Hitta på sidan
Hitta på sidan

Råd om vilda djur

Vad bör du göra när du hittar skadade djur ute i naturen? Vad kan och får du göra om du får problem med vilda djur på tomten? Här hittar du information om vart du kan vända dig och en sammanställning med vanliga frågor och svar om vilda djur.

Det finns inte en myndighet eller aktör som är ensamt ansvarig för problem eller frågor som rör vilda djur. Beroende på vad det gäller kan ansvaret ligga hos kommunen, polisen, Länsstyrelsen, fastighetsägaren eller dig som privatperson. På den här sidan har vi samlat de vanligaste frågorna som vi på Länsstyrelsen får om vilda djur.

Vad är statens vilt?

Ett antal däggdjur och fåglar med särskilt högt naturvärde ingår i statens vilt. Om djur av dessa arter omhändertas, påträffas döda eller dödas när de är fredade ska det snarast möjligt anmälas till Polisen, telefon 114 14. Björn, varg, örn, falk och utter är några arter som ingår i statens vilt.

Bildillustrationer över statens vilt på Naturhistoriska riksmuseets webbplatslänk till annan webbplats

Skadade och döda djur i naturen och på tomten

Svaret beror på hur allvarlig skadan är, men också på vilken art det gäller. Ett vilt djur bör inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. Enligt djurskyddslagstiftningen är det förbjudet att hålla viltfångade djur för sällskap och hobby och enligt jaktlagstiftningen är det förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd.

För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. På Gotland finns rehabiliteringsanläggningar för rovfåglar och igelkottar. Kontaktuppgifter hittar du hos Katastrofhjälp för fåglar och vilt.

Katastrofhjälp för fåglar och viltlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om du har hittat en fågel som är så pass skadad att den bör avlivas av djurskyddsskäl så får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark. Då det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten bör du kontakta markägaren. Om fågelarten ingår i statens vilt, till exempel en örn eller falk, ska du snarast möjligt anmäla det till Polisen, telefon 114 14.

Om skadade vilda djur hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Svaret beror på hur allvarlig skadan är, men också på vilken art det gäller. Ett vilt djur bör inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. Enligt djurskyddslagstiftningen är det förbjudet att hålla viltfångade djur för sällskap och hobby och enligt jaktlagstiftningen är det förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd.

För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. På Gotland finns rehabiliteringsanläggningar för rovfåglar och igelkottar. Kontaktuppgifter hittar du hos Katastrofhjälp för fåglar och vilt.

Katastrofhjälp för fåglar och viltlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om du har hittat ett djur som är så pass skadat att det bör avlivas av djurskyddsskäl så får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark. Då det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten bör du kontakta markägaren. Är det ett större djur bör du även anmäla händelsen till Polisen, telefon 114 14.

Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen. Kommunen kan också ha jägare och dessa har vanligtvis skottlossningstillstånd i tätbebyggelse.

Vissa arter av vilt tillfaller, under vissa omständigheter, staten istället för jakträttshavaren. Dessa arter kallas för statens vilt. Om djur av dessa arter omhändertas eller dödas när de är fredade ska du snarast möjligt anmäla det till Polisen, telefon 114 14.

Mer om skadade vilda djur och vilka arter som ingår i statens vilt hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Ett vilt djur bör inte hållas i fångenskap, oavsett om det är skadat eller inte. För ett vilt djur kan det innebära en ökat lidande att hållas i fångenskap. Därför får du inte själv ta hem och försöka sköta eller mata ett djur. Enligt djurskyddslagstiftningen är det förbjudet att hålla viltfångade djur för sällskap och hobby och enligt jaktlagstiftningen är det förbjudet att hålla vilt i fångenskap utan tillstånd.

Men enligt reglerna krävs inte tillstånd för tillfällig förvaring av vilt upp till 48 timmar. Sedan måste djuret lämnas till viltrehabiliterare med godkänd anläggning. Även om det känns ledsamt är det oftast bäst att avliva små fåglar och djur eller låta dem vara. Risken är deras lidande ökar om du tar hem dem.

Om du hittar ett större dött djur i tätort eller på kommunal mark, till exempel i parker och gator, ta kontakt med din kommun.

Om ett vilt djur har dött på din tomt är du som fastighetsägare ansvarig för kadavret. Ligger kadavret i ett bostadsområde behöver du oftast forsla bort det. Ett mindre djur kan du förpacka väl i en plastpåse och sedan lägga bland dina hushållssopor. Större djur kan behöva lämnas in för kremering. Kolla med din kommun vad som gäller där du bor. Du kan också flytta kadavret till ett skogsområde om du har markägarens tillstånd så tar naturen hand om det.

I skog och mark så tar naturen hand om det döda djuret. Markägaren är alltid i första hand ansvarig för döda djur i skog och mark. Hittar du ett dött djur i naturen som ingår i statens vilt, till exempel ett rovdjur, ska du alltid ringa Polisen, telefon 114 14.

Om du träffar på flera döda vilda djur i skog och mark får du gärna rapportera in det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Hittar du ett dött vildsvin får du också gärna rapportera in fyndet.

Rapportera in fynd av döda vilda djur till SVAlänk till annan webbplats

Om du hittar en ansamling av döda eller sjuka fåglar, fem stycken eller fler, så vill vi att du kontaktar oss på länsstyrelsen. Då kan vi avgöra om fåglarna ska skickas på obduktion för att ta reda på om de har drabbats av en smittsam sjukdom, till exempel duvpest eller fågelinfluensa.

Det är normalt att sälar dör och ibland flyter iland på stränderna. I de flesta fall får naturen ha sin gång och sälen får då ligga kvar för att bli mat åt sjöfåglar och andra djur. Om sälen ligger olämpligt och kan bli en sanitär olägenhet, till exempel på en allmän badplats, kan du ta kontakt med kommunen så får de bedöma om den ska tas bort. Det gäller även i de fall där en död säl ligger olämpligt i ett naturreservat.

Naturhistoriska riksmuseet är intresserade av rapporter om döda sälar. På deras webbplats kan du rapportera om du har hittat en död säl.

Rapportera fynd av död säl hos Naturhistoriska riksmuseetlänk till annan webbplats

Valar tillhör statens vilt. Om du ser en strandad val ska du ringa Polisen på telefon 114 14. Det gäller oavsett om valen är död eller levande. Du kan också ringa Länsstyrelsen. Enligt jaktförordningen är du skyldig att kontakta polisen om du ser en död val.

Innan hjälpen kommer finns det några saker du kan tänka på. I första hand ska du hålla avstånd till valen och invänta hjälp. En strandad val är stressad. Försök att avgränsa ett område på minst 20 meter runt valen. Valen blir lugnare om människor, djur och trafik kan hållas borta.

Vattnet i Västerhavet – Informationscentralenlänk till annan webbplats

Vattnet i Bottniska viken – Informationscentralen

Vattnet i Östersjön – Informationscentralen

"Övergivna” vilda djur- och fågelungar

Det bästa är att låta djurungen vara. En ensam unge är väldigt sällan föräldralös eller övergiven. Honan är troligen i närheten, även om du inte ser henne. Om barnen kommer hem med en upphittad djurunge, be dem visa var de hittade ungen och sätt sedan ut den där igen så fort som möjligt.

Om du hittar ett djur vid till exempel en vägkant kan du flytta det till en säkrare plats i närheten. Honan bryr sig inte om att ungen luktar människa. Hon tar hand om den ändå. Kontakta polisen eller viltrehabiliterare om du är säker på att föräldrarna är döda och ungen verkligen är övergiven – ta inte hand om ungen själv.

Råd om övergivna djurungar hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Undvik att störa ensamma knubbsälskutar längs stränderna. Honan finns ofta i närheten. Däremot kan gråsälskutar ibland behöva flyttas om de befinner sig långt upp på land.

Mer om ”övergivna” sälkutar hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Fågelungar är sällan övergivna. Om du hittar en unge som ser övergiven ut, ta inte med den hem utan lämna kvar den på platsen. Föräldrarna är förmodligen i närheten.

Mer om fågelungar hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Djur som kan orsaka besvär på tomten/balkongen

Närgångna och aggressiva fåglar som kajor och måsar kan vara ett problem. Fastighetsägaren ansvarar för att förebygga störningar från fåglar. Det är fastighetsägarens ansvar att göra åtgärder om det förekommer risk eller olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken. Kommunen hjälper oftast inte enskilda fastighetsägare att ta bort bon, ägg eller fågelungar.

Försök att plocka bort det som kan locka fåglar till platsen. Se till att fåglarna inte kan få tag på något ätbart i närheten av fastigheten. Lämna därför inte mat eller sopor öppet i trädgården eller på balkongen.

Vissa fågelarter är tillåtna för allmän jakt under delar av året enligt jaktförordningen. Även andra tider på året får fåglar jagas om de orsakar skada eller olägenhet på eller i hus. Ta reda på vad som gäller för fågelarten och där du bor innan du vidtar några åtgärder.

Mer om regler för skyddsjakt i bilaga 4 i jaktförordning (1987:905) på riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Alla sorters ormar är fridlysta i Sverige. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Undantaget är om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den. Endast om detta inte är möjligt, och ingen annan lösning finns, får du döda huggormen.

Mer om orm på tomten hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Det bästa är att jobba förebyggande och täta ingångar till fastigheten så att ekorrar inte kan flytta in. Skulle du behöva skrämma bort eller försöka få ekorrarna att flytta ska detta ske med så mycket hänsyn som möjligt. Till exempel kan du testa att hänga upp en trasa indränkt i stark parfym vid ingångshålet. Då kan ekorren ta ungarna med sig och flytta någon annanstans.

För att förebygga skada får du under hela året jaga ekorre som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet. Detta gäller på tomten oavsett om du är jakträttshavare eller inte. Om du själv inte är jägare får du fråga en granne som jagar alternativt prata med en jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen. Kommunen kan också ha jägare och dessa har vanligtvis skottlossningstillstånd i tätbebyggelse.

Fladdermöss utnyttjar ofta våra hus som bostäder eftersom håligheter i deras naturliga livsmiljöer har minskat kraftigt. Eftersom fladdermössen är insektsätare gör de ingen skada på till exempel hus, inventarier eller livsmedel. Fladdermöss kan inte heller gnaga. Djuren kan i stället göra nytta genom att äta myggor och skadegörande insekter i trädgårdarna.

Fladdermössen är fridlysta och fredade. De får inte dödas, fångas, eller skadas och deras boplatser får inte förstöras. För att vidta några som helst åtgärder för att försöka utestänga fladdermöss från ett hus, krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Mer om fladdermöss i hus hos Naturvårdsverketlänk till annan webbplats

Kontakt

Agneta Karlsson Norström

Länsveterinär

Mimmi Skog

Naturvårdshandläggare

Hitta på sidan