Svenstorp, Kusagärde, Holmåkra och Bringsgärde

Vid istidens slut var Skuttrans dalgång en havsfjord och strandlinjen gick för 12 000 år sedan 25 meter högre än idag. Gårdarna ligger ungefär 15 meter över havet – på det som var havsbotten vid istidens slut.

Jägarstenåldern

Det kan ha funnits människor i området under jägarstenålder från istidens slut fram till 4000 före Kristus. Men det finns inga kända fynd av flintredskap från denna tid på denna plats.

En möjlig plats för istidens jägare och fiskare att förtöja sin kanot på för 12 000 år sedan, är Bringsgärde. Det finns spår efter ringar i berget där man skulle kunna förtöja båtar. Platsen ligger nu 20 meter över havet men för 11 000 år sedan var det en strand.

Bondestenålder (4000 – 1800 före Kristus)

Hällkistan sydväst om Svenstorp visar att det har funnits en stor boplats här under stenåldersböndernas tid. Hällkistan är en gravtyp från senare delen av denna period. På boplatsen finns flintredskap som yxor, mejslar, dolkar, knackstenar och slipstenar med mera. Även vid Kusagärde har man hittat flintyxor från bondestenåldern.

Bronsålder (1800 – 500 före Kristus)

Stensättningen nära Svenstorp är en grav som byggdes under bronsåldern.

Järnålder (500 före Kristus – 1050 efter Kristus)

Vid järnåldersboplatsen i Svenstorp har man hittat en vävtyngd som troligen också är från järnåldern. Den visar att man tillverkat textilier på stående vävstolar ute på gårdarna.

Medeltid (1050 – år 1525)

Från medeltiden finns spår av enstaka gårdar på det som skulle bli byarnas tomtmark.

Bringsgärde

Landsbeskrivningen 1729

1729 när Landsbeskrivningen upprättades brukades markerna i Bringsgärde av en åbo och här fanns också ett hjon, alltså två vuxna personer förutom eventuella barn under 15 år som inte togs med i Landsbeskrivningen. Gården var ett halvt utsocknes frälsehemman och det fanns ett hjon på gården

Äldsta kartan 1866

Kartan över Bringsgärde gjordes för att ån och vägen skulle rätas. Men inga ägor eller gårdstomt för Kusagärde är utritade. Eftersom hemmanet hade varit en ensamgård har det inte gjorts några skiften.

Häradskartan 1920-talet

Kartan visar att det fanns en gård i Bringsgärde.

Holmåkra

Landsbeskrivningen 1729

Det bodde tio vuxna personer i Holmåkra 1729. Gården var ett utsocknes frälsehemman och förutom fyra åbor som brukade markerna fanns här två pojkar, två pigor och två hjon.

Kartan från storskiftet

På den äldsta kartan över Holmåkra, från 1818, finns fyra gårdstomter. Skissen visar hur ägorna fördelades på de fyra gårdarna.

Laga skifteskartan 1879

Vid laga skifte fanns fyra gårdar på bytomten.

Häradskartan 1920-talet

Häradskartan visar att två gårdar ligger kvar på bytomten, en är utflyttad åt väster.

Kusagärde

Landsbeskrivningen 1729

Det bodde tolv vuxna personer i Kusagärde 1729 förutom de barn under 15 år som inte togs med i Landsbeskrivningen. Markerna bestod av ett kronohemman som brukades av tre åbor med var sin hustru, två pojkar, en piga, tre hjon.

Här fanns tre manhus, två fårhus, ett brygghus, en kålhage och 40 humlestänger. Inägorna var hägnade med sten och ris. Gårdens folk hade en skvaltkvarn, tillgång till ålfiske och en kalvhage, förutom tillgång till utmarksbete.

1819

Den äldsta kartan gjordes i samband med storskiftesreformen 1819 och visar fyra gårdstomter.

1866

På laga skifteskartan syns fyra gårdar på bytomten och en som ligger en bit ifrån.

1920-talet

På den karta som gjordes på 1920-talet ligger en gård kvar på bytomten. En är utflyttad västerut och en åt öster.

Svenstorp

Landsbeskrivningen 1729

Enligt Landsbeskrivningen bodde det 37 personer i Svenstorp 1729 förutom de barn som var under 15 år. Förutom de tre gårdarna fanns det två backstugor på markerna.

Gårdarna som utgjorde Svenstorp var:

1. Kronohemman var marker brukades av fyra åbor med hustrur. På gården fanns också en pojke, tre flickor och en piga. De hade fyra stugor och det fanns sex härbärgen, tre vagnsskjul, fyra kålgårdar med fruktträd. Inägorna var hägnade med sten och ris. Skogen brukades samfällt med Råred, Ulvatorp och Lunkebur. Trädslagen var ek, fur, björk och al.
2. Ett ¾ kronohemman som brukades av tre åbor, tre hustrur, tre flickor och två hjon. De förfogade över tre stugor, två vagnsskjul, ett får- och gethus samt tre kålhagar. Det var stengärdesgårdar kring inägomarken. Gården hade tillgång till skvaltkvarn och beteshage med lite ek och al.
3. Ett kronohemman som brukades av fyra åbor med var sin hustru, en flicka, en dräng, två pigor och ett hjon. På gården fanns fyra stugor, fem härbärgen, tre får- och gethus, ett brygghus, en smedja, tre kålhagar och två skvaltkvarnar.

Det låg stengärdesgårdar kring inägorna.

1804

Storskifteskartan från 1804 visar fyra gårdstomter i Svenstorp.

Laga skifte 1859

På kartan som ritades inför laga skifte finns sex plus fem gårdstomter i Svenstorp. Byn hade vuxit på de mer än hundra åren som gått sedan Landsbeskrivningen upprättades.

Häradskartan 1926

På kartan från 1920-talet finns 4 + 2 gårdar kvar på bytomten. Fem är utflyttade åt söder och öster.