Skyddad natur
Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.
Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.
Kartor över skyddad natur
I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns kartor över områden med skyddad natur. Där hittar du även beslut, skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden.
Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Hjälp med att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Gotlands unika natur
Gotlands natur varierar mellan klapperstens- och sandstränder, lummiga ängen, raukar, branta klintkanter, karga alvarmarker, senvuxna tallskogar, fågelrika våtmarker och mycket mer. Människan har med sina betande husdjur format landskapet i tusentals år.
Tack vare sin kalkrika berggrund och läget i Östersjön har ön en stor biologisk mångfald. Många arter trivs här – en del finns bara här i hela världen, till exempel gotlandssippa, gotländsk nunneört och thomsonkägelbi.
Vi har ett stort ansvar att bevara öns unika natur. Ett sätt att ge nuvarande och framtida generationer möjlighet att få ta del av naturen är att bilda naturreservat och nationalparker.
"Så arbetar vi med skyddad natur" - Rapport 2017 Pdf, 8.6 MB.
Rapporten handlar om hur länsstyrelsen på Gotland arbetar för att hejda utarmningen av arter, trygga en långsiktig tillgång på gammelskog, fågelrika strandängar och myllrande våtmarker. Arbetet med skydd av områden har alltid väckt frågor, tankar och känslor, både hos de människor som direkt berörs, till exempel markägare och närboende, och hos människor som indirekt blir berörda, till exempel genom det de läser i tidningen eller hör berättas om. Avsikten med den här rapporten är att belysa, besvara och informera om frågor som rör arbetet med skyddad natur. Vår förhoppning är att länsstyrelsens arbete ska upplevas som tydligt. Vi hoppas detta bidrar till förståelse för hur länsstyrelsen arbetar med att skydda områden. Vi vill även uppmuntra till en ökad delaktighet kring skyddandet av den gotländska naturen. Denna rapport beskriver länsstyrelsens arbete och mål med skydd av natur under perioden 2018–2020. År 2020 är valt med utgångspunkt från det nationella etappmålet för skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden. Länsstyrelsen gör bedömningen att arbetet med skydd av områden kommer att behöva fortsätta även efter år 2020.
Skydd av skog
Vi på Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen står till tjänst med information om vad som är skyddsvärd skog och vad du som markägare kan få ersättning för att skydda. Ett grundkrav är att skogen innehåller höga naturvärden. Den nya arbetsmetoden – som är ett komplement till att myndigheterna tar initiativet till att skog skyddas, innebär att myndigheterna satsar på information och underlättar för markägare att själva föreslå områden för formellt skydd. Med formellt skydd menas att ett område skyddas som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Som markägare kan du vända dig till länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen med en intresseanmälan där ett område föreslås för formellt skydd. Innan du gör en intresseanmälan behöver du ta ställning till om din skog har höga naturvärden och vilken skyddsform som är lämplig för din mark.
Blankett för intresseanmälan om formellt skydd av skog Pdf, 382.4 kB.
Mer information om formellt skydd av skog på Skogsstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.
Naturreservat
Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.
På Gotland finns det 152 st statliga naturreservat och ett kulturreservat. Vi har dessutom två kommunala reservat.
Sök dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde
Nationalparker
Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.
Webbplatsen Sveriges nationalparker Länk till annan webbplats.
Nationalparker på Gotland
Gotska Sandöns nationalpark är Gotlands enda nationalpark.
Gotska Sandön Öppnas i nytt fönster.
Ett arbete pågår med att bilda en ny nationalpark i området kring Bästeträsk på norra Gotland.
Bästeträsk – Sveriges nästa nationalpark Öppnas i nytt fönster.
Sök dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde
Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.
För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras.
Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?
Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.
Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:
- skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
- väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
- åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.
Mer information om när du behöver ansöka om tillstånd:
Vissa områden behöver skötsel - andra inte
Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:
- vad som ska skyddas
- hur känsligt området är
- vilket skydd som redan finns.
Vem ansvarar för vad?
Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.
Idag finns 143 Natura 2000-områden på Gotland. Bevarandeplanerna hittar du i länken nedan. Vissa områden saknar bevarandeplan. Det kan bero på att området nyligen har tillkommit till nätverket eller utvidgats. Då har en bevarandeplan ännu inte tagits fram. Kontakta Länsstyrelsen om du saknar en bevarandeplan och vill ha mer information.
Biotopskydd
Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:
- hotade djur- och växtarter
- särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.
Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.
Det finns två olika former av biotopskydd:
- Generellt biotopskydd
- Särskilt biotopskydd beslutat i det enskilda fallet
Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör viktiga livsmiljöer och underlättar spridningen av växter och djur mellan naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd.
Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:
- Alléer
- Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
- Stenmurar i jordbruksmark
- Odlingsrösen i jordbruksmark
- Åkerholmar
- Öppna diken
- Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
Länsstyrelsen får ge dispens från det generella biotopskyddet om det finns särskilda skäl. Har du frågor kring biotopskyddet kan du alltid kontakta länsstyrelsen.
Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid utmarkerade i terrängen. De särskilda biotopskydd som idag finns på Gotland omfattar skogsmark och har beslutats av Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsens information om biotopskydd Länk till annan webbplats.
Tillträdesförbud för skydd av djur och växter
Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.
På Gotland finns elva djurskyddsområden och inga växtskyddsområden. Djurskyddsområdena är viktiga rast- och häckningsplatser för fåglar. Områdena har tillträdesförbud delar av året och besluten har fattats av Länsstyrelsen.
Djurskyddsområdena är: Antarve lertag, Faludden, Heligholm, Hummelbosholm, Lagholmen, Norsholmen, Näsrevet, Reveln, Skenholmen, Stockviken och Ugnen.
Sök dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde
Landskapsbildsskydd
Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.
Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.
Det finns områden med landskapsbildsskydd på södra Gotland och där gäller föreskrifter, det vill säga särskilda regler som beskriver vad som är förbjudet att göra i området, vilket i korthet är:
- Uppförande av nybyggnad eller tillbyggnad
- Framdragande av luftledning
- Uppläggande av skrot och avfall
Områdena ligger i Sundre respektive Vamlingbo socken på sydligaste Gotland och har beslutats av Länsstyrelsen.
Beslut landskapsbildsskydd Sundre Pdf, 1.4 MB.
Karta landskapsbildsskydd Sundre Pdf, 1.1 MB.
Beslut landskapsbildsskydd Vamlingbo Pdf, 1.5 MB.
Karta landskapsbildsskydd Vamlingbo Pdf, 1.2 MB.
Sök dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde
Naturminne
Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.
Det finns 61 naturminnen på Gotland. Dessa utgörs av olika naturelement som till exempel tallar, ekar, raukar och flyttblock.
Sök dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde
Naturvårdsavtal
Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.
Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.
Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.
Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i jordabalken. Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.
Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.
Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.
Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).
Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.
Ramsarområde
Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.
Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.
Våtmarkskonventionen (Ramsarområden), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Riksintresse för naturvård
Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.
På Gotland finns 156 riksintressen för naturvård.
Strandskydd
Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.
Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.
Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.
Inom ett strandskyddsområde får du inte:
- uppföra nya byggnader
- ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
- utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
- vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.
Exempel på förbjudna åtgärder är att:
- uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
- ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
- sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
- anlägga bryggor eller trädäck
- anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
- schakta eller fylla ut inför byggande.
Tomtplats och hemfridszon
Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.
På platser med höga värden är strandskyddet utvidgat till maximalt 300 meter. På andra platser är strandskyddet borttaget, till exempel inom planlagda områden i tätorter eller vid små sjöar och vattendrag.
Översyn av strandskyddet
I några socknar på Gotland har det gjorts en översyn av strandskyddet. I översynen har det bland annat beslutats om utökat strandskydd, och en del mindre vattendrag har undantagits från skyddet. Översyn har gjorts på Storsudret (Fide, Öja, Vamlingbo, Hamra och Sundre), Fårö, Östergarnslandet (Anga, Kräklingbo, Gammelgarn, Östergarn och Ardre) och i Lau, När och Grötlingbo socknar. I övriga socknar gäller generellt strandskydd om 100 meter vid samtliga vattendrag.
Beslut efter översyn av strandskyddet
Översyn av det utvidgade strandskyddet på Fårö Pdf, 12.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Översyn av det utvidgade strandskyddet på Storsudret - del 1 Pdf, 10.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Översyn av det utvidgade strandskyddet på Storsudret - del 2 Pdf, 10.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Beslut för översyn av strandskyddet på Östergarnslandet Pdf, 29.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Strandskyddsområden med särskilda föreskrifter för allmänheten
På Gotland har länsstyrelsen beslutat att vissa strandområden med högt besökstryck ska ha särskilda ordningsregler för allmänheten. Områdena är utmärkta med informationsskyltar där de särskilda ordningsreglerna för just det området framgår. Här nedan hittar du besluten med föreskrifter för de olika områdena.
Sjauster, Gammelgarn Pdf, 2.2 MB.
Länsstyrelsen kan i vissa enskilda fall upphäva strandskyddet. Då krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan strandskyddet upphävas vid en liten sjö eller ett litet vattendrag. Då krävs att sjöns storlek uppgår till omkring en hektar eller mindre eller att vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Det krävs också att områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.
Vattenskyddsområde
Vattenskyddsområden finns till för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. De kan skydda både ytvatten och grundvatten och är ett viktigt verktyg för att bevara dricksvatten med bra kvalitet till framtiden.
Varje vattenskyddsområde har sina egna skyddsföreskrifter som reglerar vad du får och inte får göra inom områdets gränser. Alla Sveriges vattenskyddsområden och deras föreskrifter finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.
Kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Tillsyn av vattenskyddsområden
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för de vattenskyddsområden som har beslutats av Länsstyrelsen, om tillsynen inte är överlåten till kommunen. Kommunen har tillsynsansvar för vattenskyddsområden som beslutats av kommunen.
Plan för marint skydd i Egentliga Östersjön
I Egentliga Östersjön och Bottniska viken finns unika brackvattensmiljöer som inte finns någon annanstans. Samtidigt är tillståndet för flera miljöer och arter kritiskt. En omfattande påverkan på havets ekosystem fortsätter, och det är därför idag ännu viktigare att analysera och formulera vad som behöver skyddas, varför och hur.
Planen för marint områdesskydd i Egentliga Östersjön har tagits fram gemensamt av kustlänsstyrelserna i Stockholm, Södermanland, Östergötland, Kalmar, Gotland, Blekinge och Skåne. Arbetet har genomförts under 2017–2021, som en del av implementering av det nationella ramverket för marint områdesskydd inom satsningen på Rent Hav.
Vi har gjort analyser av det befintliga nätverket av skyddade områden utifrån bästa tillgängliga kunskap. Länsstyrelserna har tillsammans tagit fram prioriteringar för hur Sverige ska kunna nå de uppsatta målen om att skapa ett representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Planen är en gemensam vägledning för hur vi, olika aktörer, tillsammans behöver jobba vidare för att stärka skyddet av den marina miljön.
Regional plan för marint områdesskydd i Egentliga Östersjön Länk till annan webbplats.
Kontakt
Förvaltning av naturreservat - resursbrevlåda
Naturvårdsenheten