Aktuella varningsmeddelanden i Gotlands länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Alvarmark

Alvarmark är en ovanlig naturtyp i Sverige som främst finns på Öland och Gotland. Kännetecknande är en kalkberggrund med inget eller tunt jordlager.

Alvarmarken på Gotland är spridd över ön från Sundre till Fårö. De största sammanhängande områdena finns i norr och nordväst. Naturtypen på Gotland varierar i karaktär, allt från trädfria grusalvar och hällar med enbuskar, till alvarmarker som är glest bevuxna med tall.

Ett platt bergparti, ett exempel på alvar av typen karsthällmark.

Alvar av typen karsthällmark. Foto: David Lundgren

En mängd djur- och växtarter har sin hemvist i denna speciella miljö. Stora delar av Gotlands alvar var betade förr i tiden, en tradition som minskat. Detta gör att alvarmarkerna växer igen med träd och buskar, vilket på sikt missgynnar många naturvärden.

Arter med åtgärdsprogram som berör alvarmark på Gotland är:

Gulfläckig igelkottspinnare är en vacker nattfjäril som är få förunnat att få se. Lättast är faktiskt att i mars-april leta efter den håriga larven som under varm väderlek kryper på alvar och andra varma, magra marker.

Arten har minskat drastiskt under de senaste 150 åren i Sverige, och finns nu främst kvar på Gotland, Öland och i södra Halland. Orsaken är att dess livsmiljöer har växt igen på grund av upphört bete, exploatering och kvävenedfall.

Då denna fjäril är diskret av sig, vet vi inte riktigt hur spridd den är på Gotland.

Närbild av en ihoprullad liten larv med rödorangea och svarta ränder.

Gulfläckig igelkottspinnare. Foto: David Lundgren

Den fullbildade fjärilen ses sällan. Den är dagaktiv i solsken, framför allt under förmiddagar. Flygtiden infaller normalt under första halvan av juni, tidigare efter en varm vår, senare under en kall försommar. Den intar ingen föda som fullbildad fjäril och den individuella livslängden är mycket kort, upp till några dagar.

 

Närbild av en rödbrun fjäril med vita prickar.

Hona gulfläckig igelkottspinnare. Foto: Mats Lindeborg

Åtgärder i länet

För att gynna den gulfläckiga igelkottspinnaren behöver man först få en uppfattning över utbredningen på Gotland, och hur de olika områdena ser ut. Därför har arten inventerats under ett antal år, där både förekomst av larver och områdets utseende gällande igenväxning etc. har noterats.

Röjningar av träd och buskar för att återskapa de solvarma bryn och gläntor som fjärilen gynnas av är planerade för 2019.

Närbild av en svart liten larv med rödbruna borst som kryper i sanden.

Gulfläckig igelkottspinnare. Foto: David Lundgren

Larven känns igen på:

  • Lång behåring, med längre tofsar bak!
  • Håren är svarta, med inslag av rödbruna hår på främre delen av kroppen och på sidorna

Tipsa gärna oss om du sett en larv eller fjäril av denna art!

Förväxlingsarter

Larven kan förväxlas med andra arter, tidsmässigt främst med nattfjärilen rostvinge. Denna larv är dock mer enfärgad och saknar den långa behåringen i bakre delen. Även med gräsulvens larver finns en förväxlingsrisk, men även den är mer korthårig.


Närbild av en borstig rödbrun larv.

Larv av rostvinge kan vara ljusbrun till svart, men jämfört med igelkottspinnaren är den mer enfärgad och har mer jämnlångt hår. Foto: David Lundgren

Närbild av en rödbrun larv täckt av svarta borst som kryper i gräset.

Gräsulvens larv har jämnlång och tät behåring, utan långa strån i bakre delen. Foto: Mats Lindeborg

Närbild av två beige- och blåfärgade fjärilar med svarta prickar.

Svartfläckiga blåvingar. Foto: David Lundgren


Svartfläckig blåvinge är en dagfjäril som har minskat kraftigt i Sverige, men som fortfarande är förhållandevis spridd på Gotland. Här trivs den bland annat i solvarma alvarmarker. Man kan också finna den i sandiga och magra betesmarker och glesa hällmarksskogar där värdväxten backtimjan finns.

Fjärilen har ett komplicerat förhållande med rödmyror, som bär fjärilslarverna till sitt bo. Här kan den växa upp skyddad och kalasa på myrlarver. Igenväxning av fjärilens livsmiljöer är ett hot, likaså allt för hårt betade marker samt intensivt skogsbruk.

Läs mer:

Åtgärdsprogram för svartfläckig blåvinge Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Artdatabanken om svartfläckig blåvinge Länk till annan webbplats.

Faktablad om svartfläckig blåvinge Pdf, 531.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Inventering av svartfläckig blåvinge (Maculinea arion) på Gotland 2006 Länk till annan webbplats.

Inventering av svartfläckig blåvinge (Maculinea arion) på Gotland 2007-2008 Länk till annan webbplats.

Nipsippa och Gotlandssippa är två sällsynta växter varav nipsippa även finns i Ångermanland. Gotlandssippa är en underart till backsippa, den finns endast på Gotland. Arterna trivs på hällmarker med tunt jordtäcke, ofta i gles tallskog.

Största hotet mot arternas fortlevnad är igenväxning och exploatering.


Närbild av borstiga lila små sippor.

Nipsippa. Foto: David Lundgren

Öländsk tegellav trivs på vittrade kalkstensblock- och avsatser på alvarmark. Namnet till trots finns den främst på Gotland.

Öländsk tegellav vill ha det varmt och ljust. Det största hotet är därför igenväxning.

Närbild av en gulbrun lav som täcker en del av en grå sten.

Öländsk tegellav på ett vittrat kalkstensblock. Foto: David Lundgren

Krissla och luddkrissla hyser en mängd insekter som lever av växtens blad och blommor. Krisslan trivs i magra marker med glest växttäcke, såsom alvarmark. I åtgärdsprogrammet för hotade insekter på krisslor ingår flera fjärilar och skalbaggar.

Små brandgula blommor mot en brun markyta.

Luddkrissla på gotländsk strandäng. Foto: David Lundgren

Svartvit säckmal är en liten nattfjäril som i dagsläget bara är känd från Gotland i Sverige. I Norden är arten känd från södra Norge och södra halvan av Finland. Den förekommer även i Baltikum, Mellan- och Sydeuropa. 

Fjärilen flyger i slutet av maj och juni. Larverna lever på backglim och tjärblomster på torr sandmark och alvarmark. Det är viktigt för arten att inte markerna betas för hårt så att värdväxterna försvinner, samtidigt måste fjärilens livsmiljöer hållas öppna så dom inte växer igen.

Den svartvita säckmalern ingår i åtgärdsprogrammet för småfjärilar på slåtteräng.

Läs mer:

Faktablad om svartvit säckmal Pdf, 479.5 kB.

Åtgärdsprogram för småfjärilar på slåtteräng Länk till annan webbplats.

Sällsynta fjärilsarter på nordöstra Gotland Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om svartvit säckmal på Artdatabankens webbplats Länk till annan webbplats.

Blodtoppblomvecklaren är en liten nattfjäril som i Sverige endast är känd från Gotland. Arten finns för övrigt i Mellaneuropa samt i sydvästra Norge. I den svenska rödlistan 2015 är den klassad som sårbar.

Fjärilen finns i vitt skilda miljöer såsom kalkkärr, alvarvätar och ängen, men även längs vägkanter och kanaler. Den är starkt knuten till värdväxten blodtopp.

Arten hotas av igenväxning, tidig slåtter av värdväxten samt exploateringar i form av till exempel kalkbrytning.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 VISBY

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss