Kulturmiljöer av riksintresse

Kulturmiljöer av riksintresse är miljöer där landskapets historia så väl går att läsa och uppleva i dagens landskap att den anses vara av nationellt intresse.

Kulturmiljöerna av riksintresse ska representera hela landets historia, från förhistorisk tid till nutid. Det är komplexa och sammanhängande miljöer som speglar samhällets utveckling, människans förhållande till naturresurserna, olika tiders estetiska ideal och sociala, tekniska och ekonomiska förutsättningar.

Riksintressena regleras i 3 kap. 6 § miljöbalken och de ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Bestämmelserna ska tillämpas vid beslut om användning av mark- och vattenområden enligt plan- och bygglagen och miljöbalken.

Skyddet aktiveras vid ändrad markanvändning, och kan därför inte användas för att upphäva en pågående verksamhet. Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa hur allmänna intressen ska tillgodoses i den kommunala planeringen. Länsstyrelsen har tillsyn över att bestämmelserna följs i den kommunala fysiska planeringen, och ska tillhandahålla de underlag som behövs för att kommunen ska kunna göra en god bedömning.

Det finns ca 1700 riksintressen i hela Sverige och 36 riksintressen i Kronobergs län. Länets riksintressen utgörs främst av områden på landsbygden; värdefulla odlingslandskap, by- och herrgårdsmiljöer eller fornlämningsmiljöer, men det finns också riksintressanta tätorter inom länet.

Alvesta kommun riksintressen

 

Benestad-Blädinge-Oby-Näs [G 17] (Aringsås och Blädinge sn)

Motivering: Centralbygd med bruknings- och bosättningskontinuitet sedan förhistorisk tid. Riklig förekomst av framträdande fornlämningsmiljöer där flera enskilda gravanläggningar är sammanlänkade med lokal muntlig tradition genom namngivning och sägenbildning. Sockencentrum med omgivande hällristningar och gravfält som vittnar om lång kontinuitet i det religiösa utnyttjandet av platsen. Herrgårdslandskap med ståndsmässig bebyggelse och bymiljöer med mestadels spridd bebyggelse i en oregelbunden struktur präglad av 1800-talets skiftesverksamhet. (Centralbygd, fornlämningsmiljö, sockencentrum, herrgårdsmiljö, bymiljö, kognitivt landskap).

Uttryck för riksintresset: Flera gravfält och andra fornlämningsmiljöer bestående av enstaka hällkistor, ett flertal monumentala bronsåldersrösen, högar, stensättningar, domarringar och resta stenar. Välexponerade gravar med nära samband med äldre vägsträckning längs grusås, de äldsta byarnas inägomark och den tidigaste lokaliseringen av bebyggelsen. I anslutning till Blädinge en omfattande koncentration med skålgropar i stenblock. Hävdat odlingslandskap med betade hagmarker. Herrgårdar med agrar bebyggelse och villor från främst 1800-talet och 1900-talets första hälft. Blädinge sockencentrum med medeltida stenkyrka som genomgått förändringar under 1700- och 1800-talet, löneboställe, sockenstuga, kyrkstallar samt före detta ålderdomshem.

Borshult [G 19] (Härlövs sn)

Motivering: Bymiljö med karaktär av oskiftad by med i stort sett oförändrad bebyggelsestruktur sedan 1824. (Odlingslandskap).

Uttryck för riksintresset: Ett par rikt utsmyckade mangårdsbyggnader och vägen mellan manbyggnaderna och ladugårdarna. Odlings-, slåtter- och betespräglat landskap, där det tidiga 1800-talets struktur av inägo- och utmark kan skönjas.

Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp-Spåningslanda [G 18] (Lekaryds och Aringsås sn)

Motivering: Centralbygd med lång odlings-kontinuitet där sockencentrum, herrgårds- och allmogebebyggelse väl illustrerar lokalsamhällets sociala organisation och godsens påverkan på det agrara landskapet. (Fornlämningsmiljö, Herrgårdsmiljö, Bymiljö).

Uttryck för riksintresset: Fornlämningsmiljö med gravar och fossil åkermark illustrerar områdets långa kontinuitet. Lekaryds sockencentrum med medeltida kyrka, sockenstuga, Lekaryds gamla och nya skola samt ett väl utvecklat kommunikationsnät av lands- och byvägar visar platsens centrala roll i socknen. Herrgårdsmiljöernas storskalighet och symetriska läge på ömse sidor om Dansjön illustrerar godsens visuella påverkan på landskapet. Herrgårdarnas storskaliga åkermark med dess stenmurar, Gåvetorps tegelbruk, torpbebyggelsen med tillhörande bägnär och utgården Hjärtenholm illustrerar godsens sociala och ekonomiska inflytande i lokalsamhället. Den bibehållna bystrukturens i Hjärtanäs illustrerar bondelandskapet från tiden innan 1800-talet.

Horda-Ryd [G 21] (Moheda sn)

Motivering: Odlingslandskap präglat av laga skifte och med välbevarade högt belägna gårdsbildningar från 1850-1900. (Fornlämningsmiljö, Gårdsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Fossil åkermark med stenmurar och odlingsrösen. Mangårdsbyggnader av parstugukaraktär. I området ingår också ett gravfält och några ensamliggande rösen.

Huseby-Skatelöv [G 16] (Skatelövs sn)

Motivering: A. Järnbruks- och herrgårdsmiljö där bruket, beläget vid kommunikationsstråk, har bildat grunden för den småländska industrialiseringen. (Bruksmiljö).

B. Sockencentrum i odlingslandskap med en betydande fornlämningskoncentration från såväl brons- som järnålder och ett bra exempel på omfattande järnåldersgravfält längs åsrygg. (Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset: A. Bruket, anlagt 1629 vid Helige å på näset mellan sjöarna Salen och Åsnen. Anläggningar för järnhantering, träindustri och jordbruk samt corps de logis från 1844 med park, arbetarbostäder och spår av äldre bebyggelse. Runt och norr om bruket ett storskaligt odlingslandskap som illustrerar effektivitetssträvandena i jordbruket runt sekelskiftet 1900. Torp på godsets utmarker samt kolbottnar i omgivande skogsmark.

B. Skatelöv, sockencentrum med kyrka och sockenstuga från tidigt 1800-tal. Medeltida kyrkplats och flera hällkistor från slutet av stenåldern och övergångstiden mot bronsåldern samt flera gravfält från järnålder utmed åssträckning väster om Skatelövsfjorden med stensättningar, högar, rösen.

Härlöv [G 20] (Härlövs sn)

Motivering: Kyrkby sedan medeltiden med sockencentrum, smedja och välbevarade gårdsgrupperingar från 1800-talets första hälft. (Fornlämningsmiljö, Odlingslandskap).

Uttryck för riksintresset: Kyrka från slutet av 1600-talet med Sveriges hittills enda till medeltiden daterade klockstapel. Bebyggelsen med välbevarade mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader ligger utmed landsvägen och präglas av återuppbyggnaden efter en brand 1838. Odlings-och betespräglat landskap, ett gravfält av järnålderskaraktär. Laga skiftet är ej fullt genomfört i området.

Lyåsa-Strömhult [G 22] (Slätthögs sn)

Motivering: Odlingslandskap med småskaliga byar i marginalbygd på gränsen mellan Värend, Njudung och Finnvedens folkland. (Bymiljö).

Uttryck för riksintresset: I Lyåsa ligger bebyggelsen utmed byvägen medan Strömshult har mer oregelbundet placerad bebyggelse. Laga skiftespräglat landskap med bevarade odlingsrösen, stenmurar och äldre stenbunden åker.

Torsås [G 15] (Västra Torsås sn)

Motivering: Laga skifteslandskap runt före detta kyrkplats med bebyggelse från det sena 1800-talet. (Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Ett öppet odlings- och beteslandskap som främst präglats av det sena 1800-talets stordrift och senare tids stenröjning. Den gamla bykärnans läge vid den medeltida kyrkplatsen är tydlig med några vägar i sträckning från sent 1700- och tidigt 1800-tal. Området har fornlämningar främst från bronsåldern.


Riksintressen Lessebo kommun

 

Kosta [G 32] (Ekeberga sn)

Motivering: Länets äldsta sammanhållna bruksmiljö med bevarad struktur, bebyggelse och funktioner.

Uttryck för riksintresset: Traditionellt bebyggelsemönster och ålderdomlig relation mellan byggnader och vägsystem. Bruket grundades 1742 och dagens glashyttor härrör från 1902 och 1978.

Lessebo [G 31] (Hovmantorps sn)

Motivering: Bruksmiljö med bebyggelse från 1700- och 1800-talen med omland. (Bymiljö).

Uttryck för riksintresset: Järnbruk anlagt 1658 och under 1800-talet omvandlat till träindustri och pappersbruk. Två tidsåldrars egnahemsområden uppbyggda i planmässiga former. Lämningar efter Läseboda by i form av husgrunder, källor och invallningar.

 

Riksintressen i Ljungby kommun

 

Bolmsö kyrkby [G 13] (Bolmsö sn)

Motivering: Fornlämningsmiljö och sockencentrum.

Uttryck för riksintresset: Fem höggravfält från yngre järnålder, i ett fall med inslag av resta stenar, samt några spridda högar. Kyrkbybebyggelse med många traditionellt utformade mangårdsbyggnader. Den nuvarande kyrkan är från 1865. Intill denna ligger församlingshemmet som tidigare var skola och sockenstuga.

Hallsjö [G 12] (Dörarps sn)

Motivering: Odlingslandskap med väl sammansatt fornlämningsmiljö som utvisar lång bosättnings-kontinuitet invid en på 1500-talet övergiven kyrkplats.

Uttryck för riksintresset: Öppet odlingslandskap med rösen från bronsåldern och två järnåldersgravfält; ett omfattande och utpräglat höggravfält från yngre järnålder, ett mindre varierat gravfält. Medeltida kyrkoruin.

Hamneda [G 7] (Hamneda sn)

Motivering: Centralbygd vid viktigt kommunikationsstråk som ger en uppfattning om kyrkans, gästgivargårdens och stationens betydelse för samhällsutvecklingen. (Kommunikationsmiljö, Fornlämningsmiljö, Borgmiljö).

Uttryck för riksintresset: Sockencentrum vid Lagaån med ruin av 1100-tals kyrka, nygotisk kyrka, skola och sockenstuga. Gamla riksvägen med gästgivargård, milstolpe och stenvalvsbro. Välbevarat stationssamhälle från tiden omkring 1900. I området ingår också förhistoriska gravfält, äldre stenbundna åkrar samt en borgruin från medeltiden.

Hörda-Klövaryd [G 11] (Berga och Ryssby sn)

Motivering: Laga skifteslandskap med ovanligt välbevarad bebyggelse som är grupperad utmed en nära milen lång vägsträcka.

Uttryck för riksintresset: Ett 50-tal gårdar i en struktur som präglats av 1869 års laga skifte. Totalavröjda åkrar avgränsade av diken och stenmurar. Monumentala odlingsrösen och stentippar. Äldre stenbundna åkrar och ängsmarker med små röjningsrösen.

Lida-Husaby [G 10] (Bolmsö sn)

Motivering: Rik fornlämningsmiljö från bronsålder och järnålder, som indikerar att Bolmsö under yngre järnålder framstår som centrum i en större region.

Uttryck för riksintresset: Rösen och tre järnåldersgravfält, dominerade av högar, i ett fall med domarringar. Bebyggelsens lokalisering är präglad av det år 1859 genomförda laga skiftet.

Tjust [G 9] (Bolmsö sn)

Motivering: Fornlämningsmiljö med betydande koncentration av fornlämningar som utvisar långvarigt markutnyttjande och kontinuitet i bosättningen från slutet av yngre sten- till järnålder.

Uttryck för riksintresset: En hällkista i stensättning, rösen, treuddar, resta stenar, högar samt ett stort järnåldersgravfält med ca 60 högar och en rest sten. Odlingslandskap med totalröjda åkrar i krönlägen, odlingsrösen, stenmurar och diken.

Toftaholm [G 14] (Dörarps sn)

Motivering: Fornlämningsmiljö från brons- och järnålder i kommunikationsstråk vid sjön Vidöstern med lämningar efter befästa anläggningar både från medeltid och från 1600-talet.(Kommunikationsmiljö, Skansmiljö, Borgmiljö, Herrgårdsmiljö, Odlingslandskap).

Uttryck för riksintresset: Rösen och skålgropsförekomst från bronsåldern, ett yngre järnåldersgravfält med högar och en runsten. Lämningar efter en befäst senmedeltida sätesgård på "Stenhusholmen" mitt för Toftaholm samt efter en skans från 1650-talet. Herrgårdsanläggning med byggnader från 1700-talet till 1900-talet i strängt symmetrisk uppbyggnad. Odlings- och betespräglat landskap med sentida mossodlingar vid inägomarkernas periferi.

Trotteslöv Össlöv Fallnaveka [G 8] (Berga sn)

Motivering: En av länets tätaste och mest omfattande fornlämningsmiljöer med osedvanligt många järnåldersgravfält som har en tydlig koppling till de äldsta byarna samt med länets största skeppssättning. (Bymiljö).

Uttryck för riksintresset: Ca 12 höggravfält, varav några med inslag av resta stenar, på små höjdsträckningar i odlingslandskapet och rumsligt kopplade till byarna. Nära Össlöv ev. över 40 m lång skeppssättning. Vid Trotteslöv en runsten. Av byarna har bebyggelsen i Fallnaveka fått sitt läge och karaktär i samband med laga skiftet år 1842.

 

I Markaryds kommun finns för närvarande inga riksintressen.

Riksintressen Tingsryds kommun

 

Blidingsholm [G 1] (Almundsryds sn)

Motivering: Kommunikationsmiljö, sedan medeltiden möte mellan olika transportleder. (Fasta fisken, Fästnings- och skansmiljö).

Uttryck för riksintresset: I anslutning till en åtta spann lång stenvalvsbro över vattenleden vid Åsnens utlopp finns fasta fångstanordningar för ålfiske av gamla anor. Ledens forna betydelse bestyrks av en medeltida befästningsanläggning. Två järnvägsbroar utmed numera nedlagda järnvägen Urshult - Ryd.I området finns även: Boplatslämningar från stenåldern samt Blidingsholms år 1826 enskiftade gård.

Korrö [G 2] (Linneryds sn)

Motivering: Småskalig tidigindustriell miljö från 1800-talet med anor från 1500-talet, med omgivande odlingslandskap som ger en uppfattning om det historiska sambandet mellan de agrara och de industriella näringarna.

Uttryck för riksintresset: Hantverksby vid Ronnebyån med Korrö gård från 1700- och 1800-talet och kvarn, garveri, färgeri, såg och skomakeri. Ängs- och hagmark utmed ån präglad av bete och slåtter.

Ängsfruktodlingsområdet kring Åsnen [G 35] (Urshults sn)

Motivering: Odlingslandskap. Sammanhållet ängsfruktsodlingsområde som visar på utvecklingen av en folklig fruktodlartradition – från småskalig binäring kombinerad med djur och foderproduktion under en lång kontinuitet till huvudnäring med förädling och försäljning på en nationell marknad under 1800-1900-talet.

Uttryck för riksintresset: Det småbrutna odlingslandskapet med ängs- och åkermarker, ympade vildaplar i odlingsmarkens marginella partier på ängsmark och i väg- eller åkerrenar. Senare tiders symmetriska fruktodlingar på åkermark.

 

Riksintressen Uppvidinge kommun

 

Granhult [G 34] (Nottebäcks sn)

Motivering: Odlingslandskap som återspeglar jordbrukets tekniska utveckling och organisation från förhistorisk tid till 1800-talets senare hälft. Kyrkplats med Sveriges äldsta daterade träkyrka samt omgivande äldre vägstruktur. (Odlingsplats, kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset: Stora sammanhängande arealer av övergivna och välbevarade åkersystem från järnålder och medeltid med stensträngar och vallar. Omfattande områden med röjningsrösen och 1800-talets skiftesstruktur i form av stenmurar, diken och vallar. Utskiftad kyrkbybebyggelse. 1200-tals kyrka av trä med dominerande karaktär i landskapet. Klockstapel och stiglucka samt kaplansboställe med parstuga och loftbod från 1700-talet. Historiskt vägnät, som exempelvis ”Bårbärarvägen” och gamla Kalmarvägen.
Granhults kyrka har en egen hemsida www.granhultskyrka.orglänk till annan webbplats

Hohults by [G 36] (Älghults sn)

Motivering: Odlingslandskap i marginalbygd där jordbrukets utveckling – både rumsliga organisering och brukningssätt – från förhistorisk tid till och med 1800-talets skiften, är särskilt väl läsbar i såväl landskap som bebyggelse. Kontinuerligt bebyggelseläge sedan åtminstone medeltid. Landskapet är präglat av det Småländska höglandets särskilda förutsättningar för jordbruk med omfattande röjningsarbeten från bronsålder och framåt och med inriktning mot boskapsskötsel.

Uttryck för riksintresset: Småbruten odlingsmark med riklig förekomst av landskapselement, omgiven av ängs- och hagmarker. Inägomarkens öppna landskapsrum med i huvudsak samma avgränsning till utmarken sedan åtminstone 1700-tal. Hamlade träd och två ängslador illustrerar, tillsammans med de stora arealerna fodermark, boskapsskötselns betydelse för jordbruksekonomin.

Sävsjö [G 33] (Lenhovda sn)

Motivering: Ett av Sydsveriges största sammanhängande och bäst bevarade och mest illustrativa fossila odlingslandskap från järnålder och medeltid. (Forn- och medeltida agrar miljö).

Uttryck för riksintresset: Omfattande, fossilt odlingslandskap i nuvarande ängs- och hagmark, med fossila åkrar i form av bandparceller anlagda under järnåldern, stensträngar, odlingsrösen, stenmurar och vägsystem samt ett järnåldersgravfält, allt kopplat till den på 1600-talet övergivna byn Sävsjö, vars medeltida tomt, med rötter i järnålder, ingår i området.

 

Riksintressen Växjö kommun

 

Bergkvara [G 26] (Bergunda sn)

Motivering: Välbevarad herrgårdsmiljö som en gång utgjorde senmedeltidens största godsbildning, i det dåtida Sydsverige. (Borgmiljö).

Uttryck för riksintresset: Ruin av Arvid Trolles "fasta hus" från 1480-talet nära herrgårdsanläggningen i sengustaviansk stil med monumentala ladugårdsbyggnader från omkring 1900, alléer och ett odlings- och betespräglat landskap. I norr torpbebyggelsen, i söder sockencentrum med medeltida kyrka med försvarstorn.

Billa-Hemmesjö [G 25] (Hemmesjö sn)

Motivering: Odlingslandskap som pedagogiskt visar en bygds framväxt från förhistorisk tid till sent 1800-tal. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö, Gårdsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Hemmesjös 1100-talskyrka. Den nya kyrkan från 1848 uppfördes långt ifrån den medeltida, närmare Åryds järnbruk. Vägen mellan kyrkorna löper centralt genom den odlade bygden och kantas av odlingslandskap med välbevarade gårdsbildningar, stenmurar, odlingsrösen m.m. samt ensamliggande eller i mindre grupper belägna rösen och kvadratiska stensättningar, som utom bosättning under bronsålder och äldre järnålder. Norr om Hemmesjö finns ett yngre järnåldersgravfält.

Dädesjö [G 28] (Dädesjö sn)

Motivering: Samhälle som visar marknadsplatsens, kyrkans och järnvägens betydelse för samhällsbildningen under århundradena. (Järnvägsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Välbevarat sockencentrum där 1200-talskyrkan med unika takmålningar med Staffanslegenden bevarats tack vare en mellanperiod som sockenmagasin. Två olika generationers prästgårdar. Nuvarande kyrkan från 1790-talet. Fungerande marknadsplats med lång tradition. Stationshus och järnvägsmagasin.

Hult-Sandsjö-Ormesberga [G 29] (Ormesberga sn)

Motivering: Fornlämningsmiljö, rösestråk från bronsåldern med monumentala rösen inom ett av landets rösetätaste områden och i anslutning till ett laga skifteslandskap.

Uttryck för riksintresset: Cirka 15 rösen, några av betydande storlek. Odlingslandskapet har bystrukturer och gårdsbildningar som ger en bild av samspelet mellan bebyggelse och odlad mark efter laga skiftet. Sockencentrum med kyrka från 1600-talet, som har tornbyggnad från 1842. Kyrkan ligger strategiskt högt lokaliserad i medeltida läge.

Ingelstad-Torås-Torsjö [G 24] (Östra Torås sn)

Motivering: Odlingslandskap i den Värendska centralbygden med lång bebyggelsekontinuitet och med den monumentala storhögen Inglingehög, på länets största gravfält. (Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Flera rösen, enstaka och i grupper samt tre gravfält med högar med storhögen Inglingehög på det största gravfältet och en runsten på ett av de mindre. Röjningsröseområden i anslutning till dagens åkermark. Landskapet har talrika spår efter äldre odling och Torsjö är starkt präglat av laga skifte. Den välbevarade 1800-talsbebyggelsen vittnar om ekonomiskt välstånd. Sockencentrum med kyrka från 1848 på den medeltida kyrkans plats och sockenstuga från 1800-talets andra hälft.

Jät [G 23] (Jäts sn)

Motivering: Odlingslandskap som visar kontrasten mellan herrgårds- och bondejordbruk. (Herrgårdsmiljö, Bymiljö, Kyrkomiljö, Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Jätsbergs säteri från 1600-talet med nuvarande herrgård uppförd runt 1800 och med stora ekonomibyggnader, alléer och utmarkstorp samt stora fält. Kulturmarken kring byn Östra Jät, där den gamla kyrkan från 1200-talet ligger, präglas av stenmurar, odlingsrösen och brukningsvägar. Inom området finns också fornlämningar med gravfält och större rösen samt den nya kyrkan från början av 1900-talet.

Lädja-Rösås [G 30] (Bergs sn)

Motivering: Odlingslandskap med spår av bosättningar från förhistorisk tid till 1800-talets laga skifte. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö, Kvarnmiljö).

Uttryck för riksintresset: Minnen från medeltida kolonisation, historisk säteribildning och 1800-talets uppodling kan skönjas i landskapet där ängs- och hagrester sträcker sig från byarnas inägomark ut till marginalmarkernas torprester. Stenmurar, odlingsrösen, husgrunder samt kvarn- och dammruiner. Väl synliga rösen av sten- och bronsålderskaraktär. Omfattande röjningsröseområde i anslutning till gravlämningar. Välbevarad bebyggelse, präglad av laga skiftet.


Växjö stad [G 27]

Motivering: Stifts- och residensstad av medeltida ursprung med dominerande domkyrkoområde och successivt framvuxen rutnätsplan som speglar stadsutvecklingen under 1600- och 1800- talen. (Skolstad).

Uttryck för riksintresset: Kyrkomiljön med den medeltida domkyrkan, Gamla gymnasiet och andra skolbyggnader, biskopsgården Östrabo i avskildhet från och förening med staden samt f.d. domprostgården. 1600-talsstaden med gatunätets grunddrag, tomtstruktur och spår av den tidigare västra infarten.

Senempirestadens utvidgningar och låga, ofta putsade bebyggelse samt det sena 1800-talets esplanadstad med tillväxt mot söder, väster och norr. Fondbyggnader som markerar rutnätets avslutning vid olika tidpunkter, torg och öppna platser, utblickar, parker och grönstråk. Offentliga byggnader och annan bebyggelse som hör samman med förvaltningsstaden. Gamla infartsvägar och stadens direkta övergången i öppen landsbygd åt öster. Offentliga byggnader, parker och järnvägsområdet.

 

Riksintressen Älmhults kommun


Höö [G 6] (Stenbrohults sn)

Motivering: Ensamgård där den rumsliga fördelningen mellan tomt, åker, äng och utmark fortfarande i huvudsak speglar förhållandena före de genomgripande förändringarna av jordbruket ca 1800.

Uttryck för riksintresset: Hemmanet utgör en samlad miljö som i väsentliga drag bevarar markslagstrukturen av ett äldre gårdsbruk, bl.a. med slåttrad äng. I anslutning till gårdsbebyggelsen finns rester efter en äldre, möjligen medeltida gårdsanläggning.

Råshult [G 5] (Stenbrohults sn)

Motivering: Odlingslandskap i Carl von Linnés födelsebygd med komministerbostället Råshult, som visar strukturen av olika markslag från tiden före lagaskiftet, samt sockencentrum med 1800-talsprägel. (Kognitiv miljö, Fornlämningsmiljö, Vägmiljö, Boställsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Komministerbostället Råshult från 1700-talet, centrum för Linnékulten. Odlingsmarken är unik, eftersom den hävdas för att visa inägomark och utmark, så som landskapet såg ut före lagaskiftet. Ett par kilometer härifrån av 1800-talet präglat sockencentrum med kyrka, sockenstuga, kyrkstallar och kyrkoherdeboställe. Här visas byggnadsbeståndet och åkerns arrendering på 1800-talets jord. I området ingår också fornlämningar, bl.a. tre rösen och ett gravfält som har lång tidsmässig spridning. Åsvägen "Getryggen" har sannolikt förhistoriskt ursprung.

Römningenområdet [G 4] (Göteryds sn)

Motivering: Fornlämningsmiljöer kring sjön Römningen med ett av landets tätaste bestånd av hällkistor från yngsta stenålder och övergångstiden mot äldre bronsålder med anslutande strandanknutna boplatser.

Uttryck för riksintresset: Något indraget från strandzonen finns ett 40-tal hällkistor, flertalet i rösen och några i stensättningar. Dessutom finns rösen utan synlig hällkista, några stensättningar samt, anslutande till strandzonen, flintförande boplatser.

I området ingår även: Ett odlingslandskap med stenröjda åkrar, steniga ängs- och hagmarker och stenmurar. Den högt belägna radbyn Sjuhult har sedan laga skiftet utspridd bebyggelse med mangårdsbyggnader från sekelskiftet 1900.

Älmhults stationssamhälle [G 3]

Motivering: Planmässigt uppbyggt järnvägssamhälle som speglar det sena 1800-talets stadsbyggnadsideal. (Stationssamhälle).

Uttryck för riksintresset: Stadsmässig, regelbunden rutnätsplan från 1860-talet med monumentalt centralstråk framför järnvägsstationen, trädplanterade gator, tomtstruktur och byggnader.

 

Kontakt