Energilagring
Energilagring förväntas spela en central roll i elektrifieringen och utvecklingen av framtidens energisystem. Länsstyrelsen har sammanställt ett antal olika typer av energilager.
Med en snabbt framväxande teknik och ökad efterfrågan på hållbara energilösningar, är det avgörande att kunskapen om energilagring sprids bland elproducenter, elnätsägare och näringslivet.

Foto: Mostphotos
Energilagringstekniker: Framtidens nyckel för ett hållbart energisystem
Energilagring är en central komponent i energiomställningen och ett viktigt verktyg för att balansera tillgång och efterfrågan i våra energisystem. Genom att lagra energi från förnybara källor som sol och vind när produktionen är hög och använda den när behovet är större kan vi skapa ett stabilt, effektivt och hållbart energisystem.
Här presenterar vi en översikt av de mest framstående teknikerna för energilagring, med fokus på deras grundprinciper, fördelar, utmaningar, teknologiska framsteg, global utveckling och framtidsutsikter.
Grundprincip
Batterier lagrar energi kemiskt och omvandlar den vid behov till elektricitet. De används i allt från hushållsapparater och elbilar till storskaliga energilagringssystem som stabiliserar elnätet.
Fördelar
- Flexibilitet: Snabb respons och möjlighet att integrera med förnybara energikällor.
- Platsbesparande: Kräver mindre yta jämfört med andra tekniker som pumpkraftverk.
- Stabilitet: Kan hjälpa till att balansera elnätet under perioder med hög efterfrågan.
Utmaningar
- Höga kostnader: Särskilt för storskalig lagring.
- Miljöpåverkan: Utvinning och bearbetning av metaller som litium och kobolt har miljömässiga och etiska konsekvenser.
- Livslängd: Batterier degraderas över tid, vilket påverkar kostnadseffektiviteten.
Teknologiska framsteg
- Solid-state-batterier: Lovande för längre livslängd och högre säkerhet.
- Återvinning: Nya metoder för att återvinna batterimaterial och minska miljöpåverkan.
Global utveckling
Batterier är en snabbt växande marknad, med stora investeringar i litiumjonteknik och alternativ som natriumjon- och flödesbatterier.
Framtidsutsikter
Förväntas spela en nyckelroll i övergången till förnybar energi, med fortsatt innovation för att sänka kostnader och förbättra prestanda.
Grundprincip
Pumpkraftverk lagrar energi genom att pumpa vatten till en högre reservoar när efterfrågan är låg. När energibehovet ökar släpps vattnet ner för att generera elektricitet.
Fördelar
- Hög kapacitet: Kan lagra stora mängder energi över lång tid.
- Lång livslängd: Minimala förluster och låg underhållskostnad.
Utmaningar
- Geografiska krav: Kräver specifika platser med naturliga höjdskillnader.
- Miljöpåverkan: Kan påverka ekosystem och vattenflöden.
Teknologiska framsteg
- Digitalisering: Smart teknik för att optimera drift och integrera med förnybara energikällor.
- Hybridlösningar: Kombinerar pumpkraft med sol- och vindkraft för ökad effektivitet.
Global utveckling
Länder som Kina, Schweiz och USA har kraftigt investerat i pumpkraftverk för att stödja sina övergångar till ren energi. Ett projekt har fått stöd från EU:s innovationsfond för att göra om ett gammalt gruvschakt i Norberg till energilager med pumpkraftverk. Det finns flera företag i Sverige som satsar på pumpkraft.
Framtidsutsikter
Pumpkraft väntas fortsätta spela en viktig roll, särskilt i områden med hög andel förnybar energi.
Grundprincip
Vätgas fungerar som en energibärare. Den kan produceras genom elektrolys av vatten och lagras för att användas senare i bränsleceller eller förbränning.
Fördelar
- Långtidslagring: Perfekt för säsongsmässig lagring.
- Mångsidighet: Kan användas inom transport, industri och elproduktion.
Utmaningar
- Effektivitet: Konverteringsförluster vid produktion och användning.
- Kostnad: Höga initiala investeringar och driftkostnader.
Teknologiska framsteg
- Grön vätgas: Tekniker för att producera vätgas med förnybar el har utvecklats snabbt.
- Säker lagring: Nya lösningar som kemisk och solid-state-lagring.
Global utveckling
Europa och Japan leder utvecklingen av vätgasteknologier, med ambitiösa mål för grön vätgasproduktion.
Framtidsutsikter
Förväntas bli en viktig komponent i den globala energiomställningen, särskilt inom industri och tung transport.
Grundprincip
Biogas framställs genom rötning av biologiskt avfall, som gödsel, matrester eller avloppsslam. Under rötningen bildas metan, som kan användas som bränsle, och rötrester som kan användas som gödning.
Fördelar:
- Långtidslagring: Lämplig för lagring och användning vid behov.
- Mångsidighet: Kan användas för transport, industri och elproduktion, samt omvandlas till vätgas vid behov.
Utmaningar:
- Effektivitet: Behov av optimering av rötningstekniker för att förbättra metanproduktionen.
- Kostnad: Höga initiala investeringar och driftkostnader för anläggningar.
Teknologiska framsteg:
- Effektivitet: Förbättrade rötningstekniker och uppgradering av biogas gör produktionen mer effektiv och mångsidig.
Global utveckling
Biogasindustrin växer globalt, med fokus på lantbruksavfall i Europa, Kina och USA.
Framtidsutsikter
Biogas har potential att spela en viktig roll i hållbara energilösningar, särskilt inom transport och industri.
Grundprincip
Sandlager lagrar termisk energi genom att hetta upp sand till höga temperaturer (500–600 grader). Den lagrade värmen kan senare användas för att generera elektricitet eller till direkt uppvärmning.
Fördelar
- Låga kostnader: Sand är billigt och lättillgängligt.
- Hållbarhet: Tekniken kräver inga sällsynta material och har lång livslängd.
- Effektivitet: Lämplig för fjärrvärmesystem och industriella tillämpningar.
Utmaningar
- Isolering: Kräver effektiva metoder för att minimera värmeförluster.
- Tekniska begränsningar: Begränsad användning i elproduktion jämfört med andra tekniker.
Teknologiska framsteg
- Nanoteknik: Forskning pågår för att förbättra sandens värmeledningsförmåga.
- Integration: Sandlager har framgångsrikt integrerats i fjärrvärmesystem i Finland.
Global utveckling
Finland är ledande med sandbatterier, och det finns växande intresse globalt för denna teknik, särskilt i kalla klimat med hög fjärrvärmeanvändning.
Framtidsutsikter
Med förbättrad teknik och ökad kommersialisering kan sandlager spela en viktig roll i värmelagring, särskilt i kombination med fjärrvärmenät.
Grundprincip
Varmt vatten lagras i stora underjordiska tankar, bergrum eller borrhål. Den lagrade värmen används senare för uppvärmning eller elproduktion.
Fördelar
- Låga kostnader: Utnyttjar existerande bergrum eller tankar.
- Effektivitet: Kan lagra värme under lång tid med minimala förluster.
- Flexibilitet: Anpassningsbart för både små och stora system.
Utmaningar
- Platsberoende: Kräver närhet till värmeproduktionsanläggningar som fjärrvärmesystem.
Teknologiska framsteg
- Hybridlösningar: Kombinerar värmelagring med smarta energinät för att förbättra driftseffektivitet.
Global utveckling
Tekniken används redan i Sverige, Danmark och Tyskland, där den bidrar till att effektivisera fjärrvärmesystem.
Framtidsutsikter
En fortsatt viktig teknik för hållbar uppvärmning i kalla klimat, särskilt när den integreras med andra energisystem.
Grundprincip
Smälta salter används för att lagra termisk energi. Salterna värms upp av exempelvis solkraft och lagrar värmen i isolerade tankar tills den behövs för att producera elektricitet.
Fördelar
- Hög energitäthet: Kan lagra stora mängder energi på liten volym.
- Lång lagringstid: Behåller värme över flera dagar.
- Låg miljöpåverkan: Använder icke-toxiska och återvinningsbara material.
Utmaningar
- Korrosion: Salterna är korrosiva och kräver avancerade material i systemen.
- Initial kostnad: Kostsamt att bygga anläggningar.
Teknologiska framsteg
- Nya legeringar och ytbeläggningar har utvecklats för att förbättra materialens hållbarhet och minska korrosion.
Global utveckling
Används främst i koncentrerade solkraftverk i Spanien, USA och Mellanöstern.
Framtidsutsikter
Tekniken förväntas integreras med andra förnybara energikällor för att skapa hybridlösningar.
Grundprincip
Energi lagras genom att komprimera luft i underjordiska kammare eller tankar. När energin behövs, släpps luften ut, driver turbiner och genererar elektricitet.
Fördelar
- Storskalighet: Perfekt för stora energibehov.
- Lång livslängd: Mindre degradering än batterier.
Utmaningar
- Energiförluster: Lägre effektivitet än vissa andra tekniker.
- Geografiska krav: Kräver lämpliga naturliga eller konstgjorda lagringsutrymmen.
Teknologiska framsteg
- Adiabatiska system: Minskar energiförluster genom att lagra värme från komprimeringsprocessen.
Global utveckling
Tyskland och USA är ledande inom denna teknik, med flera storskaliga projekt under utveckling.
Framtidsutsikter
Kan bli en viktig teknik för att balansera elnät i kombination med vindkraft.
Grundprincip
Ett svänghjul lagrar energi som rörelseenergi genom att snurra. När energin behövs bromsas hjulet, och den frigjorda energin omvandlas till elektricitet.
Fördelar
- Snabb respons: Lämplig för frekvensstabilisering och korttidslagring.
- Låg miljöpåverkan: Inga kemikalier eller farliga material används.
Utmaningar
- Kort lagringstid: Begränsad kapacitet för långvarig lagring.
- Kostnad: Avancerade system kan vara dyra att bygga.
Teknologiska framsteg
Utveckling av höghastighetssvänghjul och nya lagertekniker har ökat effektiviteten.
Global utveckling
Tekniken används för nätstabilisering i Europa och USA, särskilt i elnät med hög andel förnybar energi.
Framtidsutsikter
Kan bli en viktig komponent i framtida elnät som kräver snabb reglering.
Grundprincip
Energi lagras genom att lyfta tunga föremål (till exempel stenar) till en högre höjd. När energin behövs sänks föremålen, och rörelseenergin omvandlas till elektricitet.
Fördelar
- Hållbart: Kräver inga farliga kemikalier.
- Lång livslängd: Robust och slitstark mekanik.
Utmaningar
- Effektivitet: Relativt låg jämfört med andra tekniker.
- Platsberoende: Kräver stora vertikala utrymmen.
Teknologiska framsteg
Övergivna gruvor används alltmer som lagringsutrymmen, vilket minskar byggkostnaderna.
Global utveckling
Flera pilotprojekt pågår i Schweiz, Kina och USA.
Framtidsutsikter
Lovande för storskalig och långvarig energilagring i områden med lämplig infrastruktur.
Nu pågår en förstudie om pumpkraftverk i nedlagda gruvor
Länsstyrelsen driver under 2026 fram till augusti 2027 en förstudie om hur pumpkraftverk i nedlagda gruvor skulle kunna bidra till ett smartare och mer robust elnät. Studien kommer att identifiera hinder och behov samt lagkrav för att kunna utveckla tekniken. I arbetet tar vi hjälp av elnätsbolag och företag som jobbar med gruvor samt pumpkraft i gruvor.

Kontakt
-
Josefine Eklund
Klimatstrateg
Telefon 010-2248430
-
Ali Qadiri
Klimatstrateg
Telefon 010-2248383