Skötsel av skyddad natur

Naturen i skyddade områden behöver ibland olika former av skötsel för att de höga naturvärdena ska kunna finnas kvar och utvecklas. Länsstyrelsen sköter om många naturreservat och nationalparker, men ansvaret kan också ligga på en kommun, en stiftelse eller annan organisation.

I vissa skyddade områden tar vi hand om naturen med aktiva åtgärder, till exempel genom att röja sly, låta djur beta, lägga igen diken eller slå slåtterängar. I andra områden utför vi naturvårdsbränning för att gynna olika arter. I många områden får naturen sköta sig själv, utan inblandning av människan.

Den som planerar och utför skötseln av ett område kallas för förvaltare. För varje område finns det en skötsel- eller bevarandeplan som förvaltaren utgår ifrån.

För dig som besökare

För att göra områdena tillgängliga för dig som besökare anlägger och underhåller förvaltaren anordningar på utvalda platser för att göra besöket lättare. Det kan till exempel handla om informationstavlor, fågeltorn, parkeringsplatser och stigar.

Kontakta Länsstyrelsen om du upptäcker skador i naturen, eller om du stöter på en anordning som är trasig eller förstörd.

Skötsel av naturreservaten i Halland

Nya reservat tillkommer varje år, men just nu finns det cirka 190 reservat i länet. Av dessa förvaltas drygt 150 av Länsstyrelsen. Övriga reservat förvaltas av Västkuststiftelsen,länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kommunerna och markägare. För varje område finns det en skötsel- eller bevarandeplan som förvaltaren utgår ifrån.

Länsstyrelsens förvaltare prioriterar, planerar, beställer och följer upp de arbeten som ska göras i reservaten. Sammanlagt är vi en arbetsgrupp på ungefär tio personer som på något sätt deltar i förvaltningen.

Länsstyrelsen har ingen egen fältpersonal, utan det mesta arbetet som utförs i reservaten upphandlas. Egna ramavtal är den vanligaste formen. Länsstyrelsen använder sig också av arbetslag inom Naturnära jobb, som leds genom Skogsstyrelsen. Arbetslagen röjer bland annat skog och städar stränder.

I en del reservat har vi istället skötselavtal med till exempel markägare eller föreningar, som hjälper oss att hålla ordning på vandringsleder, bryggor med mera.

Olika skötselåtgärder som utförs i reservaten

Halland hör till den södra lövskogsregionen och det är skogar med bok och ek som har högst naturvärden. Samtidigt har granen fått enorm spridning, både genom att den planterats och självsått sig. Inväxning av gran i ädellövskogarna är det som vi har lagt störst insatser på att få bukt med, genom röjning, avverkning och ringbarkning.

Samtidigt jobbar vi med att ersätta planterade granskogar med nya skogar av ek, bok och i någon mån tall. Plantering av löv, uppsättning av hägn till skydd mot viltbete och röjning är några av de åtgärder som görs.

Många reservat i Halland består av öppna marker. För att behålla landskapet öppet använder vi oss av flera olika åtgärder.

  • Betesdjur spelar en viktig roll och hjälper oss att hålla markerna öppna. Oftast är det markägaren som också har avtal på betesdriften i området. Ibland annonserar vi också efter djurhållare till marker som ägs av Naturvårdsverket.
  • På våra ljung- och gräsmarker använder vi oss av bränning. Bränning är en effektiv skötselmetod för att få bort förvuxet gräs och ris, och därmed gynna en rik biologisk mångfald i naturliga gräs- och hedmarker. Urvalet av bränningsområden sker utifrån uppsatta mål i skötselplaner för naturreservat, bevarandeplaner för Natura 2000-områden och Åtgärdsprogram för hotade arter. Bränningarna utförs av erfarna brännarlag som jobbar med säkra brandgator, har vatten till hands och ser till att elden inte sticker iväg. Räddningstjänsten hålls informerad.
  • Längs kusten har vi många igenväxta betesmarker som vi arbetar med att restaurera. Med hjälp av olika maskiner röjer och avverkar vi vegetation.

I ungefär hälften av reservaten i Halland ägs marken av staten genom Naturvårdsverket. De övriga reservaten ägs av privatpersoner. Markägaren har då fått en intrångsersättning för att hen till exempel inte får avverka skogen.

I många av reservaten finns byggnader, i några finns till och med hela gårdsmiljöer som ägs av staten. De byggnader som ägs av Naturvårdsverket förvaltar vi på Länsstyrelsen. Många av byggnaderna har kulturhistoriska värden och vi lägger årligen stora resurser på att underhålla byggnaderna. En del byggnader som är i dåligt skick och som inte har så stora kulturmiljövärden tas bort.

Gränser till reservaten markeras med ekstolpar och brickor. Vi arbetar kontinuerligt med att markera gränser till nya reservat och underhålla befintliga gränsmarkeringar.

Många av reservaten har som ett av syftena att de ska ge möjlighet till friluftsliv och naturupplevelser. Vårt mål är att du som besökare ska uppleva att de anläggningar som finns i reservaten fungerar bra och är säkra. Leder ska vara väl utmärkta, toaletter ska hållas städade, fågeltorn ska vara säkra att gå upp i, listan kan göras lång på det som behöver skötas. För att klara det så genomförs årlig besiktning och underhåll på många av de cirka 3 000 anordningar som finns i reservaten. Underhållet utförs av våra så kallade fältvaktmästare som är våra upphandlade entreprenörer med ansvar för skötsel i en eller flera kommuner. I en del reservat har vi istället gjort avtal med markägare eller andra lokalboende om skötseln.

I görligaste mån har vi även som mål att anläggningarna ska vara tillgängliga för personer med funktionsvariationer. Eftersom våra tilldelade resurser inte räcker till att göra allt som föreslås i reservatens skötselplaner så måste vi prioritera mellan områden. Högst nivå på service och tillgänglighet hittar du i de cirka 40 reservat som ingår i vår guidebok ”Upptäck naturen i Halland”. Varje år utökas servicen i utvalda reservat med nya vandringsleder, nya skyltar med mera samtidigt som gamla anläggningar uppgraderas.

Här kan du läsa "Upptäck naturen i Halland" som PDF

I reservaten finns det informationsskyltar med text om området, karta och föreskrifter. Vi arbetar löpande med att byta ut och uppdatera skyltar.

Fler informationskanaler:

Under fliken Besök och Upptäck här på webbplatsen finns information om varje reservat

Det finns ett antal reservatsfoldrar och dessa hittar du i vårt publikationsarkiv

Här kan du läsa vår guidebok "Upptäck naturen i Halland"

På vår Facebooksida Naturreservat i Halland delar vi med oss av bilder och information om Hallands natur- och kulturreservat och annan skyddad natur
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I Halland finns det två naturum att besöka. Ett naturum fungerar som en port till naturen. Besökaren får veta mer om de djur, växter, geologi och kulturhistoria som format det område besökaren befinner sig i. I naturumen finns ofta utställningar som passar hela familjen. Även temakvällar, film och speciella aktiviteter för barn är vanliga arrangemang. Du kan också få råd och tips om utflyktsmål och vandringar i trakten.

Naturum Getterönlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ligger i Varbergs kommun och drivs av Länsstyrelsen.

Naturum Fjärås Bräckalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ligger i Kungsbacka kommun och drivs av kommunen.

Guidade vandringar i naturreservaten              

Varje år arrangerar Länsstyrelsen i samarbete lokala organisationer och föreningar över hundra aktiviteter i länets naturreservat. På våra guidade vandringar kommer du till spektakulära platser tillsammans med guider som är experter på Hallands natur och kultur. I början av april presenteras säsongens nya program. 

Ta del av årets guideprogram

Vi som arbetar med skyddad natur på Länsstyrelsen delar året runt med oss att bilder och information som berör länets reservat på Facebooksidan Naturreservat i Halland.

Följ oss gärna på Facebooksidan för att få inspiration till egna utflykterlänk till annan webbplats

Naturen har ju alltid öppet och naturreservaten går att besöka året runt. Välkommen ut när det passar dig!

Förhållanden mellan grannar regleras i jordabalken. Det innebär att om du vill ta bort grenar som hänger in på tomten så måste du först kontakta Länsstyrelsen, vi bedömer sedan om vi ska ta bort det eller om du själv kan få utföra det.

I Jordabalken står det så här: ”Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.”

Det beror på vad det är för sorts träd. Det finns olika sorter:

  • Riskträd: Här gör vi en bedömning och normalt så kan lutande, skadade, döende eller döda träd tas ned. Detta ska då göras av entreprenörer som vi anlitar.
  • Friska träd tas i princip aldrig ned men kan ibland beskäras.
  • Skuggande träd eller träd som tappar mycket löv eller liknande in i trädgård: Detta är inte en allvarlig olägenhet i jordabalkens mening. Dessa träd tar vi aldrig ned om de är friska, men om en del av kronan går in över tomten så kan trädet eventuellt beskäras (se ovan).
  • Det är inte tillåtet att privatisera marken med någon av de saker som finns i frågan. Detta är tyvärr väldigt vanligt förekommande men alltså inte tillåtet. Gränsen för naturreservaten är i de allra flesta fall tydligt markerad med stolpar och brickor.
  • Om du upptäcker sådant när du besöker ett reservat, meddela Länsstyrelsen.

Det har visat sig att nedskräpningen faktiskt blir värre om det finns ett sopkärl än om det inte gör det. Särskilt gäller detta för parkeringar som ligger nära större vägar eller bebyggelse. Sopkärlen blir snabbt fulla och då sprider fåglar och andra djur ut skräpet. Om det är fullt i kärlet lämnar folk ofta soppåsar bredvid och då har vi samma problem. Det är i stort sett omöjligt att ha tillräckligt stora kärl eller tillräckligt täta tömningsintervall för att avhjälpa dessa problem.

Vi tänker så här: om man kunde ta med det ut, så kan man ta med det hem.

Skötseln av ett naturreservat styrs av vad som står i den skötselplan som är kopplad till reservatsbeslutet. För öppna marker, med sin speciella flora, så är bete oftast nödvändigt för att de inte ska växa igen. Kor betar på ett annat sätt än till exempel får, vilket gör att det blir mer blommor. Därför är kor ofta det bästa djurslaget ur naturvårdssynpunkt. Men det är i alla lägen inte möjligt för Länsstyrelsen att styra över vilka djur som ska gå på markerna. I många reservat är marken kvar i privat ägo, och då styr markägaren över betesdriften.

Se svar ovan om nödvändigheten att ha djur på bete. Om du vill bada utan betesdjur så får du välja någon av de kommunala badplatserna (som på flera ställen ligger i naturreservat).

Vi avråder starkt från att ta med hund in i betesfållorna. Alla djurslag kan i ogynnsamma fall reagera aggressivt på hundar, eftersom de ses som ett hot. Om du ändå väljer att gå in med din hund i en betesfålla, så gå inte nära djuren. Om djur uppträder aggressivt, släpp kopplet och låt hunden löpa. Då går djuren efter hunden istället och du riskerar inte att bli skadad.

Att det byggs upp tångvallar på stränderna är en naturlig process. Tången är viktig för många fåglar, eftersom där finns mycket insekter att äta. Det finns också växter som är specialiserade på att växa i gammal tång. I vissa reservat finns kommunala badplatser, och dessa rensas från tång. Om man störs av tång på stranden så hänvisar vi i första hand dit.

I flera reservat finns badplatser som sköts av kommunen. Här gäller lokal ordningsstadga, och den innebär ofta att hundar inte alls får vara på stranden under badsäsongen. Detta ska vara tydligt skyltat där man går ned på stranden. Men ofta finns strandsträckor som inte räknas som kommunal badplats, och där får man vara med hunden, om den är kopplad.

Kontakt