vargarna ibland nära bebyggelse?

Vargar är i sig inte rädda för bebyggelse eller vägar. Att vargar befinner sig i närheten av hus, och därmed också människor, kan ha flera förklaringar. Bytesdjur som rådjur och dovhjort söker sig ibland till bebyggelse för finna föda, och då kan vargar följa efter. Vargarna kan också ha slagit ett bytesdjur i skogen och då befinner de sig i området tills att bytet är uppätet. En annan vanlig orsak är att jägare lämnar slaktrester från jakten i skogen. Slaktplatserna bör därför placeras minst tre kilometer från bebyggelse eller hagar där det finns tamdjur.

Vad är en vandringsvarg?

På sommaren och hösten börjar vargarna som föddes året innan oftast att vandra iväg på egen hand. De är då omkring ett år gamla och ska söka sig bort för att finna ett eget revir. Under sin vandring går det långt, upp till 8 mil på ett dygn. Ofta ses de när de går utmed vägar vilket beror på att det är mindre energikrävande att gå utmed en väg jämfört med i terrängen. Innan de hittar ett område att stanna kvar i kan de dyka upp på många olika platser, bete sig nyfiket och förvirrat. Ungefär som älgkalvarna beter sig på försommaren när de stöts bort av älgkon.

Jag är positiv till att det finns varg i området. Kan jag göra något för att hjälpa dem?

Bästa sättet att hjälpa dem är att lämna dem ifred och inte söka upp dem.

Vågar jag gå ut i skogen, exempelvis för att plocka svamp? Jag kanske möter vargen.

Ja, du kan gå ut i skogen. Vargen utgör ingen fara för människor, däremot ska du alltid ha respekt för stora djur och aldrig stressa eller förfölja dem. Om du möter en varg, och den blir medveten om dig, ger den sig normalt av, oftast på ett närmast sävligt sätt. Annars, gör den uppmärksam på att du är där, hojta eller klappa händerna. Om du upplever att vargen kommer närmare kan du vända dig om och ropa eller ryta, ta ett par steg mot den, klappa i händerna och göra dig stor.

Vill du undvika möten med varg kan du prata eller sjunga lite. Vargen har både skarp hörsel och ett gott luktsinne och undviker oftast kontakt med människor.

Mer information om möten med varg finns i pdf:en ”Om du möter varg” på Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Vad ska jag göra om jag har en hund med mig när jag möter vargen?

Kalla in din hund om den är lös och koppla den. Om hunden går mot vargen istället för att komma till dig ska du i första hand försöka locka hunden på olika sätt. Om du går eller springer fram mot dem båda är sannolikheten stor för att vargen går iväg och hunden följer efter.

Om vargen rör sig mot dig när du har hunden kopplad, är vargen sannolikt intresserad av hunden, inte av dig. Det du bör göra om en varg närmar sig hunden är att ropa eller skrika till dess att vargen lämnar.

Vågar jag låta mina barn leka utomhus?

Ja. Vargen är ett vilt djur som man ska ha respekt för, precis som man ska ha med alla vilda djur. Det är dock mycket osannolikt att en varg angriper en människa. I Norden har det inte hänt i modern tid med vilda vargar.

Man bör förstås ändå ha uppsikt över sina barn och gärna berätta hur de kan bete sig om de skulle möta en varg. Barnet ska inte gå fram till ett vilt djur utan bör ropa på en vuxen. Man kan prata med sitt barn på samma sätt som man gör om man bor vid en trafikerad väg eller om det finns något annat närgånget vilt djur i området. Det förekommer ju att till exempel älg, hjort och rådjur befinner sig i ett tätbebyggt område och på tomter.

Kan jag gå ut med hunden?

Rådet är att alltid ha hunden kopplad. Genom att ha hunden nära en människa bedöms risken för angrepp vara minimal.

Mer information om möten med varg när man har hund med sig finns i pdf:en ”Om du möter varg” på Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Kan jag släppa ut katten?

Om du är orolig, och bor i ett område där varg observerats senaste tiden, kan du hålla katten inne eller under uppsikt. Risken att din katt tas av varg är liten, men risken finns. Precis som risken att katten blir överkörd av en bil, kommer i slagsmål med andra katter eller tas av annat rovdjur.

Jag har hästar. Bör jag vara orolig?

Det är väldigt ovanligt att vargar angriper hästar. Det sker i genomsnitt en gång vart femte år och då rör det sig om hästar av de små raserna. Hästar som är vana vid hundar reagerar sällan när de möter varg i hagen eller vid ridning. Om man möter en varg när man rider så kan man försöka hålla sig lugn själv, det kan minska risken för att hästen blir nervös. Om man är orolig för att varg ska gå in i hagen så kan man se över sina stängsel.

Information om stängsel finns på Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Jakt på rovdjur

Jakten på de stora rovdjuren är mycket begränsad, och kan endast bedrivas som licensjakt eller skyddsjakt.

Licensjakt

Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige, och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.

Skyddsjakt

Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt paragraf 28 i jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.

Jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Akut skyddsjakt på eget initiativ – 28 § jaktförordningen

Om något av de stora rovdjuren angriper tamdjur finns det vissa möjligheter att själv agera med stöd av 28 – 28 b §§ jaktförordningen. I första hand ska man försöka skrämma det angripande rovdjuret men om det inte går kan man under vissa förutsättningar avliva rovdjuret. Ansvaret för att bedöma situationen och avgöra om avlivning ligger på den som tar initiativet.

Om ett rovdjur har dödats med stöd av 28 § jaktförordningen är det viktigt att komma ihåg att inte flytta det döda rovdjuret då detta försvårar länsstyrelsens bedömning av händelseförloppet.

Kontakta direkt Länsstyrelsen på telefon 010-224 17 00 (dygnet runt).

Regler för viltkamera

Kamerabevakningslagen har ändrats och privatpersoner behöver inte längre söka tillstånd för att använda viltkamera. Men den som vill sätta upp en viltkamera måste följa den nya dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med viltkameran ska anses vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten.

Regler för viltkamera på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Inventering av stora rovdjur i Skåne

De stora rovdjuren blir inventerade årligen i Sverige. Länsstyrelserna ansvarar för att genomföra inventeringarna och att bedöma om observationerna av rovdjuren är trovärdiga. I inventeringsarbetet medverkar jägare, ideella organisationer och andra naturintresserade.

Inventeringarna bygger främst på dokumentation med hjälp av viltkameror och spårning i snön. På så sätt kan man bedöma vilka arter och hur många individer som finns. Under vintern är det lättare att hitta spår på grund av snön. Men observationer under hela året är av intresse. Det kan t ex röra sig om vad allmänheten sett, spår eller av rovdjur rivna bytesdjur.

Länsstyrelsen Skåne ansvarar för inventeringen av varg, lo och kungsörn. Resultaten av inventeringen utgör sedan grunden för uppföljning av målen för rovdjursstammarnas status och om de skadeförebyggande åtgärderna fungerar. Resultaten utgör dessutom grunden för planering av framtida skadeförebyggande åtgärder och Naturvårdsverkets eller Länsstyrelsernas beslut om jakt på rovdjur.

Varje år sammanställer Länsstyrelsen resultaten av inventeringarna i de olika länen i Sverige. Länsstyrelsens rapportering blir sedan granskad av Viltskadecenter. De fastställer även rovdjurens utbredning och antal rovdjurskullar för arterna.

Sekretesslagen skyddar känsliga uppgifter

Alla djur är känsliga under parningstiden. Uppgifter om hotade djurs lyor och boplatser omfattas av tystnadsplikt (20 kap. 1§ Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Det är inte alltid lätt att avgöra vilken rovdjursart som lämnat spår efter sig. Spårning är lättare eller svårare beroende på markunderlaget, gångarter, hur gammalt spåret är och om andra djur lämnar liknande spår. Exempelvis är lodjurets tassavtryck lika en hunds tassavtryck. Dessutom är djurens tassar flexibla och djuren kan lätt anpassa tassarna efter olika underlag.

Till vänster spår av lodjur och till höger spår av katt. Foto: Marcus Elfström

Till vänster spår av lodjur och till höger spår av katt. Foto: Marcus Elfström

Långa sträckor spåras

Rovdjur kan röra sig långa sträckor på kort tid vilket kan göra att det ser ut som att det finns fler individer i området än det egentligen gör. För att avgöra hur många djur som rört sig i grupp är spårning långa sträckor nödvändigt. Exempelvis krävs en spårning på minst 3 km för att fastställa om en lodjurshona med unge rört sig i området.

Under en spårsträcka kan man särskilja spårlöpor (en mängd tassavtryck i följd), mäta steglängder och studera spårstämplar (tassavtryck) under olika snöförhållanden. Exempel på andra viktiga observationer spåraren kan göra är hur djuren uppträtt i olika situationer och hur djuren har rört sig över terrängen.

Lodjurets tassavtryck är kattlikt och de fyra tårna är asymmetriskt placerade. Ofta är spårstämpeln stor och rund.

Klomärken syns oftast inte i tassavtrycket eftersom lodjur kan dra in klorna. Men klorna kan synas på vissa underlag.

Spårstämpelns storlek kan vara 7-9 cm långt.

Lodjursspår på stenarna. Jämför storleken på stämplarna med snusdosan! Foto: Marcus Elfström.

Lodjursspår på stenarna. Jämför storleken på stämplarna med snusdosan! Foto: Marcus Elfström.

Lodjursspår på fallen trädstam. Foto: Marcus Elfström.

Lodjursspår på en fallen trädstam. Foto: Marcus Elfström.

Vargens tassavtryck liknar hundens med fyra symmetriska tår där märken efter klorna oftast syns. Framtassarna är större än baktassarna.

Vargens framtassar är mellan 9-11 cm långa och baktassarna är 8-10 cm.

Hundspår och vargspår kan vara svåra att skilja åt. Flera hundraser lämnar mycket stora tassavtryck efter sig. En vargs spårstämplar är oftast större och glesare än en hunds spårstämplar på tunt snötäcke.

Om du behöver skilja vargens spår från andra djurs spår kan ett tips vara att se hur djupt djuret sjunkit i lössnö. En vuxen varg sjunker ungefär lika djupt som en människa och där skaren inte bär dig, bär den heller inte vargen.

Vargspår

Vargtassavtryck med storleksreferens. Foto: Kenth Olsson

Statistik hos Naturvårdsverket

Du hittar fakta och statistik om de stora rovdjuren på Naturvårdsverkets webbplats:

Data och statistik om vilt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen Skånes rovdjurslinje

Om du har fått tamdjur dödade eller skadade av rovdjur, kontakta vår rovdjurslinje. Den är öppen dygnet runt. Den hanteras av vilthandläggare under dagtid, och av tjänsteperson i beredskap under kvällar och helger.

Du kan också rapportera observationer av rovdjur på www.skandobs.se Länk till annan webbplats.

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss