Aktuella varningsmeddelanden i Östergötlands länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Stora rovdjur

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

Rovdjursförvaltning

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen, och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.

Vad gör Länsstyrelsen?

  • Upprättar regionala förvaltningsplaner för respektive art.
  • Hanterar skyddsjaktärenden på rovdjur.
  • Beslutar om och administrerar licensjakten på rovdjur.
  • Betalar ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur.
  • Informerar och kommunicerar om rovdjuren.
  • Inventerar de stora rovdjuren.
  • Betalar ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur.

Jakt på rovdjur

Jakten på de stora rovdjuren är mycket begränsad, och kan endast bedrivas som licensjakt eller skyddsjakt.

Licensjakt

Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige, och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.

Skyddsjakt

Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 § jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.

Jaktförordningen på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Skyddsjakt på lodjur 2022-08-01

Efter ansökan från en privatperson har Länsstyrelsen Östergötland beslutat om skyddsjakt efter lodjur. Skyddsjakten gäller ett lodjur i ett område i södra delen av Linköpings kommun. Lodjuret har vid tre tillfällen varit inne i fårbesättningen och skadat/dödat får på denna plats. Länsstyrelsen gör bedömningen att det finns risk för allvarlig skada om lodjuret blir kvar i området. I skyddsjaktsområdet finns ett flertal får och getbesättningar.

Statistik hos Naturvårdsverket

Du hittar fakta och statistik om de stora rovdjuren på Naturvårdsverkets webbplats:

Data och statistik om vilt på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Rovdjur i Östergötlands län

I Östergötland län finns fasta stammar av varg och lodjur, och ett fåtal par av häckande kungsörn.

Länsstyrelsen ansvarar för inventeringar av rovdjur, arbetar med att förebygga och ersätta rovdjursskador, hanterar skyddsjaktsärenden, administrera licensjakt på lodjur samt informera länets invånare om rovdjur.

Länsstyrelsen utövar den nationellt beslutade rovdjurspolitiken och ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren i länet.

Inventeringen av varg

Senaste inventeringsresultat för vintern 2020/2021 visade att det i länet fanns en föryngring i länet.Under förra årets inventeringssäsong fastställdes också en föryngring i länet. Vargstammen är därmed stabil länet, även om antalet vargar i reviret kan variera mellan åren.

Inventeringen vintern 2020/2021 visade att det nationellt fanns 39,5 kullar eller cirka 395 vargar. Den Skandinaviska vargpopulationen, som inkluderar både Sverige och Norge, visar på totalt på 48 kullar, vilket motsvarar en uppskattad population på totalt 480 individer.

Hela inventeringsresultat för den skandinaviska vargpopulationen vintern 2020-2021 (Viltskadecenter)  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den skandinaviska vargstammen (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Miniminivån för varg

Östergötland har ingen miniminivå för varg. För det södra förvaltningsområdet är miniminivån beslutad till 0,5 föryngringar i Södermanlands län.

Summan av miniminivåerna (det nationella referensvärdet) för hela landet är 30 föryngringar, vilket motsvarar ca 300 individer.

Naturvårdsverkets beslut om miniminivåer för de stora rovdjuren Länk till annan webbplats.

En familjegrupp är minst tre vargar som spårats tillsammans. Valparna flyttar i regel från reviren efter cirka ett år, innan de nya valparna föds i april–maj. För att familjen ska räknas som föryngring krävs det att det bedöms ha fötts årsvalpar i reviret. Den bedömningen görs efter spårning av minst fyra individer under en längre sträcka eller vid flera tillfällen, eller efter att årsvalpar fångats på bild.

Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet.

Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet (minst två revirmarkeringar inom en spårad sträcka av högst tre kilometer).

Ett revir som delas med ett annat län räknas som 0.5 revir i Östergötlands län, och revir som delas med två andra län räknas som 0.33.

Antalet föryngringar räknas ut på samma sätt som för antal revir. Ett revir med föryngring som delas med ett annat län räknas som 0.5 och ett revir med föryngring som delas med två andra län räknas som 0.33. Antal föryngringar används för att fastställa populationsstorleken, och för att jämföra inventeringsresultat med den miniminivå som Naturvårdsverket beslutat för arten.

I områden utan känd stationär förekomst av varg kan även rapporter om ensamma vargar vara av intresse, särskilt om vargarna revirmarkerar.Varginventeringen går ut på att dokumentera familjegrupper, föryngringar och revirmarkerande par, vilket innebär att ensamma revirmarkerande vargar inte står med i inventeringsresultatet.

De räknas ändå med i den uppskattade nationella populationsstorleken genom den omräkningsfaktor som används vid uppskattningen. Den omräkningsfaktor som används är 10, vilket innebär att en vargföryngring motsvarar 10 individer. Detta inberäknar då valparna i kullen, föräldradjuren, samt ensamma vargar i närheten.

Licensjakt på varg

Länsstyrelsen i Östergötland län har inte rätt att beslutat om licensjakt på varg. Naturvårdsverket beslutar vilka Länsstyrelsen som får besluta om licensjakt efter stora rovdjur.

Inventering av lodjur i länet

Under inventeringssäsongen 2020/2021 hittades 15 familjegrupper (hona med ungar) som berör Östergötlands län. 13 av dem ligger helt i länet medan 2 delas med angränsande län. Det innebär att länets slutgiltiga inventeringsresultat blir 14 familjegrupper. Detta är en ökning från föregående års inventeringssäsong 2019/2020 då det fastställdes 9 familjegrupper i länet

Lodjursfamiljerna är spridda i hela länet, med en tydlig konsentration i sydväst.

Senaste inventeringsresultat visar att det fanns totalt 280 familjegrupper lodjur i den Skandinaviska populationen. Av dessa hittades 213 familjegrupper i Sverige vilket motsvarar cirka 1 244 individer. Resultatet för den Skandinaviska lodjurspopulationenmotsvarar cirka 1639 individer. 

Hela inventeringsrapporten för lodjur vintern 2018/2019 (Viltskadecenter) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den svenska lodjurspopulation (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.

Licensjakt på lodjur

Länsstyrelsen beslutade om licensjakt efter 5 lodjur som genomfördes i mars 2020.

Licensjakt på lodjur och andra rovdjur

Miniminivå för lodjur

Länets miniminivå för lodjur blev den 7 mars 2019 fastställd av Naturvårdsverket till 4,5 familjegrupper. Det betyder att den minsta nivå av lodjur som ska finnas i länet är 4,5 grupper av honor med ungar. Mininivån ska gälla som längst fram till 2024.

Totalt i det södra förvaltningsområdet är miniminivån 27 familjegrupper.

Naturvårdsverkets beslut om miniminivåer för de stora rovdjuren Länk till annan webbplats.

Kungsörn observeras regelbundet i Östergötlands län ,det är främst unga fåglar som passerar till och från övervintringsområden i södra Sverige, men ett flertal örnar övervintrar även i länet. Det kan vara svårt att kvalitetssäkra allmänhetens observationer av kungsörn såvida det inte rör sig om häckningar eller fotograferade fåglar. Det är nämligen lätt att förväxla kungsörn med andra rovfågelarter, till exempel unga havsörnar.

Inventering av kungsörn i länet

Kungsörn inventeras av Länsstyrelsen främst under mars månad då revirhävdande örnpar spelflyger.

Kungsörnspopulationen och inventeringsresultat (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Under senare år har ett fåtal björnobservationer rapporterats av allmänheten i Östergötlands län, länsstyrelsen har inte kunnat bekräfta någon av dessa observationer.

Utveckling för den svenska björnpopulationen (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Under senare år har ett fåtal järvobservationerr rapporterats av allmänheten i Östergötlands län, länsstyrelsen har inte kunnat bekräfta någon av dessa observationer. I de flesta fallen har det varit grävlingar som har misstagits för att vara järvar

Den svenska järvpopulationen (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hjälp till med rovdjursinventeringen

Allmänhetens rapporteringar är till mycket stor hjälp i vårt arbete med inventering. Du kan bidra genom att rapportera via Skandobs hemsida eller med hjälp av appen Skandobs Touch.

Det skandinaviska rapporteringssystemet för björn, järv, lodjur och varg (Skandobs) Länk till annan webbplats.

Tidigare har tillstånd från Länsstyrelsen krävts för alla som vill sätta upp kameror dit allmänheten har tillträde. Förändringar i kamerabevakningslagen har nu gjort att det inte längre krävs tillstånd. Detta innebär att bilder från allmänhetens viltkameror kan användas i inventeringen.

Krav finns dock fortfarande på att du ska kunna förklara bland annat ändamålet med kameraövervakningen och hur länge uppgifterna lagras. Detta är lagstadgat genom Dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med övervakningen måste bedömas vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten.

Du måste därför se till:

  • att det finns en skylt eller information om att det finns en viltkamera i området och vem det är som kameraövervakar
  • att det finns kontaktuppgifter vid kameran för att kunna nå dig

Andra saker som kan vara bra att tänka på är:

  • att man har markägarens tillstånd att sätta upp kameran
  • att kameran inte sätts upp där många människor befinner sig, till exempel vid stigar, vandringsleder eller rastplatser
  • att rikta kameran så att du minimerar risken för att ta bilder på människor eller fordon
  • att ha som vana att alltid radera alla fotografier som innehåller människor eller fordon

Viltkameror för privat användning (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Inventeringsansvarig

Fredrik Näsman
Telefon 010-223 55 38  

Spårare

Norr om E4:                                                                                   

Daniel Hellqvist
Telefon 070-545 56 60                                                      

Johan Falck
Telefon 073-378 99 18

Björn Lindberg
Telefon 070-277 57 47

Öster om E22:

Björn Lindberg
Telefon 070-277 57 47

Söder om E4:                                                                                     

Anders Hedström
Telefon 070-671 67 70                                                        

Sten Johansson
Telefon 070-867 28 20                                                             

Johan Falck
Telefon 073-378 99 18

Anmäl rovdjursangrepp på tamdjur

Om dina tamdjur utsatts för rovdjursangrepp ska du snarast ringa Länsstyrelsen. Det är mycket viktigt att alla skador som misstänks vara orsakade av rovdjur anmäls. Ersättning kan betalas ut om besiktning av djuren visar att skadan orsakats av lodjur, varg, kungsörn, järv eller björn.

Ring till Länsstyrelsen

Om dina tamdjur utsätts för rovdjursangrepp ring snarast till Länsstyrelsen på 010-223 55 45 där du på kontorstid får prata med en handläggare på Länsstyrelsen, övrig tid svarar Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB). Därefter blir du kontaktad av en besiktningsman som sedan snarast möjligt kommer till platsen.

Besiktningen utförs av besiktningsmän som är utsedda av Länsstyrelsen och utbildade av Viltskadecenter. Besiktningen kostar inte djurägaren någonting.

Täck över det döda djuret

När du har ringt Länsstyrelsen och anmält att ditt tamdjur har utsatts för rovdjursangrepp ska du täcka över det dödade djuret med en presenning eller liknande. Det hindrar räv och fåglar från att äta av djuret tills besiktningsmannen kommit. Undvik att röra vid det döda djuret.

Detstruktion av tamdjur efter rovdjursangrepp

Ibland kan du behöva ta hand om dödade tamdjur efter ett angrepp. Läs mer här hur du gör.

För destruktion av dödade tamdjur finns olika alternativ. I första hand ska du kontakta SVA eller Jordbruksverket:

  • Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) på telefon 018-67 40 00
  • Jordbruksverket på telefon 036-15 50 00 om dödade får är av intresse för övervakningsprogrammet mot scrapies. I sådant fall hämtas fåren gratis.

I andra hand kan du kontakta:

  • Svensk Lantbrukstjänst AB
    Anmäl kadaver på Svensk Lantbrukstjänst AB hemsida

Ersättning för skador orsakade av rovdjur

Vid ett rovdjursangrepp kommer en besiktningsman till platsen efter en anmälan. Besiktningsmannen har med sig ett besiktningsprotokoll och en blankett för ansökan om ersättning för skadan när han/hon kommer till platsen.

Om du vill få ersättning för skadan behöver du fylla i blanketten för ansökan och skicka in den till Länsstyrelsen. Besiktningsprotokollet skickar besiktningsmannen in.

Gäller ansökan om ersättning för angripna tamdjur.

Tid för ansökan

Ansökan ska vara inskickad till Länsstyrelsen inom 3 månader efter besiktningen som görs av besiktningsmannen.

Bilagor

Eventuella extra kostnader och veterinärkostnader för djur som skadats i samband med rovdjursangrepp kan också tas upp i ansökan om ersättning. Bifoga då kvitton eller kopior av dessa. Besiktningsmannen kan hjälpa dig att fylla i blanketten.

Gör din ansökan så här

  1. Fyll i blanketten:
    Ansökan om ersättning för angripna tamdjur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  2. Skriv under och skicka blanketten med eventuella bilagor till ostergotland@lansstyrelsen.se eller

Länsstyrelsen Östergötland
581 86 Linköping


Ersättning för skador på grödor orsakade av tranor, gäss och sångsvan?

Om gröda har blivit skadat av tranor, gäss eller sångsvan kan du ansöka om ersättning. Läs mer på sidan om viltskador.

Vill du veta om det skett ett rovdjursangrepp i närområdet? Rovdjursalert är ett sms-utskick som riktar sig till personer med djurbesättningar i Östergötlands län.


Kommun * (obligatorisk)
Kommun




















Så arbetar vi med rovdjursförvaltningen

En av målsättningarna med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i så stora antal att de långsiktigt kan finnas kvar i den svenska faunan och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. Tillsammans har landets Länsstyrelser ett gemensamt ansvar att uppnå detta mål. Vi arbetar mot målen genom att arbeta med följande områden:

  • upprätta regionala förvaltningsplaner för respektive art
  • hantera skyddsjaktärenden på rovdjur
  • besluta om och administrera licensjakten på rovdjur
  • betala ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur
  • informera och kommunicera om rovdjuren
  • inventera de stora rovdjuren.
  • betala ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur

Förvaltningsplan för rovdjur

I länets förvaltningsplan beskrivs hur Länsstyrelsen ska förvalta de stora rovdjuren utifrån resultaten av årliga inventeringar. Planen innehåller antals- och utbredningsmål för varje art och information om till exempel förebyggande åtgärder, skyddsjakt och licensjakt. Förvaltningsplanen gäller för åren 2014–2019 och delar av planen har reviderats under denna tid.

Förvaltningsplan för stora rovdjur i Östergötlands län  (pdf) Pdf, 1 MB.

Östergötlans län ingår i södra rovdjursförvaltningsområdet

Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Inom förvaltningsområdet samordnas länsstyrelserna i olika frågor som berör rovdjur, bland annat målsättningar för antal rovdjur per län, kvoter för skydds- och licensjakt med mera. Landshövdingarna inom förvaltningsområdet samlas några gånger per år i ett gemensamt samverkansråd. Vid mötet deltar även chefer och rovdjurshandläggare från länsstyrelserna, samt ibland också representanter från Naturvårdsverket och departementen. 

Sverige är indelat i tre rovdjursförvaltningsområden - norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.

Norra förvaltningsområdet är de fyra huvudsakliga rennäringslänen vi har i Sverige. Området består av:

  • Jämtland,
  • Norrbotten
  • Västerbotten
  • Västernorrland

Mellersta förvaltningsområdet är länen för vargens huvudsakliga utbredningsområde i Sverige och består av:

  • Dalarna
  • Gävleborg
  • Stockholm
  • Uppsala
  • Värmland
  • Västmanland
  • Västra Götaland
  • Örebro

Södra förvaltningsområdet räknas som spridningsområden för de svenska rovdjursstammarna. Förvaltningsområdet består av:

  • Blekinge
  • Gotland
  • Halland
  • Jönköping
  • Kalmar
  • Kronoberg
  • Skåne
  • Södermanland
  • Östergötland

Samverkansrådet inom varje rovdjursförvaltningsområde samverkar i frågor som rör rovdjursförvaltningen samt utarbeta riktlinjer och principer som rör förvaltningen.

Varje län representeras av landshövdingen eller den som landshövdingen utser.

Viltförvaltningsdelegationer samverkar och besluta på länsnivå i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Delegationen ska till exempel godkänna förslag på den rovdjursförvaltningsplan för länet som Länsstyrelsen tar fram. Landshövdingen är ordförande och de ledamöter som sitter i representerar politiska intressen samt olika intresseorganisationer inom jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, skogsnäringen, yrkesfisket samt säter-/fäbodbruket.

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland