Inspiration - Klimatklivet

Formkurvan har pekat stadigt uppåt sedan LIR Teknik fick nys om att ellastbilar är en del av framtidens omställning. Tiden efter Covidpandemin präglades av framtidstro och företaget började undersöka olika sorters stödmedel i sin strävan att bygga ett nätverk av laddstationer för lastbilar.

– Än så länge är det svårt att räkna hem en anläggning för lastbilsladdning, men vi behöver ju laddare för att kunna köra, och det vill vi kunna göra. Utan stöd hade vi aldrig kunnat etablera de stationer vi har i och utom länet, säger Rasmus Lindé.

Femton stycken har det hunnit bli, inklusive den som finns i Brunflo, vid LIR Tekniks anläggning, som också rymmer verkstad, försäljning av ellastbilar och kontor.

Men den allmänna känslan av att ”nu gör vi den här omställningen” har svalnat lite, berättar Rasmus. De som redan ställt om är positiva och vill fortsätta. Tekniskt sett är ellastbilarna en bra produkt och ju längre tiden går, desto mer effektiva blir batterierna. Arbetsmiljön för chaufförerna är också bättre i ett elfordon, eldrift är numera etablerad inom personbilar, transport, lastbilar och bussar. Tekniken går rasande fort framåt, säger han.

– Men just nu sliter vi med lönsamheten. Det politiska klimatet är inte supergynnsamt just nu. Det har fattats en del kortsiktiga beslut för att lösa olika saker, medan vi hade hoppats på stabilitet.

Men LIR Teknik har ändå inte slagit av på takten, det ligger fortfarande olika ansökningar i pipen.

– Vi planerar bland annat att fortsätta att expandera på laddstationssidan i länet. Alla typer av transporter ska vara möjliga i hela länet, tycker vi.

Och på tal om ansökningar, och framtiden. Den uppsjö inte sällan lite svårgenomträngliga ansökningar LIR Teknik tagit sig an genom åren verkar ha lett till att företaget numera har ytterligare en gren att sitta på. Idag blir Rasmus Lindé nämligen anlitad som rådgivare för företag och åkerier som vi ansöka om stöd för att etablera laddstationer och investera i egna ellastbilar.

Han berättar att det framför allt handlar om att guida andra intressenter bland alla olika stöd som finns att söka. Men också om att hjälpa till med beräkningar och med att utmejsla olika förändringar, exempelvis i körscheman, som gör att det i slutändan går att få en bra driftkalkyl.

– Vi har till exempel nyligen varit i Åhus och hjälpt till att etablera en laddstation åt ett lokalt åkeri som har flera ellastbilar. Det har handlat om allt från ansökningsförfarande kring stöd för laddning, till att hjälpa företaget med själva etableringen av laddstationen, där vi utbildat lokala aktörer som elektriker. Det är kul att sprida den kunskap vi har samlat på oss!

Och han har några riktigt bra tips till den som funderar på att söka stöd:

– Prata med olika aktörer som gjort liknande saker tidigare. Fundera på vad du vill göra och ha koll lite koll på vilka stöd som finns och vilka som fått för vad tidigare. Det kommer ju lite olika utlysningar och stödomgångar. Och kolla upp hur det ser ut med elnät där du vill etablera en laddstation, det kan man börja med i god tid, för det behövs, säger Rasmus Lindé.

Vinden tjuter i väggarna i den lilla kontorsbyggnaden som hör till Andreas och Helen Axelssons lantbruk i Alsen. Mellan stallbyggnaderna och de staplade foderäggen skymtar Alsensjön, den som är minst sagt i uppror idag, men som spelar en central roll i de senaste årens foderproduktion i just det här lantbruket.

Andreas vän hade med stöd från Klimatklivet investerat i en elektrisk bevattningsanläggning. För att göra en något längre historia kort; några ansökningar senare stod en likadan anläggning på Andreas och Helens gård i Alsen.

– Vi fick vår tredje ansökan beviljad, så det blev tredje gången gillt för oss, skrattar Andreas.

Och paret fick blodad tand på det här med att söka stöd. På gården finns numera nämligen också en fodermix, finansierad av Klimatklivet. Den finfördelar maten som djuren serveras. Och även om det trots stöd handlar om stora investeringar, har båda åtgärderna gett goda resultat.

Bevattningsanläggningen som pumpar vatten upp ur sjön och fördelar över gårdens kuperade lägdor, har nästan fördubblat antal balar som kan skördas på de ytor som bevattnas. Samtidigt märks den knappt på elräkningen. Fodermixen har minskat mängden spill, det som korna drar in och trampar ner, med 15 procent.

Andreas har några tips till den som själv funderar över att söka Klimatklivet.

– Ge inte upp, och ta hjälp! Bara för att man fått ett avslag betyder inte det att ansökan inte kan göras om och kompletteras. Men den är inte helt lätt att fylla i, så ta hjälp! Prata med din rådgivare på LRF så finns bra hjälp att få.

Och vad gäller gården i Alsen, så har de redan funderingar på ytterligare investeringar. Den här gången kring stödet ”kväveklivet” som syftar till att minska mängden ammoniak som släpps ut från gödsel.

Om Andreas och Helen är nöjda?

– Absolut!

Lars-Erik Eriksson i Änge kan sägas vara en person som trollar med knäna. I två centralt belägna byggnader har han såväl taxiverksamhet, däckverkstad, snickeri och försäljning - som montering av kaminer, uthyrning av släp men också av lokaler. Det är stora, energikrävande byggnader. Eller var – för numera har energikostnaderna sjunkit.

För några år sedan började Lars-Erik nysta i möjligheten att byta den kostsamma oljepannan mot något annat, mindre energikrävande, men stötte på patrull.

– Allt var gammalt, både värmepanna och ventilation och jag kände att jag aldrig skulle ha råd. Men så fick jag tips om att söka Klimatklivet, och då blev det ekonomiska en helt annan sak, säger Lars-Erik.

Lars-Erik fick hjälp att fylla i ansökan via den firma som också till slut hjälpte honom med konverteringen från oljepanna till luftvärmepumpar, och det gick hem. Den ursprungliga investeringskostnaden på över en miljon kronor minskade med närmare 70 procent.

– Man kan få upp till 70 procent av investeringen, fördelat både på material och arbete. Jag fick maxbeloppet, så då kunde jag fixa både värme och ventilation.

Han berättar att den främsta anledningen till att han ville göra konverteringen var ekonomin, men också att det känns bra att minska utsläppen från den varierande verksamheten.

Och bytet till luft-värmepump har gett resultat, trots att starten var hackig. Anläggningen frös nämligen sönder första vintern, så lokalen fick värmas upp enbart på el en period. Men efter bytet till ny pump, som gick på garantin, flyter allt på som förväntat.

– Jag är absolut nöjd! Bäst kanske det hade varit att installera bergvärme, men det är inte möjligt just här på grund av att lokalerna ligger inom ett vattenskyddsområde.

Lars-Erik har även planer på att byta ut belysningen till LED-lampor både i kontor- och verkstadslokalen; men även i den gamla mejerilokalen där pizzerian och ett snickeri huserar. Han har även tipsat andra om att det finns stöd att söka för olika investeringar som ett företag kan behöva göra.

– Kolla runt vad det finns för stöd, finns det pengar att söka ska man ju söka! Och ta bra hjälp av någon sakkunnig när ansökan ska fyllas i, jag hade varit chanslös om jag försökt fylla i den själv.

Och han är tydlig med vad investeringen har gjort – både för hans eget företag, och för Änge i stort.

– Hade inte jag gjort konverteringen hade jag inte kunnat hyra ut lokaler till det pris jag kan idag. Omställningen möjliggjorde att det blev en pizzeria i Änge, i stället för att det skulle finnas ett stort tegelhus mitt i byn som står tomt.