Älvhytteängen

Glest trädbevuxen äng i försommargrönska

Älvhytteängen. Foto: Elisabeth Karlsson

Älvhytteängen är en gammal slåtteräng med rik, kalkgynnad flora. Här finns många rara blommor såväl som en uppsjö av olika gräs, halvgräs och starrar. Håll utkik efter fjärilar, här finns många sällsyntheter. Här finns en lättgången stig och vid parkeringen ett rastbord - perfekt för en utflykt under försommaren.

Älvhyttans by med sina ståtliga gamla bergsmansgårdar, prydda med skorstenar i gjutjärn, visar på den betydelse järnet hade i Bergslagen och Kilsbergen. I byn ligger också naturreservatet Älvhytteängen, en hävdad slåtteräng med rik flora. Ängen slås varje år. Gräset forslas bort för att inte kvävegynnade arter, som rallarros, hallon och brännässla, ska inta ängen. Slåtter och bete är förutsättningar för att den rika floran ska bevaras.

Berggrund av kalksten

I Älvhytteområdet börjar ett stråk av urkalksten, som fortsätter mot nordost till Stråssa. Den kalkrika berggrunden har gjort att jorden är kalkrik. Älvhytteängen är också mycket fuktig. En stor del av Älvhytteängen är en sloghage. Ordet sloghage är typiskt för Bergslagen; i södra Sverige säger man löväng. Sloghage är en trädbevuxen ängsmark som slåttras. I den växer mest björk. Men den kalkrika marken här gör att det växer ädla lövträd som ask, alm och lönn.

Blomsterrik äng

Den kalkrika jorden, markens fuktighet och skötseln gör att det finns många olika arter i området. Här växer den ståtliga guckuskon, liksom den väldoftande brudsporren. Gullvivor och berusande liljekonvaljer finns i mängder. Även den kalkkrävande majvivan har här en av sina största växtplatser länet. På ängen trivs också buskar som blåtry och tibast. Under sommaren blommar många olika arter, till exempel orkidéerna brudsporre och jungfru Marie nycklar, kärrknipprot och tvåblad. Det är gott om svinrot, jungfrulin och smörbollar, som också trivs när området slås och betas. Här möts flera arter med sydlig och nordlig utbredning, bland annat sällsyntheterna loppstarr och fågelstarr. Ängens slås maskinellt med slåtterbalk, men även lie används på känsliga växtplatser. Efter slåttern, som sker i augusti, efterbetas ängen. Fältgentianan har kommit tillbaka och verkar öka i antal för varje år.

Sällsynta fjärilar

I den blomsterrika ängen trivs även många fjärilar. Har du tur kan du få se den mycket ovanliga svinrotvecklaren. Men här finns andra sällsyntheter, som väddnätfjäril, jungfrulinsfly, svävdagsvärmare och sotnätfjäril. I området finns också den sällsynta buskmusen.

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • ta med okopplad hund
    göra upp eld
  • köra motorfordon, rida eller
  • cykla annat än på den genomgående vägen mot Övre Älvhyttan
  • parkera annat än på anvisad plats
  • bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar
  • plocka, gräva upp eller på annat sätt skada blommor eller andra växter
  • plantera in främmande växt- och djurarter
  • tälta eller ställa upp husvagn
  • anordna orienteringskontroller eller snitslade spår
  • sätta upp tavla , plakat affisch, inskrift eller liknande

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Rastplats Rastplats
  • Stig Stig

Kontakt

Fakta

Kommun: Nora
Bildat år: 1980
Areal: 8 hektar
Markägare: Naturvårdsverket
Förvaltare: Länsstyrelsen
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Natura 2000: Området ingår i EU:s nätverka av skyddad natur, Natura 2000

Beslut bildande naturreservatet ÄlvhytteängenPDF

Skötselplan naturreservatet ÄlvhytteängenPDF

Teckentolkad information