Stora rovdjur i Sverige

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som har störst population, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

Rovdjursförvaltning

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen, och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.

Vad gör Länsstyrelsen?

  • Upprättar regionala förvaltningsplaner för respektive art.
  • Hanterar skyddsjaktärenden på rovdjur.
  • Beslutar om och administrerar licensjakten på rovdjur.
  • Betalar ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur.
  • Informerar och kommunicerar om rovdjuren.
  • Inventerar de stora rovdjuren.
  • Betalar ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur.

Jakt på rovdjur

Jakten på de stora rovdjuren är mycket begränsad, och kan endast bedrivas som licensjakt eller skyddsjakt.

Licensjakt

Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige, och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.

Skyddsjakt

Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 § jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.

Jaktförordning (1987:905) på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Mer information

Läs mer om de stora rovdjuren på Naturvårdsverkets webbplats:

Fakta om björnlänk till annan webbplats

Fakta om järvlänk till annan webbplats

Fakta om kungsörnlänk till annan webbplats

Fakta om lodjurlänk till annan webbplats

Fakta om varglänk till annan webbplats

Rovdjur i Östergötlands län

I Östergötlands län finns fasta stammar av lodjur och ett revirmarkerande vargpar. Kungsörn förekommer men häckning har inte kunnat konstaterats.

Länsstyrelsen ansvarar för inventeringar av rovdjur, arbetar med att förebygga och ersätta rovdjursskador, hanterar skyddsjaktärenden, förebygga illegal jakt, samt informera länets invånare om rovdjur. 

24 oktober 2018
Ett rovdjursangrepp har konstaterats på en tacka norr om Roxen, enligt besiktningsmannen var det troligen varg som angrep men lodjur kan inte uteslutas.

16 juni 2018
Två vargar har observerats norr om sjön Långbogen i Finspångs kommun.

17 mars 2018
En varg har kvalitetssäkrats ca 8 km söder om Söderköping utefter E22.

11 mar 2018
Spår av en varg har kvalitetssäkrats vid Tåby, Norrköpings kommun, spåren ledde norrut.

5 mars 2018
Spår av en varg har kvalitetssäkrats ca 4 km öster om Valdemarsvik i närheten av sjön Gåsen.

Du kan hjälpa till med rovdjursinventeringen

Allmänhetens rapporteringar är till mycket stor hjälp i vårt arbete med inventering. Du kan bidra genom att rapportera via Skandobs hemsida eller med hjälp av appen Skandobs Touch.

Det skandinaviska rapporteringssystemet för björn, järv, lodjur och varg (Skandobs)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ladda ner mobilapp Skadobs Touch (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tidigare har tillstånd från Länsstyrelsen krävts för alla som vill sätta upp kameror dit allmänheten har tillträde. Förändringar i kamerabevakningslagen har nu gjort att det inte längre krävs tillstånd. Detta innebär att bilder från allmänhetens viltkameror kan användas i inventeringen.

Hos Naturvårdsverket kan läsa mer om viltkameror och krav för privat användning länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Inventeringsresultat för Östergötlands län

Respektive inventeringsresultat hittar ni under flikarna för varje art.

Inventeringen av varg under vintern 2017-2018 visar att det då fanns ett revirmarkerande par inom länet. En varghane besökte också den södra delen av länet.

Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet.

Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet (minst två revirmarkeringar inom en spårad sträcka av högst tre kilometer).

I områden utan känd stationär förekomst av varg kan även rapporter om ensamma vargar vara av intresse, särskilt om vargarna revirmarkerar.Varginventeringen går ut på att dokumentera familjegrupper, föryngringar och revirmarkerande par, vilket innebär att ensamma revirmarkerande vargar inte står med i inventeringsresultatet.

De räknas ändå med i den uppskattade nationella populationsstorleken genom den omräkningsfaktor som används vid uppskattningen.

Läs mer om inventeringsresultatet

Rovdjursinventering av varg (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats

Lodjursstammen är ganska spridd över länet. Flest lodjur finns i länets norra och södra delar.

Mål med förvaltningen

Länsstyrelsens mål med lodjursförvaltningen i Östergötlands län är bland annat att:

  • årligen kartlägga antalet familjegrupper
  • minimera konflikter mellan lodjur och människor .

Inventering av lodjur i länet

Under de senaste 3 åren har antalet familjegrupper (honor med ungar) varierat mellan 5,5 – 7,5 familjegrupper.

Under inventeringssäsongen 2017/2018 hittades 7,5 familjegrupper (hona med ungar) som berör Östergötlands län. Sex av dem ligger helt i länet medan 3 delas med angränsande län. Det innebär att länets slutgiltiga inventeringsresultat blir 7,5 familjegrupper. Detta är en ökning från föregående års inventeringssäsong 2016/2017 då det fastställdes 5,5 familjegrupper.

Årets inventeringsresultat är nationellt på 204,5 fastställda familjegrupper vilket är på likvärdig nivå som föregående års 205,5 fastställda familjegrupper.

Läs mer om inventeringsresultaten för lodjur

Inventering av Lodjur (Viltskadecenter, SLU och Rovdata)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lodjursfilm

Länsstyrelsen sätter upp kameror på olika platser i skogen som ett komplement i rovdjursinventeringen.

Lodjurshanne och en lodjurshona med tre ungar

Kungsörn observeras regelbundet i Östergötlands län. Det kan vara svårt att kvalitetssäkra allmänhetens observationer av kungsörn såvida det inte rör sig om häckningar eller fotograferade fåglar. Det är nämligen lätt att förväxla kungsörn med andra rovfågelarter, till exempel unga havsörnar.

Mål med förvaltningen

Länsstyrelsens målsättning med kungsörnsförvaltningen i Östergötlands län är bland annat att:

  • tillåta fri etablering av kungsörn och vid behov vidta åtgärder för att skydda häckningsplatser
  • inventera och kvalitetssäkra allmänhetens rapporter

Inventering av kungsörn i länet

Kungsörn inventeras av Länsstyrelsen efter rapporter från allmänheten.

Läs mer om inventeringsresultaten

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2017 (SLU, Viltskadecenter)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Några föryngringar av björn eller järv har inte förekommit inom länet. En björn vandrade igenom länet senast 1999.

Anmäl rovdjursangrepp på tamdjur

Om dina tamdjur utsatts för rovdjursangrepp ska du snarast ringa Länsstyrelsen. Det är mycket viktigt att alla skador som misstänks vara orsakade av rovdjur anmäls. Ersättning kan betalas ut om besiktning av djuren visar att skadan orsakats av lodjur, varg, kungsörn, järv eller björn.

Gör så här:

Ring 010-223 55 45 vid rovdjursangrepp på tamdjur

Om dina tamdjur utsätts för rovdjursangrepp ring snarast till Länsstyrelsen där du på kontorstid får prata med en handläggare på Länsstyrelsen, övrig tid svarar Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB). Därefter blir du kontaktad av en besiktningsman som sedan snarast möjligt kommer till platsen.

Besiktningen utförs av besiktningsmän som är utsedda av Länsstyrelsen och utbildade av Viltskadecenter. Besiktningen kostar inte djurägaren någonting.

När du har ringt Länsstyrelsen och anmält att ditt tamdjur har utsatts för rovdjursangrepp ska du täcka över det dödade djuret med en presenning eller liknande. Det hindrar räv och fåglar från att äta av djuret tills besiktningsmannen kommit. Undvik att röra vid det döda djuret.

Ibland kan du behöva ta hand om dödade tamdjur efter ett angrepp. Läs mer här hur du gör.

För destruktion av dödade tamdjur finns olika alternativ. I första hand ska du kontakta SVA eller Jordbruksverket:

  • Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) på telefon 018-67 40 00
  • Jordbruksverket på telefon 036-15 50 00 om dödade får är av intresse för övervakningsprogrammet mot scrapies. I sådant fall hämtas fåren gratis.

I andra hand kan du kontakta:


Ägare och vårdare av tamdjur har möjlighet att fälla rovdjur som angriper tamdjur (28 § Jaktförordningen), förutsatt att:

  • du först har försökt att skrämma rovdjuret
  • angreppet är pågående, omedelbart förestående eller precis har hänt

Andra personer får också ingripa om det sker på uppdrag av ägaren/djurvårdaren, eller om det finns skäl för den som ingriper att misstänka att uppdraget skulle ha lämnats om det fanns möjlighet.

Om du har avlivat ett rovdjur för att skydda ett tamdjur ska du anmäla händelsen till Länsstyrelsen genom att ringa till Länsstyrelsen på telefon 010-223 55 45.  Du får då prata med en handläggare på Länsstyrelsen och nattetid svarar Tjänsteman i beredskap (TiB).  Därefter blir du kontaktad av en besiktningsman som snarast möjligt tillsammans med Länsstyrelsens handläggare kommer till platsen.

Rovdjuret besiktigas och en första bedömning görs av händelsen. I de flesta fall finns det sannolikt inga skäl att misstänka brott. Enbart vid misstanke om brott kontaktar vi Polismyndigheten.

Med tamdjur menas till exempel får och jakthundar. Reglerna gäller både innanför och utanför inhägnat område, och kan om det gäller lodjur användas även vid angrepp i vilthägn.

Ersättning för skador orsakade av rovdjur

Vid ett rovdjursangrepp kommer en besiktningsman till platsen efter en anmälan. Besiktningsmannen har med sig ett besiktningsprotokoll och en blankett för ansökan om ersättning för skadan när han/hon kommer till platsen.

Om du vill få ersättning för skadan behöver du fylla i blanketten för ansökan och skicka in den till Länsstyrelsen. Besiktningsprotokollet skickar besiktningsmannen in.

Gäller ansökan om ersättning för angripna tamdjur.

Tid för ansökan

Ansökan ska vara inskickad till Länsstyrelsen inom 3 månader efter besiktningen som görs av besiktningsmannen.

Bilagor

Eventuella extra kostnader och veterinärkostnader för djur som skadats i samband med rovdjursangrepp kan också tas upp i ansökan om ersättning. Bifoga då kvitton eller kopior av dessa. Besiktningsmannen kan hjälpa dig att fylla i blanketten.

Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om ersättning för angripna tamdjurlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  2. Skriv under och skicka blanketten med eventuella bilagor till ratts.ostergotland@lansstyrelsen.se eller

Länsstyrelsen Östergötland
Rättsenheten
581 86 Linköping


Ersättning för skador på grödor orsakade av tranor, gäss och sångsvan?
Om gröda har blivit skadat av tranor, gäss eller sångsvan kan du ansöka om ersättning. Läs mer på sidan om viltskador.

Förebygg skador orsakade av rovdjur

De vanligaste skadorna orsakade av rovdjur är varg eller lodjur som skadar får. Det förekommer också angrepp på hundar orsakade av varg eller lodjur. Skador på kor, häst, gris, biodlingar och fjäderfä är ovanligt. Antalet angrepp av rovdjur varierar mellan olika år.

Grundprincipen är att viltskador ska förebyggas genom jakt, men eftersom de stora rovdjuren är skyddade (fredat vilt) används först och främst andra förebyggande åtgärder, till exempel uppsättning av rovdjursavvisande stängsel för att skydda tamdjur eller skyddsväst till jakthundar.

Länsstyrelsen kan lämna bidrag till drivande och ställande jakthundar och till hundar som ingår i Polismyndighetens eftersöksorganisation. I första hand beviljas bidrag till skyddsväst för hundar i anslutning till vargrevir.

Hur mycket bidrag ges

Bidrag lämnas med 50 procent av kostnaden. Högsta belopp som kan lämnas är 5 000 kr.

Villkor för inköp av skyddsväst

  • Bidraget utbetalas i första hand för skyddsvästar som testats och rekommenderas av Viltskadecenter, det vill säga väst med el alternativt skyddsväst med vargstål.
  • Skyddsvästen ska vara inköpt under 2018.
  • Kvitto på inköpt väst ska bifogas ansökan och vara Länsstyrelsen tillhanda senast 15 december 2018.

När kan bidrag ges

  • Bidrag utbetalas till en hund per sökande och år.
  • Bidrag lämnas ej till sökande som beviljats bidrag i annat län.
  • Sökande ska jaga i länet. Om sökanden inte är folkbokförd i länet ska ett skriftligt intyg bifogas för att styrka att jakten sker i länet.

Krav på utvärdering efter jaktsäsong

  • Efter avslutad jaktsäsong ska en kort utvärdering inlämnas till Länsstyrelsen enligt blankett som Länsstyrelsen skickar ut efter jaktsäsongen.

Bidrag delas ut så länge det finns medel tillgängliga

Du kan söka bidrag för skyddsväst till drivande och ställande jakthundar. Bidrag lämnas så länge det finns medel tillgängliga. Länsstyrelsen lämnar bidrag till de västar som rekommenderas av Viltskadecenter: Dogtech Pro och Wolf Proof.

Vargpingla för hund

Vargpinglan är en pingla på ett reflexhalsband som kan bäras av hundar som vistas i vargrevir Länsstyrelsen har halsband som vi delar ut till hundägare som vill prova en vargpingla. För aktiva jakthundar är vargpinglan kostnadsfri. För övriga hundar kan pinglan köpas för 100 kronor.


Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om bidrag för skyddsväst till hundPDF
  2. Skriv under och skicka blanketten till ratts.ostergotland@lansstyrelsen.se eller

    Länsstyrelsen Östergötland
    581 86 Linköping

Det vanligaste sättet att skydda sina tamdjur är att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Det är ett 5-trådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar. Rovdjursavvisande stängsel är ett effektivt skydd, förutsatt att de är väl underhållna samt har satts upp efter de villkor och anvisningar som Länsstyrelsen och Viltskadecenter ger.

Olika stängselbidrag

Det finns två olika bidrag att söka för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Vilket bidrag du ska söka beror på om du sedan tidigare fått betes- eller restaureringsstöd och marken därmed är blocklagd.

Bidrag till stängsel för dig med blocklagd mark

Om du tidigare har fått betes- eller restaureringsstöd är din mark blocklagd och du kan då söka bidrag för miljöinvesteringar för att skydda får och/eller get från att bli attackerade av rovdjur.

Miljöinvestering - stängsel mot rovdjurlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bidrag till stängsel på mark som inte är blocklagd

Om du inte fått bidrag tidigare eller har annan mark som ska stängslas in, till exempel ej blocklagt skogsbete, ska du söka bidrag till icke blocklagd mark. 

Checklista för rovdjursavvisande stängsellänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Stängsel för att förebygga skador från rovdjurlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Gör din ansökan för stängsel på mark som inte är blocklagd

  1. Fyll i blanketten: Ansökan om bidrag för förebyggande åtgärder mot viltskadorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  2. Skriv under och skicka blanketten till ratts.ostergotland@lansstyrelsen.se eller

    Länsstyrelsen Östergötland
    Rättsenheten
    581 86 Linköping


Mer information om att förebygga rovdjursangrepp

På viltskadecenters webbplats kan du läsa mer om hur man förebygger angrepp av rovdjur, ladda ner informationsfoldrar, beställa den nya boken om stängsling, och få tips och råd.

Viltskadecenterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Förvaltningsplan för rovdjur

I länets förvaltningsplan beskrivs hur Länsstyrelsen ska förvalta de stora rovdjuren utifrån resultaten av årliga inventeringar. Planen innehåller antalsmål för varje art och information om till exempel förebyggande åtgärder, skyddsjakt och licensjakt. Förvaltningsplanen gäller för åren 2015–2019.

Förvaltningsplan för lodjur, varg och kungsörn i i Östergötlands län 2015-2019PDF

Östergötlands län ingår i södra rovdjursförvaltningsområdet

Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet. Östergötlands län ingår tillsammans med nio andra län i södra rovdjursförvaltningsområdet.

Inom förvaltningsområdet samordnas länsstyrelserna i olika frågor som berör rovdjur, bland annat målsättningar för antal rovdjur per län med mera. Landshövdingarna inom förvaltningsområdet samlas 2 gånger per år i ett gemensamt samverkansråd. Vid mötet deltar även chefer och rovdjurshandläggare från länsstyrelserna, samt ibland också representanter från Naturvårdsverket och departementen. 

Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden - norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Norra förvaltningsområdet

Norra förvaltninggsområdet är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige. Området består av:

  • Jämtland,
  • Norrbotten,
  • Västerbotten
  • Västernorrland.

Mellersta förvaltningsområdet

Mellersta förvaltningsområdet är länen för vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige. Mellersta förvaltningsområdet förkortas ibland MFO och består av:

  • Dalarna
  • Gävleborg
  • Stockholm
  • Uppsala
  • Värmland
  • Västmanland
  • Västra Götaland
  • Örebro.

Södra förvaltningsområdet

Södra förvaltningsområdet räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna. Förvaltningsområdet består av:

  • Blekinge
  • Gotland (kungsörn)
  • Halland
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Kronoberg
  • Skåne
  • Södermanland
  • Östergötland.

 

Samverkansrådet inom varje rovdjursförvaltningsområde samverkar i frågor som rör rovdjursförvaltningen samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen.

Varje län representeras av landshövdingen eller den som landshövdingen utser.

Viltförvaltningsdelegationer samverkar och besluta på länsnivå i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Delegationen ska till exempel godkänna förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram. Landshövdingen är ordförande och de ledamöter som sitter i representerar politiska intressen samt olika intresseorganisationer inom jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, natur- och ekoturismföretag, skogsnäringen samt yrkesfisket.

Kontakt