Gå till innehåll
Sök

Kunskapsstöd – mäns våld mot kvinnor

Här hittar du länkar till kunskapsstöd och fördjupning inom olika områden som omfattas av det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Syftet är att ge dig rätt förutsättningar för ett kunskapsbaserat och långsiktigt arbetssätt.

Kunskapsstödet du hittar här kan användas för att bidra till ett aktivt och förebyggande arbete på flera nivåer i samhället. Genom att arbeta på alla dessa nivåer samtidigt kan vi förhindra våld innan det ens uppstår. Det handlar om att

  • öka och sprida kunskap för att förändra normer i hela befolkningen (universell prevention)
  • rikta insatser till riskgrupper (selektiv prevention)
  • ge stöd och behandling till dem som redan är utsatta eller utövar våld (indikativ prevention).

Förebygga mäns våld mot kvinnor

Det våldsförebyggande arbetet är en del av jämställdhetsarbetet och utgår ifrån en genusförändrande ansats. Det innebär att förändra och vidga normer kopplade till kön och sexualitet. Det våldsförebyggande arbetet har tydliga kopplingar till det brottsförebyggande arbetet och arbetet med jämställdhetsintegrering.

Jämställdhet

Brottsförebyggande arbete

Möta barn i skyddat boende

Länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag i att arbeta för att ge stöd till yrkesverksamma som möter barn i skyddat boende. Det gör vi genom insatser för att öka kunskapen om lagstiftningen som har stärkt rättigheterna för barn och vuxna med placering i skyddat boende. Lagstiftningen ändrades i april 2024.

Ändra beteende hos våldsutövare

Länsstyrelsen arbetar för att ge stöd till yrkesverksamma som arbetar gentemot personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld. Målet är att kunskapsstödet ska hjälpa yrkesverksamma i arbetet med att ändra dessa personers beteende och att arbetet ska ske med beaktande av säkerheten för den våldsutsatta.

Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har tidigare tagit fram vägledning för arbetet med socialtjänstens lagändring för arbetet med våldsutövare. Bland annat filmer där du får information, kunskap och forskning på området. Även andra aktörer som Sveriges kommuner och regioner och Uppsala universitet har tagit fram kunskapsstöd.

Socialnämndens utökade ansvar för våldsutövare - Hur kan stödet se ut och vad säger forskningen (syntolkad), Länsstyrelsen Västra Götalands mediabank Länk till annan webbplats.

Socialnämndens utökade ansvar för personer som utövar våld i nära relationer (syntolkad), Länsstyrelsen Västra Götalands mediabank Länk till annan webbplats.

Andra aktörers kunskapsstöd inom området

Personer som utövar våld i nära relationer, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Att arbeta med våldsutövare, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.

Förändra beteende hos våldsutövare, Sveriges kommuner och regioner Länk till annan webbplats.

Nationell telefon: Välj att sluta, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Kartläggning och behovsinventering av arbetet med insatser till våldsutövare i nära relation inom Örebro län

På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro Län genomförde Örebro universitet en behovsinventering hos länets aktörer gällande insatser till våldsutövare i nära relation. Behovsinventeringen visade bland annat att det finns tre verksamheter i länet som arbetar med stödinsatser mot målgruppen som sitt primära fokus: Centrum mot våld (CMV) Örebro kommun, Örebro Läns Mansmottagning och Mansforum. Resultaten visade också att det finns flera verksamheter i länet som identifierar och/eller erbjuder insatser till målgruppen, men att strukturerad samverkan saknas i nuläget.

Ta del av kartläggningen på Örebro universitets webbplats Länk till annan webbplats.

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjlighet till motstånd och uppbrott. Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man eller pojke som utövar våld mot en kvinna eller flicka som han har eller har haft ett förhållande med.

Hedersrelaterat våld och förtryck

När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är utsattheten samma som vid våld i en nära relation. Det som är utmärkande är att kontrollen av kvinnor och flickors sexualitet är central och starkt knuten till kollektivet. Föreställningar om oskuld och kyskhet och familjens rykte är centrala. Ofta finns det flera förövare och våldet får stöd eller tillåts av familjen och den närmast omgivningen.

Intersektionell behovsinventering om hedersrelaterat våld och förtryck

På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro Län genomförde Örebro universitet en behovsinventering hos länets aktörer gällande ämnet hedersrelaterat våld och förtryck. Behov undersöktes hos enskilda yrkesverksamma från region, kommun, rättsväsende och civilsamhälle. I studien framgår att det finns ett behov av kompetens- och metodstöd i länet, något som skulle kunna mötas av ett regionalt resurscentrum. Rúna Í Baianstovu och Emmie Särnstedt Gramnaes behovsinventering hittas på Örebro universitets webbplats:

Ta del av behovsinventeringen på Örebro universitets webbplats Länk till annan webbplats.

Barn som upplever våld

Barn som upplever våld befinner sig i en mycket utsatt situation. Våld är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling. Att förebygga våld mot barn handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap och att upptäcka våldet i ett tidigt skede.

Våld i ungas kärleksrelationer

Även om ungdomar räknas som barn, kan de utsättas för partnervåld på samma sätt som en vuxen. Till skillnad från våld i vuxnas relationer så sker våldet på platser där vuxna ofta finns. Det sker i den våldsutsattas och i den våldsutövandes hem. Det sker i skolan och på gemensamma fritidsaktiviteter. Ytterligare viktiga skillnader är den betydelse som digitala medier och verktyg har för ungas relationer. Dessa används i stor utsträckning som ett hjälpmedel för övervakning och kontroll.

Prostitution och människohandel

Att köpa sex är enligt lag förbjudet i Sverige och vilar på uppfattningen att prostitution är ett övergrepp. Människohandel handlar om att en person på olika sätt tvingas, transporteras och exploateras för olika ändamål. Sexuell exploatering av barn kallas också för grooming. Prostitution och människohandel ingår som en viktig del i regeringens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor.

Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel

Länsstyrelsen delfinansierar regionkoordinatorer i arbetet mot prostitution och människohandel. Koordinatorerna hjälper bland annat polis och socialtjänst med både konsultativt och operativt stöd vid prostitution och i ärenden om människohandel. De fungerar även som en regional aktör med spetskompetens inom området.

Regionkoordinatorer med kontaktuppgifter, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Regionkoordinatorer i Örebro län

Johanna Lidén Norrman
johanna.liden.norrman@karlstad.se
054-540 84 91

Sara Lindberg
sara.lindberg@karlstad.se
054-540 49 54

Stöd som regionkoordinatorerna ger

Metodstöd och utbildning:

  • konsultativt metodstöd till myndigheter, verksamheter och aktörer inom civilsamhället i prostitutions-och människohandelsärenden
  • medverkan vid utbildningstillfällen i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och länsstyrelserna i aktuell region
  • deltagande i myndighetsgemensamt arbete mot exploatering och människohandel i arbetslivet på regional nivå.

Stöd i individärenden:

  • koordinering av insatser i individärenden mellan berörda myndigheter och aktörer
  • vara kontaktperson för Återvändandeprogrammet Människohandel Prostitution.

Uppsökande arbete:

Vid behov bedriva uppsökande arbete mot arenor där misstanke om prostitution och människohandel finns.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Östra Bangatan 11

Postadress

701 86 Örebro

Telefon

Ring oss på 010-2248000

Skicka e-post till orebro@lansstyrelsen.se

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss

Följ oss på Facebook
Följ oss på LinkedIn
Tillbaka till toppen