Kvistabäckens flottled

Kvistabäckens flottled korsar gränsen mellan Ytterhogdals socken i Jämtlands län och utgörs av en cirka fem kilometer lång sträcka.

Historik

Vattendraget Kvistabäcken-Panjabäcken ingår i Enåns flottled, som totalt är cirka fem mil lång. Kvistabäckens flottled byggdes första gången ut år 1877–78. De befintliga lämningarna i och längs med flottleden härstammar från 1900-talets början. Timmerrännorna är antingen skodda med kilad sten eller med snedställda cirka meterlånga timmerstockar. Bottnen är klädd med två varandra korsande lager timmerstockar.

Flottningen upphörde troligen 1935, men flottleden användes fram till år 1963.

Flottning

Flottning var länge det enda sättet att transportera timmer från skogarna i inlandet till kusten. Vid kusten låg de flesta sågverken. Redan på 1300-talet användes älvar och andra vattendrag till timmerflottning. Det var först då sågverksindustrin expanderade på 1800-talet som verksamheten byggdes ut.

De vattendrag som användes till flottning kallades flottningsleder. I Mellannorrland rustades flottleder upp efter flottningslagen 1880, som minskade strandägarnas möjligheter att hindra flottningen.