Aktuella varningsmeddelanden i Gotlands länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Bästeträsk – Sveriges nästa nationalpark

Strand Bästeträsk

Flygfoto över Bästeträsk. Foto: Gunnar Britse

Bästeträsk med omgivningar är ett fantastiskt område som består av en mosaik av alvarmarker, karsthällar, våtmarker, kust, sjöar och gamla skogar. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland arbetar nu med att bilda en nationalpark i området.

Nationalparksförslaget på remiss

Remissen innehåller förslag på nationalparkens syfte och namn, den geografiska avgränsningen och en översiktlig inriktning för skötsel och föreskrifter. Synpunkter på förslaget skickas till Naturvårdsverket senast den 14 juni.

Till förslaget Länk till annan webbplats.

Översiktskarta förslag till nationalpark Länk till annan webbplats.

Se en visuell presentation av förslaget Länk till annan webbplats.

Att bilda en nationalpark tar flera år. I arbetet ingår bland annat att köpa in mark och att tillgängliggöra området för besökare i form av vandringsleder samt entréer och anläggningar för friluftslivet. Arbetet sker i form av ett projekt i samverkan mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland. Samverkan och delaktighet är viktiga delar i processen att bilda en nationalpark och många aktörer involveras. Delaktighet gör att nationalparken får en bättre utformning.

Genom att bilda nationalparker kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv för framtiden. Nationalparkerna är också natursköna miljöer som ska inspirera och underlätta för människor att komma ut i naturen.

Filmer om den blivande nationalparken

I området för den blivande nationalparken på norra Gotland finns det mycket att se och uppleva. Vi har samlat tre olika filmer där du kan ta del av både utflyktstips och kunskap om områdets häftiga natur.

Läs nyheten "Det här kan du uppleva i den blivande nationalparken", lansstyrelsen.se

Entréer och infrastruktur i den blivande nationalparken

Det finns många olika perspektiv och förutsättningar som är viktiga att ha koll på när man ska bilda en nationalpark. Nationalparksprojektet bjöd därför in till workshops där det fanns chans att bidra med viktig kunskap i arbetet framåt. Hur vi tillgängliggör parkens upplevelsevärden och vad är viktigt att tänka på när vi utformar entréer och andra anläggningar och anordningar för besökare i den blivande nationalparken. Vi jobbar nu vidare med att ta fram förslag på entréer och annan infrastruktur i nationalparken.

Föreskrifter för den nya nationalparken tas fram med hjälp av fokusgrupper

Nu har det blivit dags att fram förslag till föreskrifter för området. Under våren 2023 genomfördes workshops med olika fokusgrupper. Syftet var att ta reda på vilka behov som finns i området och vilka föreskrifter som behövs för att både skydda natur och gynna framtida besökare.

Projektgruppen tar nu fram ett färdigt förslag på föreskrifter som sedan kommer att skickas iväg på remiss till ett flertal aktörer som då har en chans att tycka till.

Kunskapsinsamling

Bland annat har en översiktlig inventering av våtmarkernas hydrologiska status gjorts och vi har undersökt brandhistoriken i området. Detta för att få ett bra underlag till skötselplanen som ska tala om hur området ska skötas och vilka eventuella restaureringar som behövs.

Naturvägledning

Flera workshopar har arrangerats, i samarbete med SLU Centrum för naturvägledning, där exempelvis föreningar, lokala entreprenörer, naturturismföretag, museer och boende i närområdet deltagit. De som på olika sätt kommer att vara med och berätta om nationalparken och dess värden för besökare. Resultaten från workshoparna har används till att formulera teman för naturvägledning i den blivande nationalparken.

 

Här är vi

Variation kännetecknar naturen vid Bästeträsk. Här bildar skogar, alvarmarker, våtmarker och sjöar en mosaik av livsmiljöer för en mångfald av arter. Det är Gotlands sjörikaste område, med många mycket grunda sjöar. Våtmarker finns det också gott om, både stora agmyrar, rikkärr och fuktängar med en rik flora. Steniga stränder möter havet i tre väderstreck. Under havsytan är de marina värden höga med sjö gräsängar och blåmusslor.

Tallarna står glest på den magra marken och talldungarna varvas ofta med alvar. På sina håll finns inget jordtäcke alls och berggrunden blir synlig. I en del hällmarker bildar karstsprickor vackra mönster som formats av att vatten och kolsyra löser upp kalkstenen. Karsthällmarker är en ovanlig naturtyp i Sverige och de stora hällmarksområdena som finns här är bland de bästa exemplen som finns på Gotland.

Området är rikt på kulturhistoriska spår och även fornlämningar från olika tider. Odlingslandskapet och den omgivande skogen som präglats av bete genom åren, minner om hur marken brukats under lång tid. Hässleänget är ett av få områden med lövträd och ängsmarken hävdas med slåtter än i dag.

Äldre småvägar och stigar leder den upptäcktslystna in bland naturvärden och kulturhistoriska miljöer. Här kan du cykla, vandra eller paddla på sommarhalvåret och med lite tur åka skridskor på vintern. Det är ett område som uppskattas av och används för rekreation av både närboende och långväga besökare.

Det finns många fina naturreservat på den här delen av Gotland.

Ta en titt i Reservatskartan och planera din nästa utflykt.

Hitta naturreservat Länk till annan webbplats.


Digital guidning i nationalparksområdet

Följ med på en digital guidning i den planerade nationalparken. Filmen är från våren 2021.

I bildspelet syns nattskärra, solvända, kungsörn, apollofjäril, axveronika, backtimjan, halsbandsflugsnappare och gädda, de är några av alla de arter som trivs vid Bästeträsk.

Här publicerar vi frågor och svar från arbetet med att bilda en nationalpark i Bästeträskområdet.

Det är ett unikt område med enastående naturvärden och en mycket stor artrikedom, även i ett europeiskt perspektiv. Naturen har inte påverkats negativt av rationella brukningsmetoder eller annan exploatering i särskilt stor utsträckning. Området är ovanligt stort och opåverkat för att vara i södra Sverige. Genom att bilda en nationalpark kan naturvärdena bevaras och utvecklas och förutsättningar skapas för besökare att upptäcka området.

Det kommer att ta flera år innan nationalparken kan invigas. Ofta tar ett nationalparksprojekt minst 5–6 år.

Mark och vatten som ingår i en nationalpark måste ägas av staten. Arbetet med att köpa in mark pågår under flera år. Ett förslag för avgränsningen kommer sedan lämnas till regeringen som efter riksdagens godkännande beslutar om nationalparkens gräns. Det är därför inte klart hur den blivande nationalparkens omfattning blir i detalj.

Nationalparken ska om möjligt binda ihop de naturreservat som redan finns med andra angränsande områden med höga naturvärden för att bilda ett större sammanhängande skyddat område. Inom en nationalpark behöver det även finnas utrymme för besöksplatser med till exempel information, rastplatser och strövstigar. Tillgängligheten till nationalparken behöver tryggas genom att det på lämpliga ställen skapas kontakt med vägar.

Under projektets gång arbetar vi med inköp av mark inom det geografiska område som anges i kartan nedan. En stor andel av marken ägs redan av staten och markägare inom området blir tillfrågade om att sälja aktuella delar av deras fastigheter. Tomtmark och åkermark ingår generellt inte i en nationalpark och köps därför inte in.

Bästeträsk arbetsområde

I en nationalpark måste staten äga all mark. Alla markägare som blir berörda kontaktas och bli tillfrågade om de vill sälja sin mark för att ingå i nationalparken. Markägare som är intresserade av att sälja sin mark kan kontakta länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.

Det är miljöbalken och expropriationslagen som reglerar ersättningen till markägare. Ersättningen grundar sig på marknadsvärdet plus ett påslag med 25 procent på marknadsvärdet. Oberoende värderare får i uppdrag att värdera marknadsvärdet.

Du som äger ett hus i området kommer förmodligen inte att påverkas särskilt mycket eftersom bebyggd tomtmark normalt inte ingår i en nationalpark.

Föreskrifterna för en nationalpark kommer enbart att gälla i nationalparken. För de tomter eller andra fastigheter som inte inkluderas i nationalparken kommer det inte att finnas några restriktioner utöver de som finns idag och bygglov kommer att hanteras av Region Gotland precis som vanligt.

Nej, en nationalpark innebär inte några automatiska förbud. Eventuella regleringar ska syfta till att skydda områdets bevarandevärden för framtida generationer och bidra till att nationalparkens syfte säkerställs. Friluftsliv, upplevelser och aktiviteter är viktiga ingredienser i en nationalpark. Vi vill i möjligaste mån arbeta med kanalisering och zonering istället för med föreskrifter och förbud.

Bete är en viktig faktor för att kunna bevara områdets naturvärden, bete blir en naturlig del av den blivande nationalparkensparkens skötsel och förvaltning. För jakt och fiske finns redan ett gällande regelverk, om det bedöms vara otillräckligt för att uppnå syftet med nationalparken är det möjligt att införa ytterligare regleringar.   

Allt som sker inom sjöns avrinningsområdet påverkar vattnet och dess kvalitet. En nationalpark bidrar till att skydda avrinningsområdet för framtiden. Nationalparken hindrar inte fortsatt vattenuttag från Bästeträsk inom nuvarande tillstånd.

Det är mycket sannolikt att det blir en nationalpark i området. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland arbetar för att det ska bildas en nationalpark och Naturvårdsverket äger redan mycket mark i området. Ett definitivt beslut tas av regering och riksdag och det är först då som det med säkerhet blir en nationalpark.

När en nationalpark bildas måste den mark som ska ingå i nationalparken ägas av staten. Om du äger en fastighet som har en andel i en samfällighet inom nationalparksområdet blir du kontaktad via brev. Här finner du frågor och svar som kan vara bra att känna till.

En samfällighet kan exempelvis vara ett markområde eller ett vattenområde som ägs av många fastigheter tillsammans.

En samfällighet kan ha två typer av förvaltningsformer. Den ena formen är att samfälligheten förvaltas av en förening med styrelse. I dessa gäller majoritetsbeslut som tas via stämma. Den andra formen är en så kallad delägarförvaltning där alla delägande fastigheter förvaltar området tillsammans. Alla måste då vara överens om beslut som gäller det samfällda området.

Historiskt har samfälligheter bildats efter ett kollektivt behov inom ett område. Det kan exempelvis handla om en väg som ett antal delägare ansvarat över tillsammans. Idag använder man primärt gemensamhetsanläggningar för dessa behov, snarare än samfälligheter.

Samfällda mark- och vattenområden som har höga naturvärden inom området för den blivande nationalparken är angelägna att inkludera. All mark som ska ingå i en nationalpark måste ägas av staten.

Det finns flera anledningar till att Naturvårdsverket ansöker om en fastighetsreglering hos Lantmäteriet istället för att förhandla om köp med varje delägande fastighet.

  1. I de flesta fall är det många delägande fastigheter i varje samfällighet. Oftast förvaltas samfälligheterna inte av någon samfällighetsförening med styrelse, vilket betyder att alla delägande fastigheter måste vara överens om alla åtgärder som berör samfälligheten. Detta innebär att det är svårt att förhandla om köp när det är väldigt många parter som ska komma överens.
  2. Samfälligheterna bedöms i de flesta fall ha låga marknadsvärden.
  3. I flera fall används samfälligheterna inte längre på det sätt som det var tänkt när de bildades för länge sedan.

Fastighetsreglering innebär att det samfällda området överförs till en fastighet som Naturvårdsverket äger och samfälligheten upphör därmed. Det är Lantmäteriet som hanterar fastighetsregleringar och är det är de som bedömer om det är juridiskt möjligt att göra överföringen.

Ansökan om fastighetsreglering skickas till Lantmäteriet och det är Lantmäteriet som utreder om det ska utgå någon ersättning.

Förstudie gav viktiga underlag


Mellan 2016 och 2018 genomfördes en förstudie för att närmare belysa förutsättningarna för att bilda en nationalpark i området. Under förstudien arrangerades möten, workshops och fältvandringar för att ha en aktiv dialog med de som bor, verkar i eller har intresse av området. En kartläggning gjordes även över hur området används idag och vilka möjligheter och utmaningar de som bor, verkar i eller har intresse av området ser med en nationalpark. Förstudien fortsatte även med en fördjupad del där frågeställningarna bland annat handlade om råvattenuttag, skötsel, förvaltning, finansiering och näringsliv. Resultaten från förstudien är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att bilda en nationalpark.

Se filmerna från förstudien

Håll dig uppdaterad om arbetet med att bilda nationalpark vid Bästeträsk:
Prenumerera på vårt nyhetsbrev Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs om hur länsstyrelsen hanterar personuppgifter:
www.lansstyrelsen.se/dataskydd Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 Visby

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss