Stora rovdjur

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

ÅR 2021

1 juni

Länsstyrelsen utförde besiktning av död tacka och lamm i Helsingborgs kommun. Besiktning visade att det var hund som angripit djuren.

1 juni

Länsstyrelsen utförde besiktning av död tacka i Hörby kommun. Besiktning visade att det var lodjur som angripit tackan.

4 maj

Länsstyrelsen utförde besiktning av dött lamm i Ängelholms kommun. Besiktning visade att det var räv som angripit lammet.

20 april

Vargparet på Linderödsåsen passerade en av länsstyrelsens viltkameror.

11 april

DNA-prover från de båda vargarna i reviret på Linderödsåsen bekräftade.

10 mars

Båda vargarna bekräftades tillsammans på film i reviret på Linderödsåsen.

5 mars

Med hjälp av viltkameror fortsätter Länsstyrelsens inventering av varg även då snö saknas. Här är en film från den 25 februari som visar vargparet på Linderödsåsen.

1 mars

Svar på spillningsprov (DNA) visar att den ensamma varg som senaste veckan observerats i Skåne är en hane som härstammar från reviret Långbogen i Östergötland.

22 februari

En ensam varg dokumenteras i Örkelljunga kommun den 19 februari och i Höörs kommun den 21 februari. Under helgen kommer även tips om ensam varg i Hörby kommun. Det rör sig troligen om samma varg.

17 februari

Länsstyrelsen kan bekräfta att det finns ett vargrevir vid Linderödsåsen. Det revirmarkerande paret är en hane från Kesberget i Västmanland och en hona från Långbogen i Östergötland. Det har bekräftats genom spårningar i snö och DNA-analyser som är utförda av SLU Viltskadecenter.

11 februari

Länsstyrelsen spårar två vargar som går tillsammans i Kristianstads kommun.

5 februari

Besiktning av död kalv (nöt) vid Huaröd, Kristianstad kommun. Besiktningen kunde inte påvisa några bettskador och inte heller några andra former av yttre våld.

3 februari

Under veckan har 2 vargar som går tillsammans spårats på Linderödsåsen och en familjegrupp lodjur i Osby kommun.

28 januari

Länsstyrelsen spårar under dagen en familjegrupp lodjur i Osby kommun och de två vargarna som går tillsammans i Kristianstad kommun.

26 januari

Den 16 januari besiktigade Länsstyrelsens personal ett får i Höörs kommun som de bedömde var angripet av varg. Svar på Dna-proverna från besiktningen bekräftar varg, men individ gick ej att fastställa.

21 januari

Varg spåras av Länsstyrelsen i Kristianstad kommun. På grund av töväder och dåliga spårförhållanden går det inte att avgöra om det varit en eller två vargar.

19 januari

De två vargar som bekräftats av länsstyrelsen tidigare i januari spårades på nytt i Kristianstad kommun. Spillningsprover för DNA-analys har skickats till Viltskadecenter för analys. En familjegrupp lodjur har genom snöspårning kunnat dokumenteras i Osby kommun.

18 januari

De dna-prover som togs på två slagna dovhjortar i Kristianstads kommun i början av januari bekräftar varg. Det är samma varghane som under 2020 angripit får i Simrishamns och Hässleholms kommunner.

16 januari

Besiktning av ett dött får i närheten av Ullstorp i Höörs kommun. Länsstyrelsens personal bedömer att det är varg som orsakat angreppet.

9 januari

Under lördagen observerades en ensam varg i Höör och Eslövs kommuner av flera personer. Baserat på de bilder och filmer som länsstyrelsen fått in och kunnat bekräfta rör det sig troligen om samma varg som filmades i Åstorp den 7 januari.

8 januari

Två vargar som går tillsammans spårades av Länsstyrelsens personal väster om Everöd i Kristianstad kommun.

7 januari

En varg filmas uppe på Söderåsen i Åstorps kommun. Länsstyrelsens personal har bekräftat film och plats.

ÅR 2020

12 december

En privatperson tog foto på en varg i utkanten av Illstorp i Tomelilla kommun. Bild och plats är kontrollerad av Länsstyrelsens personal.

Rovdjursförvaltning

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen, och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.

Vad gör Länsstyrelsen?

  • Upprättar regionala förvaltningsplaner för respektive art.
  • Hanterar skyddsjaktärenden på rovdjur.
  • Beslutar om och administrerar licensjakten på rovdjur.
  • Betalar ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur.
  • Informerar och kommunicerar om rovdjuren.
  • Inventerar de stora rovdjuren.
  • Betalar ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur.

För bara tjugo år sedan var stora rovdjur mycket ovanliga i södra Sverige. Varg, lodjur och kungsörn har dock blivit vanligare i takt med att rovdjurspopulationerna har ökat i Sverige. Under senare år har mängden rovdjur ökat i södra Sverige. Nuförtiden finns både lodjur, varg och kungsörn i Skåne.

Eftersom det finns många möjliga bytesdjur i Skåne är rovdjurens förutsättningar goda för att etablera sig i länet. Dessutom finns det stora ytor som är lämpliga livsmiljöer för varg, lo och kungsörn. Samtidigt är risken för konflikter mellan rovdjur och människa större i Skåne än i många andra delar av Sverige. Det beror på att Skåne är tätbefolkat och att det finns många får här. Får är ett tamdjur som rovdjur ibland anfaller.

Risken för att köra på ett rovdjur är också hög eftersom Skåne har ett högtrafikerat och tätt vägnät.

Det är viktigt att påpeka att förutsättningarna skiljer sig, både mellan rovdjursarterna och olika delar av Skåne.

Kungsörn i Skåne (Aquila chrysaetos)

Sedan år 1989 har man observerat att kungsörnen häckar i Skåne. Normalt häckar knappt ett tiotal kända kungsörnspar som sammanlagt föder ca 3-7 flygfärdiga ungar årligen.

Tyvärr dör fler och fler kungsörnar och då främst ungfåglar. Den vanligaste kända dödsorsaken är kontakt med elledningar. Kungsörnar dör även av svält, när de kolliderar med vindkraftverk eller blir påkörda.

Lodjur i Skåne (Lynx lynx)

Varje år observerar man lodjur i Skåne och honor med ungar observeras regelbundet. Eftersom Skåne ofta har lite snöfall är det svårt att inventera beståndet av lodjur genom spårning. Med hjälp av viltkameror är det möjligt att inventera trots lite snö.

Varg i Skåne (Canis lupus)

Ensamma vargar utan revir har blivit vanligare i Skåne under de senaste tio åren. Sedan 2021 finns här också ett vargrevir på Linderödsåsen. Genom inventering och fynd av spillning som DNA-analyseras går det att individbestämma vargarna.

Ska det verkligen finnas varg i Skåne?

Sveriges regering och riksdag har beslutat att det ska finnas varg i Sverige, Skåne är inget undantag.

Är inte Skåne olämpligt som varglän?

Biologin och geografin i Skåne utgör faktiskt en lämplig livsmiljö för varg, trots alla samhällen och vägar. I Skåne är tillgången på naturlig föda god. Det finns hög tillgång på naturliga bytesdjur som dovhjort, hare och rådjur.

Men Skåne är samtidigt ett län med många tamdjur och en omfattande löshundsjakt. Det innebär en ökad risk för angrepp, även om risken är liten för den enskilde tamdjursägaren eller hundägaren.

Hur ser svensk rovdjurspolitik ut?

Både riksdagen och EU har slagit fast att Sverige ska ha en långsiktigt livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Detta ska ske utan att tamdjurshållning påtagligt försvåras, dessutom ska socioekonomisk hänsyn tas. Med socioekonomisk hänsyn menas att näringar såsom tamdjurshållning och jakt ska kunna fortgå.

Länsstyrelsen i Skåne arbetar med en regional förvaltningsplan för stora rovdjur för perioden 2021-2024.

Vilka är Länsstyrelsens uppgifter när det gäller varg?

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur, vilket i Sverige är björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Alla dessa djur är fridlysta. I Skåne län handlar det om lodjur, varg och kungsörn. Länsstyrelsen ansvarar för inventering av rovdjursstammarna och för besiktning av skador som misstänks ha gjorts av rovdjur. Ett annat viktigt uppdrag för Länsstyrelsen är att ge korrekt och opartisk information.

Naturvårdsverket har delegerat rätten att fatta beslut om skyddsjakt till Länsstyrelsen, men inte rätten att fatta beslut om licensjakt.

Stora rovdjur

Varför skjuter Länsstyrelsen inte vargarna?

Vargen är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv och svensk lag. Länsstyrelsen kan trots detta besluta om skyddsjakt om vissa kriterier är uppfyllda. Det kan exempelvis vara för att förhindra allvarlig skada på egendom. Det kan även vara av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller andra tvingande skäl med ett överskuggande allmänintresse.

Det krävs starka skäl för att besluta om skyddsjakt på en varg. Skyddsjakt blir aktuell först om det inte finns någon annan lämplig lösning.

Hur följer Länsstyrelsen utvecklingen i reviret Linderödsåsen?

Vi följer upp de tips som kommer in som vi bedömer är möjliga att följa upp. Det kan vara en bild på djuret eller spillning. Länsstyrelsen har även viltkameror utplacerade på flera platser på Linderödsåsen.

Länsstyrelsen tar gärna emot tips via Skandobs eller på rovdjur.skane@lansstyrelsen.se. Det vi framför allt vill ha är bilder på vargarna, synobservationer eller tips om spillning.

Vad räknas som revirmarkerande par?

Ett revirmarkerande par är två vargar av olika kön som går tillsammans i ett område, och där båda individerna revirmarkerar regelbundet.

Vad räknas som revir?

Ett revir är det område där en varg eller ett vargpar är stationära och regelbundet revirmarkerar.

Var går gränserna för reviret på Linderödsåsen?

De exakta gränserna är inte kartlagda ännu. Länsstyrelsen fortsätter att arbeta för att öka kunskapen om utbredningen av reviret. Allmänhetens rapporterade observationer i Skandobs är till hjälp för att få en bild av revirets utbredning.

Rapportera in rovdjursobservationer Länk till annan webbplats.

Vad händer om vargparet i Skåne får valpar?

De blir mer stationära under en tid. Sedan följer valparna med på rundorna i reviret.

Vad kan jag som tamdjursägare göra?

Ett råd till dig som är tamdjursägare är att se till att dina stängsel täcker alla sidor av hagen och att det sluter tätt mot marken (vargar hoppar sällan över stängsel, utan tränger sig oftast under). Ett väl uppsatt fårnät är ett bra grundskydd.

Elstängsel förebygger rovdjursangrepp effektivt och kan användas i de flesta tamdjursbesättningar i Sverige. De stängseltyper Viltskadecenter rekommenderar kallas för rovdjursavvisande stängsel (länk). Tänk på att risken för rovdjursangrepp på tamdjur är större i hagar som avgränsas av vatten än i hagar som har stängsel kring hela betesmarken.

Stöd till stängsel mot rovdjur finns att söka från Länsstyrelsen Skåne. Stödet är i första hand tänkt för att komplettera befintligt stängsel. Du kan endast få stöd för de typer av stängsel som rekommenderas av Viltskadecenter.

Läs mer om stöd till rovdjursavvisande stängsel

Om ett rovdjur har skadat ditt tamdjur eller din hund

Det är viktigt att du anmäler alla skador som du misstänker är orsakade av stora rovdjur. Gör så här om du misstänker att rovdjur har dödat eller skadat dina tamdjur eller din hund:

  1. Anmäl skadan omgående till Länsstyrelsen så skickar vi ut en utbildad besiktningsperson. Kontakta Länsstyrelsens Rovdjurslinje på telefonnummer 010-224 17 00 (dygnet runt). Vår besiktning är alltid utan kostnad.
  2. Flytta inte det skadade eller döda djuret från fyndplatsen. Täck istället över det med en presenning eller liknande. Undvik att trampa runt på fyndplatsen. Se också till att andra djur inte är för nära det skadade eller döda djuret. Alla dessa åtgärder gör det lättare för besiktningspersonen att säkra spår från det angripande rovdjuret.
  3. Om ditt tamdjur eller din hund är svårt skadat ska du förstås ta det akut till veterinär, eller kontakta veterinär som kommer ut på plats. Besiktningspersoner från länsstyrelsen får inte avgöra om ett djur ska avlivas eller behandlas av veterinär.
  4. Om dina tamdjur angripits av rovdjur finns en ökad risk för nya angrepp de närmast följande veckorna. Läs mer om förebyggande åtgärder på Viltskadecenter. Länk till annan webbplats.
  5. Om dina tamdjur blivit skadade eller dödade av ett fredat rovdjur (björn, kungsörn, lodjur eller varg) har du rätt till ekonomisk ersättning. Länsstyrelsen lämnar inte ersättning för skador orsakade av rovdjur som man får jaga (till exempel räv) eller när en hund har angripit tamdjur. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra vilket slags rovdjur som angripit tamdjuren. Länsstyrelsens besiktningspersoner kan ta DNA-prov för att få reda på detta. Om en hund är angripare ska du polisanmäla händelsen. Du kan då få ersättning genom att ägaren till hunden som angrep får betala skadestånd. Ansökningsblankett för ersättning på SLU:s webbplats. Länk till annan webbplats.

Är det bara vissa vargar som angriper tamdjur och hundar?

Det förefaller som om vissa vargar har en ökad benägenhet att angripa tamdjur, även om det inte finns någon forskning som styrker detta. Tiken i reviret har varit i Skåne i över ett år och har inte gjort några konstaterade angrepp på tamdjur eller hund. En annan tik kunde under hösten 2020 knytas till ett tiotal angrepp på får i södra Sverige, innan den dog i en trafikolycka.

Får jag som djurägare freda mig från ett angrepp?

Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp, får man vidta åtgärder för att skrämma bort rovdjuret. Rovdjuret får även dödas i samband med detta under vissa specifika omständigheter som regleras i jaktförordningen (1987:905) paragraf 28. Rovdjuret får bara dödas när det inte går att skrämma bort rovdjuret eller på något annat lämpligt sätt avbryta eller avvärja angreppet.

Den som har dödat ett rovdjur ska snarast möjligt anmäla händelsen till Länsstyrelsen. Djuret får inte flyttas utan medgivande från Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska anmäla händelsen till Polisen, om det finns misstanke om brott.

Vilka är riskerna för mig som jagar med hund i reviret?

Årligen skadas eller dödas mellan 20 – 40 hundar av varg, framförallt löshundar under jakt. Utifrån en äldre och begränsad studie som Viltskadecenter har gjort är sannolikheten för angrepp på lös hund i ett revir med revirmarkerande vargar 1 på 9000 jaktdagar. Angrepp på kopplade hundar är extremt sällsynta.

Även om det är en relativt liten risk att en jakthund angrips av varg är det en risk som många känner sig ovana vid, vilket skapar oro. En rekommendation är att inte låta förekomsten av varg påverka vad du gör, men anpassa hur du gör vissa saker som till ex löshundsjakt. Läs i bifogad länk och vidta de förebyggande åtgärder som du tycker är rimliga och bedömer kan ha effekt utifrån hur du jagar.

Åtgärder mot skador på hundar Länk till annan webbplats.

Bidrag till hundväst

Du kan söka bidrag till hundväst. Den som jagar i reviret är prioriterad.

Bidraget är 50 % av inköpspriset, dock max 5000 kr och max en hund per person och år.

Ansökan om bidrag för förebyggande av viltskada. Länk till annan webbplats.

Jag tror att jag har sett en varg, vad ska jag göra?

Rapportera gärna din observation Skandobs webbplats. Det finns också en app som man kan ha i mobilen.

Skandobs webbplats Länk till annan webbplats.

Ladda ner mobilapp för Skandobs på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Om du har frågor så kan man kontakta rovdjurshandläggarna på Länsstyrelsen:
Telefon: 010-224 17 00
E-post: rovdjur.skane@lansstyrelsen.se

Varför går vargarna ibland nära bebyggelse?

Vargar är i sig inte rädda för bebyggelse eller vägar. Att vargar befinner sig i närheten av hus, och därmed också människor, kan ha flera förklaringar. Bytesdjur som rådjur och dovhjort söker sig ibland till bebyggelse för finna föda, och då kan vargar följa efter. Vargarna kan också ha slagit ett bytesdjur i skogen och då befinner de sig i området tills att bytet är uppätet. En annan vanlig orsak är att jägare lämnar slaktrester från jakten i skogen. Slaktplatserna bör därför placeras minst tre kilometer från bebyggelse eller hagar där det finns tamdjur.

Vad är en vandringsvarg?

På sommaren och hösten börjar vargarna som föddes året innan oftast att vandra iväg på egen hand. De är då omkring ett år gamla och ska söka sig bort för att finna ett eget revir. Under sin vandring går det långt, upp till 8 mil på ett dygn. Ofta ses de när de går utmed vägar vilket beror på att det är mindre energikrävande att gå utmed en väg jämfört med i terrängen. Innan de hittar ett område att stanna kvar i kan de dyka upp på många olika platser, bete sig nyfiket och förvirrat. Ungefär som älgkalvarna beter sig på försommaren när de stöts bort av älgkon.

Jag är positiv till att det finns varg i området. Kan jag göra något för att hjälpa dem?

Bästa sättet att hjälpa dem är att lämna dem ifred och inte söka upp dem.

Vågar jag gå ut i skogen, exempelvis för att plocka svamp? Jag kanske möter vargen.

Ja, du kan gå ut i skogen. Vargen utgör ingen fara för människor, däremot ska du alltid ha respekt för stora djur och aldrig stressa eller förfölja dem. Om du möter en varg, och den blir medveten om dig, ger den sig normalt av, oftast på ett närmast sävligt sätt. Annars, gör den uppmärksam på att du är där, hojta eller klappa händerna. Om du upplever att vargen kommer närmare kan du vända dig om och ropa eller ryta, ta ett par steg mot den, klappa i händerna och göra dig stor.

Vill du undvika möten med varg kan du prata eller sjunga lite. Vargen har både skarp hörsel och ett gott luktsinne och undviker oftast kontakt med människor.

Mer information om möten med varg finns i pdf:en ”Om du möter varg” på Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Vad ska jag göra om jag har en hund med mig när jag möter vargen?

Kalla in din hund om den är lös och koppla den. Om hunden går mot vargen istället för att komma till dig ska du i första hand försöka locka hunden på olika sätt. Om du går eller springer fram mot dem båda är sannolikheten stor för att vargen går iväg och hunden följer efter.

Vågar jag låta mina barn leka utomhus?

Ja. Vargen är ett vilt djur som man ska ha respekt för, precis som man ska ha med alla vilda djur. Det är dock mycket osannolikt att en varg angriper en människa. I Norden har det inte hänt i modern tid med vilda vargar.

Man bör förstås ändå ha uppsikt över sina barn och gärna berätta hur de kan bete sig om de skulle möta en varg. Barnet ska inte gå fram till ett vilt djur utan bör ropa på en vuxen. Man kan prata med sitt barn på samma sätt som man gör om man bor vid en trafikerad väg eller om det finns något annat närgånget vilt djur i området. Det förekommer ju att till exempel älg, hjort och rådjur befinner sig i ett tätbebyggt område och på tomter.

Kan jag gå ut med hunden?

Rådet är att alltid ha hunden kopplad. Genom att ha hunden nära en människa bedöms risken för angrepp vara minimal.

Mer information om möten med varg när man har hund med sig finns i pdf:en ”Om du möter varg” på Viltskadecenters webbplatslänk till annan webbplats Länk till annan webbplats.

Kan jag släppa ut katten?

Om du är orolig, och bor i ett område där varg observerats senaste tiden, kan du hålla katten inne eller under uppsikt. Risken att din katt tas av varg är liten, men risken finns. Precis som risken att katten blir överkörd av en bil, kommer i slagsmål med andra katter eller tas av annat rovdjur.

Jag har hästar. Bör jag vara orolig?

Det är väldigt ovanligt att vargar angriper hästar. Det sker i genomsnitt en gång vart femte år och då rör det sig om hästar av de små raserna. Hästar som är vana vid hundar reagerar sällan när de möter varg i hagen eller vid ridning. Om man möter en varg när man rider så kan man försöka hålla sig lugn själv, det kan minska risken för att hästen blir nervös. Om man är orolig för att varg ska gå in i hagen så kan man se över sina stängsel.

Mer information om stängsel finns på Viltskadecenters webbplats Länk till annan webbplats.

Jakt på rovdjur

Jakten på de stora rovdjuren är mycket begränsad, och kan endast bedrivas som licensjakt eller skyddsjakt.

Licensjakt

Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige, och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.

Skyddsjakt

Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 § jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.

Jaktförordning (1987:905) på Riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Akut skyddsjakt på eget initiativ – 28 § jaktförordningen

Om något av de stora rovdjuren angriper tamdjur finns det vissa möjligheter att själv agera med stöd av 28 – 28 b §§ jaktförordningen. I första hand ska man försöka skrämma det angripande rovdjuret men om det inte går kan man under vissa förutsättningar avliva rovdjuret. Ansvaret för att bedöma situationen och avgöra om avlivning ligger på den som tar initiativet.

Om ett rovdjur har dödats med stöd av 28 § jaktförordningen är det viktigt att komma ihåg att inte flytta det döda rovdjuret då detta försvårar länsstyrelsens bedömning av händelseförloppet. Kontakta direkt Länsstyrelsen på telefon 010-224 17 00 (dygnet runt)

Rovdjursobservationer

I Rovbase kan du se registrerade observationer av rovdjur så som varg. I appen Skadobs kan du se andras observationer och registrera dina egna.

Observationer av rovdjur i Naturvårdsverkets söktjänst Rovbase Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Se andras rovdjursobservationer i Skandobs-appen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Registrera din observation i Skandobs-appen eller berätta för oss om du ser ett stort rovdjur eller hittar rovdjursspår! Fotografera gärna djuret eller spåren. Även bilder från viltkameror kan vara användbara.

Du kan kontakta oss på Länsstyrelsen Skånes rovdjurslinje 010-224 17 00 eller mejla till rovdjur.skane@lansstyrelsen.se

Fotografier på spår från rovdjur är mycket värdefulla tips för Länsstyrelsen. Det finns ett par saker som du bör tänka på när du fotograferar.

Vi vill ha foto på spåren i spårlöpans längdriktning. Ta gärna flera foton. Det är också mycket värdefullt om man kan mäta avståndet mellan varje spår på flera ställen.

Lodjursspår fotograferat i spårlöpans riktning. Foto: LE Carlsson 

Lodjursspår fotograferad i spårlöpans riktning. Foto: LE Carlsson

Det är viktigt att man tar med något som kan fungera som storleksreferens. Ett måttband eller tumstock är förstås det allra bästa men det fungerar bra med en snusdosa eller mobiltelefon också. Tänk på att fotografera spårstämplar rakt ovanifrån.

Nedan följer exempel på vad man kan använda sig av som storleksreferens när man fotograferar spår. Har man inget alls med sig så är ett handavtryck i snön bättre än ingenting.

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Exempel på storleksreferens. Foto: LE Carlsson Foto

Undvik att spåra rovdjur på egen hand! Snitsla platsen eller märk ut GPS-position så att du hittar tillbaka. Om du stöter på ett dött djur täck om möjligt över det så att det är skyddat från räv och korp.

Kamerabevakningslagen

Kamerabevakningslagen har ändrats och privatpersoner behöver inte längre söka tillstånd för att använda viltkamera. Men den som vill sätta upp en viltkamera måste följa den nya dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med viltkameran ska anses vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten. Du kan läsa mer om regler och några tips om hur du kan planera på Naturvårdsverkets webbplats.

Om kamerabevakning på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Inventering av stora rovdjur i Skåne

De stora rovdjuren blir inventerade årligen i Sverige. Länsstyrelserna ansvarar för att genomföra inventeringarna och att bedöma om observationerna av rovdjuren är trovärdiga. I inventeringsarbetet medverkar jägare, ideella organisationer och andra naturintresserade.

Inventeringarna bygger främst på dokumentation med hjälp av viltkameror och spårning i snön. På så sätt kan man bedöma vilka arter och hur många individer som finns. Under vintern är det lättare att hitta spår på grund av snön. Men observationer under hela året är av intresse. Det kan t ex röra sig om vad allmänheten sett, spår eller av rovdjur rivna bytesdjur.

Länsstyrelsen Skåne ansvarar för inventeringen av varg, lo och kungsörn. Resultaten av inventeringen utgör sedan grunden för uppföljning av målen för rovdjursstammarnas status och om de skadeförebyggande åtgärderna fungerar. Resultaten utgör dessutom grunden för planering av framtida skadeförebyggande åtgärder och Naturvårdsverkets eller Länsstyrelsernas beslut om jakt på rovdjur.

Varje år sammanställer Länsstyrelsen resultaten av inventeringarna i de olika länen i Sverige. Länsstyrelsens rapportering blir sedan granskad av Viltskadecenter. De fastställer även rovdjurens utbredning och antal rovdjurskullar för arterna.

Sekretesslagen skyddar känsliga uppgifter

Alla djur är känsliga under parningstiden. Uppgifter om hotade djurs lyor och boplatser omfattas av tystnadsplikt (20 kap. 1§ Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Det är inte alltid lätt att avgöra vilken rovdjursart som lämnat spår efter sig. Spårning är lättare eller svårare beroende på markunderlaget, gångarter, hur gammalt spåret är och om andra djur lämnar liknande spår. Exempelvis är lodjurets tassavtryck lika en hunds tassavtryck. Dessutom är djurens tassar flexibla och djuren kan lätt anpassa tassarna efter olika underlag.

Till vänster spår av lodjur och till höger spår av katt. Foto: Marcus Elfström

Till vänster spår av lodjur och till höger spår av katt. Foto: Marcus Elfström

Långa sträckor spåras

Rovdjur kan röra sig långa sträckor på kort tid vilket kan göra att det ser ut som att det finns fler individer i området än det egentligen gör. För att avgöra hur många djur som rört sig i grupp är spårning långa sträckor nödvändigt. Exempelvis krävs en spårning på minst 3 km för att fastställa om en lodjurshona med unge rört sig i området.

Under en spårsträcka kan man särskilja spårlöpor (en mängd tassavtryck i följd), mäta steglängder och studera spårstämplar (tassavtryck) under olika snöförhållanden. Exempel på andra viktiga observationer spåraren kan göra är hur djuren uppträtt i olika situationer och hur djuren har rört sig över terrängen.

Lodjurets tassavtryck är kattlikt och de fyra tårna är asymmetriskt placerade. Ofta är spårstämpeln stor och rund.

Klomärken syns oftast inte i tassavtrycket eftersom lodjur kan dra in klorna. Men klorna kan synas på vissa underlag.

Spårstämpelns storlek kan vara 7-9 cm långt.

Lodjursspår på stenarna. Jämför storleken på stämplarna med snusdosan! Foto: Marcus Elfström.

Lodjursspår på stenarna. Jämför storleken på stämplarna med snusdosan! Foto: Marcus Elfström.

Lodjursspår på fallen trädstam. Foto: Marcus Elfström.

Lodjursspår på en fallen trädstam. Foto: Marcus Elfström.

Vargens tassavtryck liknar hundens med fyra symmetriska tår där märken efter klorna oftast syns. Framtassarna är större än baktassarna.

Vargens framtassar är mellan 9-11 cm långa och baktassarna är 8-10 cm.

Hundspår och vargspår kan vara svåra att skilja åt. Flera hundraser lämnar mycket stora tassavtryck efter sig. En vargs spårstämplar är oftast större och glesare än en hunds spårstämplar på tunt snötäcke.

Om du behöver skilja vargens spår från andra djurs spår kan ett tips vara att se hur djupt djuret sjunkit i lössnö. En vuxen varg sjunker ungefär lika djupt som en människa och där skaren inte bär dig, bär den heller inte vargen.

Vargspår

Vargtassavtryck med storleksreferens. Foto: Kenth Olsson

Kontakt

Länsstyrelsen Skånes rovdjurslinje

För observationer av rovdjur eller andra frågor om rovdjur kontakta vår rovdjurslinje.