Ängen och lövskog

Gamla och grova träd har blivit allt ovanligare i landskapet. I produktionsskogen avverkas träden långt innan de har nått sin maximala ålder och många lövängar och hagar har odlats upp. Idag finns många av de värdefullaste träden i människans närhet, i parker, alléer och kyrkogårdar och inte minst i de gotländska ängen som fortfarande finns kvar.

Detta åtgärdsprogram innehåller sex stycken skalbaggar i familjen långhorningar, varav molnfläcksbock finns på Gotland. Gemensamt är att dom kräver nydöd eller döende ek- och/eller hasselved av klenare dimensioner.

Följande arter ingår i åtgärdsprogrammet:

• Mörk spegelbock (Phymatodes pusillus)
  
• Ekgrenbock (Exocentrus adspersus)
  
• Hasselbock (Oberea linearis)
  
• Mindre ekbock (Cerambyx scopolii)
  
• Molnfläcksbock (Mesosa nebulosa)
  
• Rödbent ögonbock (Ropalopus femoratus)

Molnfläckbocken vill ha områden med solexponerad död hassel, den finns främst på norra Gotland.

Den svenska ögontrösten är en tidigblommande varietet av den vanliga ögontrösten Euphrasia stricta. Det är en ettårig och vårgroende ört som lever i ängen med traditionell slåtter. I Sverige finns den bara kvar på Gotland, och mycket tyder på att den gotländska populationen är den största i världen, trots att den endast finns i tio ängen och en betesmark.

Gamla gårdsmiljöer med omgivningar av betesmarker och ängar samt gamla lövträd med håligheter, klappade (hamlade) träd och hassel är bra områden för fladdermöss generellt, och i synnerhet barbastellen. Ofta är yngelkolonierna i byggnader, men även håligheter i träd.

Kontakta alltid Länsstyrelsen vid eventuella åtgärder på hus när det finns fladdermöss! Alla fladdermöss är fridlysta.