Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns kartor över områden med skyddad natur. Där hittar du även beslut, skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden.

Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hjälp med att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Gotlands unika natur

Gotlands natur varierar mellan klapperstens- och sandstränder, lummiga ängen, raukar, branta klintkanter, karga alvarmarker, senvuxna tallskogar, fågelrika våtmarker och mycket mer. Människan har med sina betande husdjur format landskapet i tusentals år.

Tack vare sin kalkrika berggrund och läget i Östersjön har ön en stor biologisk mångfald. Många arter trivs här – en del finns bara här i hela världen, till exempel gotlandssippa, gotländsk nunneört och thomsonkägelbi.

Vi har ett stort ansvar att bevara öns unika natur. Ett sätt att ge nuvarande och framtida generationer möjlighet att få ta del av naturen är att bilda naturreservat och nationalparker.

"Så arbetar vi med skyddad natur" - Rapport 2017 Länk till annan webbplats.

Rapporten handlar om hur länsstyrelsen på Gotland arbetar för att hejda utarmningen av arter, trygga en långsiktig tillgång på gammelskog, fågelrika strandängar och myllrande våtmarker. Arbetet med skydd av områden har alltid väckt frågor, tankar och känslor, både hos de människor som direkt berörs, till exempel markägare och närboende, och hos människor som indirekt blir berörda, till exempel genom det de läser i tidningen eller hör berättas om. Avsikten med den här rapporten är att belysa, besvara och informera om frågor som rör arbetet med skyddad natur. Vår förhoppning är att länsstyrelsens arbete ska upplevas som tydligt. Vi hoppas detta bidrar till förståelse för hur länsstyrelsen arbetar med att skydda områden. Vi vill även uppmuntra till en ökad delaktighet kring skyddandet av den gotländska naturen. Denna rapport beskriver länsstyrelsens arbete och mål med skydd av natur under perioden 2018–2020. År 2020 är valt med utgångspunkt från det nationella etappmålet för skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden. Länsstyrelsen gör bedömningen att arbetet med skydd av områden kommer att behöva fortsätta även efter år 2020.


Skydd av skog

Vi på Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen står till tjänst med information om vad som är skyddsvärd skog och vad du som markägare kan få ersättning för att skydda. Ett grundkrav är att skogen innehåller höga naturvärden. Den nya arbetsmetoden – som är ett komplement till att myndigheterna tar initiativet till att skog skyddas, innebär att myndigheterna satsar på information och underlättar för markägare att själva föreslå områden för formellt skydd. Med formellt skydd menas att ett område skyddas som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Som markägare kan du vända dig till länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen med en intresseanmälan där ett område föreslås för formellt skydd. Innan du gör en intresseanmälan behöver du ta ställning till om din skog har höga naturvärden och vilken skyddsform som är lämplig för din mark.

Blankett för intresseanmälan om formellt skydd av skog Pdf, 382.4 kB.

Mer information om formellt skydd av skog på Skogsstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

På Gotland finns det 152 st statliga naturreservat och ett kulturreservat. Vi har dessutom två kommunala reservat.

Naturreservat på Gotland

Sök dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Webbplatsen Sveriges nationalparker Länk till annan webbplats.

Nationalparker, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Nationalparker på Gotland

Gotska Sandöns nationalpark är Gotlands enda nationalpark.

Gotska Sandön Öppnas i nytt fönster.

Ett arbete pågår med att bilda en ny nationalpark i området kring Bästeträsk på norra Gotland.

Bästeträsk – Sveriges nästa nationalpark Öppnas i nytt fönster.

Sök dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras.

Idag finns 143 Natura 2000-områden på Gotland. Bevarandeplanerna hittar du i länken nedan. Vissa områden saknar bevarandeplan. Det kan bero på att området nyligen har tillkommit till nätverket eller utvidgats. Då har en bevarandeplan ännu inte tagits fram. Kontakta Länsstyrelsen om du saknar en bevarandeplan och vill ha mer information.

Ansök om tillstånd i Natura 2000-område

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Allekvia löväng SE0340059.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 13.20
Alvena lindaräng SE0340060.pdf Pdf, 1 MB. 1 MB 2018-05-30 13.20
Anga prästänge SE0340128.pdf Pdf, 957.9 kB. 957.9 kB 2018-05-30 13.20
Asunden SE0340154.PDF Pdf, 2.8 MB. 2.8 MB 2018-05-30 13.20
Austerrum SE0340161.pdf Pdf, 1.9 MB. 1.9 MB 2018-05-30 13.21
Austre SE0340169.pdf Pdf, 1 MB. 1 MB 2018-05-30 13.21
Backhagen SE0340174.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 13.21
Bergbetningen SE0340126.pdf Pdf, 932.8 kB. 932.8 kB 2018-05-30 13.21
Björkume SE0340076.pdf Pdf, 2.5 MB. 2.5 MB 2018-12-20 14.41
Blautmyrskogen SE0340108.pdf Pdf, 2.2 MB. 2.2 MB 2018-12-20 14.41
Bojsvätar SE0340118.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2019-05-10 11.04
Bopparve SE0340179.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 13.21
Bosarve i Lye SE0340026.PDF Pdf, 1.8 MB. 1.8 MB 2018-05-30 13.22
Botes källmyr SE0340033.pdf Pdf, 1.7 MB. 1.7 MB 2018-12-20 14.41
Brucebo SE0340064.pdf Pdf, 2.1 MB. 2.1 MB 2018-12-20 14.41
Brunnsrar SE0340150.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2018-12-20 14.41
Bruten SE0340195.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2020-12-18 07.57
Bungenäs SE0340158.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2019-05-10 11.06
Bästeträsk SE0340120.pdf Pdf, 4.9 MB. 4.9 MB 2024-02-29 14.12
Dagghagen SE0340140.PDF Pdf, 1.8 MB. 1.8 MB 2018-05-30 13.22
Danbo SE0340038.pdf Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2018-05-30 13.23
Faludden SE0340099.pdf Pdf, 1.5 MB. 1.5 MB 2018-05-30 13.23
Fide prästänge SE0340129.pdf Pdf, 1.8 MB. 1.8 MB 2019-05-10 11.05
Filehajdar SE0340111.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-12-20 14.41
Flisviken SE0340162.PDF Pdf, 5.6 MB. 5.6 MB 2018-05-30 13.23
Forsviden SE0340151.pdf Pdf, 2.4 MB. 2.4 MB 2018-12-20 14.41
Fride SE0340184.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2018-12-20 14.41
Furilden SE0340073.PDF Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2018-05-30 13.24
Gannarveviken SE0340149.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2018-05-30 13.24
Gotska Sandön-Salvorev SE0340097.pdf Pdf, 2.3 MB. 2.3 MB 2018-12-20 14.41
Grausne källmyr SE0340083.pdf Pdf, 1.5 MB. 1.5 MB 2018-12-20 14.41
Grodvät SE0340141.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2018-05-30 13.25
Grogarnsberget SE0340152.pdf Pdf, 2.7 MB. 2.7 MB 2018-12-20 14.41
Gräne SE0340146.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-12-20 14.41
Grötlingboudd-Ytterholmen SE0340098.pdf Pdf, 2.2 MB. 2.2 MB 2018-12-20 15.41
Hajdes storhage SE0340035.PDF Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2018-05-30 14.10
Hajdhagen SE0340198.pdf Pdf, 1.9 MB. 1.9 MB 2020-12-18 07.57
Hall-Hangvar SE0340090.pdf Pdf, 4 MB. 4 MB 2018-12-20 14.41
Haugajnar SE0340102.pdf Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2018-12-20 14.41
Hejdeby hällar SE0340190.pdf Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2018-05-30 14.10
Hejnum högård SE0340130.pdf Pdf, 845.2 kB. 845.2 kB 2018-05-30 14.11
Hejnum Kallgate SE0340147.pdf Pdf, 3.3 MB. 3.3 MB 2019-05-10 11.05
Heligholmen SE0340121.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2018-12-20 14.41
Herrgårdsklint SE0340131.pdf Pdf, 2.6 MB. 2.6 MB 2018-12-20 14.41
Hoburgsbankoch Midsjöbankarna SE0330273.pdf Pdf, 2.9 MB. 2.9 MB 2021-12-20 11.28
Hoburgsmyr SE0340082.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-12-20 14.41
Hummelbosholm SE0340016.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2018-05-30 14.11
Husrygg SE0340171.pdf Pdf, 986.5 kB. 986.5 kB 2018-05-30 14.11
Hägsarve kärräng SE0340160.pdf Pdf, 1 MB. 1 MB 2018-05-30 14.12
Hällskog SE0340177.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.12
Hässelby SE0340173.pdf Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2018-12-20 14.41
Hässle klint SE0340116.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-05-30 14.12
Högklint SE0340125.PDF Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-05-30 14.12
Hörsne prästäng SE0340058.pdf Pdf, 987.7 kB. 987.7 kB 2018-05-30 14.12
Jungfrun SE0340209.pdf Pdf, 757.4 kB. 757.4 kB 2020-12-18 07.57
Jusarve skog SE0340197.pdf Pdf, 783 kB. 783 kB 2020-12-18 07.57
Juvesvät SE0340185.PDF Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-05-30 14.13
Kallgatburg SE0340103.pdf Pdf, 2.1 MB. 2.1 MB 2018-12-20 14.41
Klinthagen SE0340107.pdf Pdf, 2.4 MB. 2.4 MB 2018-12-20 14.41
Klosteränge SE0340172.pdf Pdf, 638.2 kB. 638.2 kB 2018-05-30 14.13
Krakvät SE0340109.pdf Pdf, 1 MB. 1 MB 2018-05-30 14.13
Kronholmen SE0340165.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-12-20 14.41
Kvie SE0340157.pdf Pdf, 1.5 MB. 1.5 MB 2018-12-20 14.41
Kyllajhajdar SE0340202.pdf Pdf, 2.1 MB. 2.1 MB 2024-02-29 14.12
Käldänge SE0340027.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.14
Langhammars SE0340094.pdf Pdf, 2.9 MB. 2.9 MB 2018-12-20 14.41
Laus holmar SE0340021pdf.pdf Pdf, 2.1 MB. 2.1 MB 2018-12-20 14.41
Lausvik SE0340167.pdf Pdf, 2.1 MB. 2.1 MB 2018-12-20 14.41
Lilla Hajdes vät SE0340194.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.14
Lilla Karlsö SE0340025.pdf Pdf, 2.5 MB. 2.5 MB 2018-12-20 14.41
Lindhammarsmyr SE0340124.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.15
Lingsvidar SE0340176.pdf Pdf, 1.5 MB. 1.5 MB 2018-12-20 14.41
Liste-Hammars SE0340156.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.15
Mallgårds haid SE0340143.pdf Pdf, 2.6 MB. 2.6 MB 2018-12-20 14.41
Mallgårds källmyr SE0340031.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.15
Marpesträsk SE0340153.pdf Pdf, 2.6 MB. 2.6 MB 2018-12-20 14.41
Millumträsk SE0340072.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.16
Mojner SE0340113.pdf Pdf, 970.6 kB. 970.6 kB 2018-12-20 14.41
Mullvalds strandskog SE0340133.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.16
Muskmyr SE0340101.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.16
Myrungs SE0340180.PDF Pdf, 785.9 kB. 785.9 kB 2018-05-30 14.16
Mästerbyänget SE0340134.pdf Pdf, 882.1 kB. 882.1 kB 2018-05-30 14.17
Mölnermyr SE0340148.pdf Pdf, 2.8 MB. 2.8 MB 2018-12-20 14.41
Nasume myr SE0340191.pdf Pdf, 1 MB. 1 MB 2018-05-30 14.17
Niksarve SE0340178.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2018-12-20 14.41
Nordermorar SE0340192.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.17
Norsholmen SE0340096.pdf Pdf, 1 MB. 1 MB 2018-05-30 14.18
Nygårdsmyr SE0340159.pdf Pdf, 999.4 kB. 999.4 kB 2018-12-20 14.41
Nyhagen SE0340175.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.18
Närsholmen SE0340017.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-05-30 14.18
Näsrevet SE0340010.pdf Pdf, 2.2 MB. 2.2 MB 2018-12-20 14.41
Näsudden SE0340163.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.19
Oggesänge SE0340183.PDF Pdf, 879.6 kB. 879.6 kB 2018-05-30 14.19
Ollajvs SE0340123.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2018-12-20 14.41
Ormhällar-Bromyr SE0340203.pdf Pdf, 2.3 MB. 2.3 MB 2020-12-18 07.57
Pankar SE0340135.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.19
Pavals SE0340166.pdf Pdf, 919.9 kB. 919.9 kB 2018-12-20 15.41
Paviken SE0340049.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-12-20 15.41
Petesvik SE0340170.pdf Pdf, 2.9 MB. 2.9 MB 2018-12-20 15.41
Pärkhagen SE0340204.pdf Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2021-12-20 08.17
Roleks SE0340182.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.20
Russvätar SE0340142.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2018-05-30 14.20
Ryssnäs SE0340155.PDF Pdf, 3.4 MB. 3.4 MB 2018-05-30 14.21
Sajgs SE0340199.pdf Pdf, 1.8 MB. 1.8 MB 2020-12-18 07.57
Salmbärshagen SE0340140.PDF Pdf, 1.7 MB. 1.7 MB 2018-05-30 14.21
Sandviken SE0340164.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.21
Sigdesholm SE0340106.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-12-20 15.41
Sigfride SE0340200.pdf Pdf, 718.3 kB. 718.3 kB 2020-12-18 07.57
Skalahauar SE0340093.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.22
Skenholmen SE0340127.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-12-20 15.41
Slättflis SE0340207.pdf Pdf, 2 MB. 2 MB 2020-12-18 07.57
Smågårde naturskog SE0340168.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.22
Stadshagen SE0340206.pdf Pdf, 879.4 kB. 879.4 kB 2020-12-18 07.57
Stenstugu skog SE0340196.pdf Pdf, 767.1 kB. 767.1 kB 2020-12-18 07.57
Stora Karlsö SE0340023.pdf Pdf, 3.3 MB. 3.3 MB 2018-12-20 15.41
Stora Vikers SE0340205.pdf Pdf, 2 MB. 2 MB 2024-02-29 14.12
Storholmen i Fardumeträsk SE0340119.pdf Pdf, 887.6 kB. 887.6 kB 2018-12-20 15.41
Storsund SE0340057.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2018-12-20 15.41
Suderbys blekevät SE0340193.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.23
Suderbys hällar SE0340201.pdf Pdf, 1.5 MB. 1.5 MB 2020-12-18 07.57
Svinmyr SE0340137.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.23
Sävvät SE0340110.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.23
Södra Grötlingboudd SE0340105.pdf Pdf, 2.6 MB. 2.6 MB 2018-12-20 15.41
Tiselhagen SE0340066.pdf Pdf, 1.1 MB. 1.1 MB 2018-05-30 14.24
Tomsarve vSE0340181.PDF Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2018-05-30 14.24
Torsburgen SE0340040.pdf Pdf, 2.5 MB. 2.5 MB 2018-12-20 15.41
Träskmyr SE0340084.pdf Pdf, 2.6 MB. 2.6 MB 2018-12-20 15.41
Törrvesklint SE0340208.pdf Pdf, 1.4 MB. 1.4 MB 2020-12-18 07.57
Ugnen SE0340018.pdf Pdf, 4.9 MB. 4.9 MB 2018-05-30 14.25
Ullahau SE0340092.pdf Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2018-05-30 14.25
Uppstaig SE0340045.pdf Pdf, 2.4 MB. 2.4 MB 2018-12-20 15.41
Vaktbackar SE0340004.PDF Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-05-30 14.25
Verkegards SE0340112.PDF Pdf, 1.5 MB. 1.5 MB 2018-05-30 14.25
Vitärtskällan SE0340087.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-12-20 15.41
Västergarns utholme SE0340100.pdf Pdf, 1.9 MB. 1.9 MB 2018-12-20 15.41
Västlands SE0340122.PDF Pdf, 2.1 MB. 2.1 MB 2018-05-30 14.26
Yttre Stockviken SE0340104.pdf Pdf, 1.6 MB. 1.6 MB 2018-05-30 14.26
Ålarve SE0340114.pdf Pdf, 2.3 MB. 2.3 MB 2018-05-30 14.26
Ölbäck SE0340117.pdf Pdf, 1.3 MB. 1.3 MB 2018-05-30 14.26
Östergarnsberget SE0340115.pdf Pdf, 1.2 MB. 1.2 MB 2018-05-30 14.27
Östergarns prästänge SE0340138.PDF Pdf, 1.5 MB. 1.5 MB 2018-05-30 14.27

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Det finns två olika former av biotopskydd:

  • Generellt biotopskydd
  • Särskilt biotopskydd beslutat i det enskilda fallet

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör viktiga livsmiljöer och underlättar spridningen av växter och djur mellan naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • Alléer
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Åkerholmar
  • Öppna diken
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark

Länsstyrelsen får ge dispens från det generella biotopskyddet om det finns särskilda skäl. Har du frågor kring biotopskyddet kan du alltid kontakta länsstyrelsen.

Ansök om biotopskyddsdispens

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid utmarkerade i terrängen. De särskilda biotopskydd som idag finns på Gotland omfattar skogsmark och har beslutats av Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsens information om biotopskydd Länk till annan webbplats.

Tillträdesförbud för skydd av djur och växter

Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.

På Gotland finns elva djurskyddsområden och inga växtskyddsområden. Djurskyddsområdena är viktiga rast- och häckningsplatser för fåglar. Områdena har tillträdesförbud delar av året och besluten har fattats av Länsstyrelsen.

Djurskyddsområdena är: Antarve lertag, Faludden, Heligholm, Hummelbosholm, Lagholmen, Norsholmen, Näsrevet, Reveln, Skenholmen, Stockviken och Ugnen.

Djurskyddsområden på Gotland

Sök dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Det finns områden med landskapsbildsskydd på södra Gotland och där gäller föreskrifter, det vill säga särskilda regler som beskriver vad som är förbjudet att göra i området, vilket i korthet är:

  • Uppförande av nybyggnad eller tillbyggnad
  • Framdragande av luftledning
  • Uppläggande av skrot och avfall

Områdena ligger i Sundre respektive Vamlingbo socken på sydligaste Gotland och har beslutats av Länsstyrelsen.

Beslut landskapsbildsskydd Sundre Pdf, 1.4 MB.

Karta landskapsbildsskydd Sundre Pdf, 1.1 MB.

Beslut landskapsbildsskydd Vamlingbo Pdf, 1.5 MB.

Karta landskapsbildsskydd Vamlingbo Pdf, 1.2 MB.

Sök dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

Det finns 61 naturminnen på Gotland. Dessa utgörs av olika naturelement som till exempel tallar, ekar, raukar och flyttblock.

Sök dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i jordabalken. Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Våtmarkskonventionen (Ramsarområden), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

På Gotland finns 156 riksintressen för naturvård.

Strandskydd

Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.

Inom ett strandskyddsområde får du inte:

  1. uppföra nya byggnader
  2. ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
  3. utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
  4. vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
  • schakta eller fylla ut inför byggande.

Tomtplats och hemfridszon

Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.

På platser med höga värden är strandskyddet utvidgat till maximalt 300 meter. På andra platser är strandskyddet borttaget, till exempel inom planlagda områden i tätorter eller vid små sjöar och vattendrag.

Översyn av strandskyddet

I några socknar på Gotland har det gjorts en översyn av strandskyddet. I översynen har det bland annat beslutats om utökat strandskydd, och en del mindre vattendrag har undantagits från skyddet. Översyn har gjorts på Storsudret (Fide, Öja, Vamlingbo, Hamra och Sundre), Fårö, Östergarnslandet (Anga, Kräklingbo, Gammelgarn, Östergarn och Ardre) och i Lau, När och Grötlingbo socknar. I övriga socknar gäller generellt strandskydd om 100 meter vid samtliga vattendrag.

Beslut efter översyn av strandskyddet

Översyn av det utvidgade strandskyddet på Fårö Pdf, 12.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Beslut för översyn av strandskyddet i socknarna Lau, När och Grötlingbo Pdf, 24.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Översyn av det utvidgade strandskyddet på Storsudret - del 1 Pdf, 10.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Översyn av det utvidgade strandskyddet på Storsudret - del 2 Pdf, 10.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Beslut för översyn av strandskyddet på Östergarnslandet Pdf, 29.4 MB, öppnas i nytt fönster.

Strandskyddsområden med särskilda föreskrifter för allmänheten

På Gotland har länsstyrelsen beslutat att vissa strandområden med högt besökstryck ska ha särskilda ordningsregler för allmänheten. Områdena är utmärkta med informationsskyltar där de särskilda ordningsreglerna för just det området framgår. Här nedan hittar du besluten med föreskrifter för de olika områdena.

Ajkesvik, Fårö Pdf, 4.1 MB.

Djupvik, Eksta Pdf, 75.7 kB.

Ekeviken, Fårö Pdf, 3.4 MB.

Sjauster, Gammelgarn Pdf, 2.2 MB.

Katthammarsvik, Östergarn Pdf, 3.7 MB.

Lörge, Hellvi Pdf, 1.1 MB.

Skvalpvik, Hamra Pdf, 5.7 MB.

Skärsände, Fårö Pdf, 7 MB.

Vändburg, Hamra Pdf, 3.2 MB.

Länsstyrelsen kan i vissa enskilda fall upphäva strandskyddet. Då krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan strandskyddet upphävas vid en liten sjö eller ett litet vattendrag. Då krävs att sjöns storlek uppgår till omkring en hektar eller mindre eller att vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Det krävs också att områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.

Vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden finns till för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. De kan skydda både ytvatten och grundvatten och är ett viktigt verktyg för att bevara dricksvatten med bra kvalitet till framtiden.

Varje vattenskyddsområde har sina egna skyddsföreskrifter som reglerar vad du får och inte får göra inom områdets gränser. Alla Sveriges vattenskyddsområden och deras föreskrifter finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Så inrättas ett vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden bildas oftast genom att en ansökan skickas in till Länsstyrelsen eller kommunen som efter handläggning fattar beslut om att bilda vattenskyddsområdet. Det är möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan komma att nyttjas som vattentäkt i framtiden.

Plan för marint skydd i Egentliga Östersjön

I Egentliga Östersjön och Bottniska viken finns unika brackvattensmiljöer som inte finns någon annanstans. Samtidigt är tillståndet för flera miljöer och arter kritiskt. En omfattande påverkan på havets ekosystem fortsätter, och det är därför idag ännu viktigare att analysera och formulera vad som behöver skyddas, varför och hur.

Planen för marint områdesskydd i Egentliga Östersjön har tagits fram gemensamt av kustlänsstyrelserna i Stockholm, Södermanland, Östergötland, Kalmar, Gotland, Blekinge och Skåne. Arbetet har genomförts under 2017–2021, som en del av implementering av det nationella ramverket för marint områdesskydd inom satsningen på Rent Hav.

Vi har gjort analyser av det befintliga nätverket av skyddade områden utifrån bästa tillgängliga kunskap. Länsstyrelserna har tillsammans tagit fram prioriteringar för hur Sverige ska kunna nå de uppsatta målen om att skapa ett representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Planen är en gemensam vägledning för hur vi, olika aktörer, tillsammans behöver jobba vidare för att stärka skyddet av den marina miljön.

Regional plan för marint områdesskydd i Egentliga Östersjön Länk till annan webbplats.

Det nationella ramverket för marint områdesskydd på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Förvaltning av naturreservat - resursbrevlåda

Naturvårdsenheten

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 Visby

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss