• Koka vattnet – förorenat dricksvatten inom Visby vattenledningsområde

    Det kommunala dricksvattnet i Visby, Vibble, Västerhejde, Själsö, Brissund, Väskinde, Tofta, Västergarn och Eskelhem är förorenat av bakterien Clostridium. Region Gotland uppmanar alla med kommunalt dricksvatten i området att koka allt vatten innan man dricker det eller använder det till matlagning. Senaste nytt om händelseutvecklingen hittar du på www.gotland.se/kokavattnet

Vind i kombination med snöfall i Gotlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Fridlysta arter

Det är regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning, för att överleva. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Åtgärdsprogram som berör Gotland

Gotland är känd för sin vackra natur - här finns bland annat ängen, alvar, betesmarker, barrskogar och våtmarker. Länet berörs av ett 50-tal åtgärdsprogram med ett 100-tal arter, samt tre åtgärdsprogram för naturtyper. Flera av arterna har sin huvudsakliga, eller rent av enda förekomst på Gotland.

I sidomenyn hittar du mer information om vilka naturtyper det finns på Gotland, och vilka åtgärdsprogram som ingår.

Faktablad för ett antal arter och naturtyper kan laddas ner nedan:

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Stortapetserarbi.pdf Pdf, 353.3 kB, öppnas i nytt fönster. 353.3 kB 2018-04-10 14.49
svensk ögontröst.pdf Pdf, 630.2 kB, öppnas i nytt fönster. 630.2 kB 2018-04-10 14.49
Brandinsekter.pdf Pdf, 689.6 kB, öppnas i nytt fönster. 689.6 kB 2018-04-10 14.49
dyngbaggar.pdf Pdf, 685.1 kB, öppnas i nytt fönster. 685.1 kB 2018-04-10 14.49
Dårgräsfjäril.pdf Pdf, 539.2 kB, öppnas i nytt fönster. 539.2 kB 2018-04-10 14.49
Gotlandsranunkel.pdf Pdf, 438.9 kB, öppnas i nytt fönster. 438.9 kB 2018-04-10 14.49
Gotlandssippa.pdf Pdf, 786.3 kB, öppnas i nytt fönster. 786.3 kB 2018-04-10 14.49
Grönfläckig padda.pdf Pdf, 568.8 kB, öppnas i nytt fönster. 568.8 kB 2018-04-10 14.49
hotade arter i täkter.pdf Pdf, 810.4 kB, öppnas i nytt fönster. 810.4 kB 2018-04-10 14.49
Liten havstulpanlav.pdf Pdf, 546.5 kB, öppnas i nytt fönster. 546.5 kB 2018-04-10 14.49
rikkärr.pdf Pdf, 403.1 kB, öppnas i nytt fönster. 403.1 kB 2018-04-10 14.49
sienamusseron.pdf Pdf, 450 kB, öppnas i nytt fönster. 450 kB 2018-04-10 14.49
skyddsvärda träd.pdf Pdf, 533.7 kB, öppnas i nytt fönster. 533.7 kB 2018-04-10 14.49
Småfjärilar.pdf Pdf, 479.5 kB, öppnas i nytt fönster. 479.5 kB 2018-04-10 14.49
svartfläckig blåvinge.pdf Pdf, 531.1 kB, öppnas i nytt fönster. 531.1 kB 2018-04-10 14.49
Svartpälsbi.pdf Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster. 1.1 MB 2018-04-10 14.49
taggig hjorttryffel.pdf Pdf, 488.5 kB, öppnas i nytt fönster. 488.5 kB 2018-04-10 14.49
täkter.pdf Pdf, 774.1 kB, öppnas i nytt fönster. 774.1 kB 2018-04-10 14.49
violgubbe.pdf Pdf, 932.8 kB, öppnas i nytt fönster. 932.8 kB 2018-04-10 14.49
Väddnätfjäril.pdf Pdf, 597.8 kB, öppnas i nytt fönster. 597.8 kB 2018-04-10 14.49
åkerogräs.pdf Pdf, 559.9 kB, öppnas i nytt fönster. 559.9 kB 2018-04-10 14.49
ädellövsvampar.pdf Pdf, 514.1 kB, öppnas i nytt fönster. 514.1 kB 2018-04-10 14.49
öländsk tegellav.pdf Pdf, 618.6 kB, öppnas i nytt fönster. 618.6 kB 2018-04-10 14.49
Nipsippa2018.pdf Pdf, 431.4 kB, öppnas i nytt fönster. 431.4 kB 2018-04-11 17.11
Blodtoppblomvecklare.pdf Pdf, 382.3 kB, öppnas i nytt fönster. 382.3 kB 2018-04-13 09.47
Lavar på kulturved.pdf Pdf, 570.4 kB, öppnas i nytt fönster. 570.4 kB 2018-04-25 09.36
Dvärglåsbräken.pdf Pdf, 569.9 kB, öppnas i nytt fönster. 569.9 kB 2018-04-10 14.49
dvärgrosettlav.pdf Pdf, 369.5 kB, öppnas i nytt fönster. 369.5 kB 2018-04-10 14.49
fjälltaggsvampar.pdf Pdf, 838.8 kB, öppnas i nytt fönster. 838.8 kB 2018-04-10 14.49

Aktuellt

Oktober 2023

Var med och rädda den utrotningshotade väddnätfjärilen!

Inom ramen för ett nationellt projekt för att restaurera och nyskapa våtmarker utför Länsstyrelsen nu åtgärder för att ge väddnätfjärilen bättre förutsättningar. Den har minskat kraftig i hela Västeuropa under de senaste decennierna, i takt med att dess livsmiljö blivit ovanligare. Väddnätfjäril är nu rödlistad i kategorin sårbar, det innebär att den riskerar att försvinna från Sverige på sikt. Det har gjort att den omfattas av ett speciellt åtgärdsprogram där ett antal åtgärder för att rädda kvar arten föreslås.

Väddnätfjäril flyger i solvarma, fuktiga och blomrika miljöer där larvens värdväxt ängsvädd finns. På Gotland är den funnen från Hangvar i norr och söderut längs östra och centrala delarna av ön till trakterna kring Sjonhem och Vänge (se karta nedan). Den finns även på Öland, och i Mellansverige från sydvästra Västmanland till norra Uppland, södra och mellersta Dalarna och södra Gästrikland.

Problemet för arten är att vätarna på Gotland där de lever ofta är påverkade av dikning och växer igen. Även alltför hårt bete kan vara skadligt, då ängsväddens blad där fjärilen lägger sina ägg, blir mindre och växer mer tilltryckt mot marken. Ängsvädden ska gärna växa på tuvor, eftersom plantorna med ägg annars riskerar att översvämmas på de växelfuktiga markerna. Även långvarig torka påverkar ängsvädd (och väddnätfjäril) negativt.

Väddnätfjäril på brakved.

Väddnätfjäril på brakved. Foto: David Lundgren

Åtgärderna utförs i samarbete med markägare, arrendatorer och djurägare. Det kan handla om stängsling för att återinföra extensivt bete, fållindelning av befintlig betesmark, röjning av igenväxningsvegetation och/eller återvätning av marken genom igenläggning av diken.

Notera särskilt, som nämnts ovan är arten känslig mot bete, därför kan stängslingsåtgärder även vara att väten stängslas bort, för att kunna betas enstaka år. Det beror på hur stor fållan är respektive själva livsmiljön för fjärilen. En bedömning från fall till fall får göras vad som gynnar fjärilen bäst givet platsspecifika förutsättningar.

Länsstyrelsen söker nu efter fastigheter som kan passa i detta projekt:

  • Har du tillgång till mark inom väddnätfjärilens utbredningsområde? Se kartor nedan.
  • Finns där miljöer som behöver restaureras, exempel tidigare öppna, fuktiga och blomrika ytor som nu vuxit igen?
  • Hör av dig till oss så berättar vi mer! Antingen via intresseanmälan nedan eller via kontaktuppgifter längst ner på denna sida.

För en mer detaljerad karta, besök Artportalen.se. Zooma sen in, fynd symboliseras av gula eller blå punkter. Blå punkter är flera sammanslagna fynd, zoomar man in tillräckligt ses varje enskilt fynd.

Artportalen.se Länk till annan webbplats.

Fynd av väddnätfjäril kan även ses på Artfakta.se.

Artfakta.se Länk till annan webbplats.

Även våtmarker/kalkfuktängar utanför kända lokaler för väddnätfjäril är intressanta, speciellt om de ligger mellan befintliga populationer. Väddnätfjärilen kan sprida sig till nya platser, oftast bara några hundra meter, men upp till 7 km är noterat. Tveka inte att höra av er! Tillsammans kan vi göra stor skillnad för väddnätfjäril och andra arter som trivs i dessa miljöer.

I Länsstyrelsens GIS-verktyg kan man även se om det finns registrerat våtmarker, som ofta är intressanta miljöer för väddnätfjäril. Se streckade ytor på kartan.

Länsstyrelsens GIS-verktyg Länk till annan webbplats.

Kalkfuktäng

Kalkfuktäng i en större skogsglänta, här trivs väddnätfjärilen. Men miljön håller på att växa igen och ansamling av förna är negativt för ängsvädd och väddnätfjäril.


Skriv kontaktuppgifter och gärna fastighetsnamn med beskrivning av miljön och önskade åtgärder. Så återkommer vi så snabbt vi kan!

Kartor över väddnätfjärilens utbredning på Gotland 2013-2023, fynd visas med röd symbol.

Område där väddnätfjärilens kända lokaler finns

Gult område avser fokusareal för väddnätfjäril på Gotland, här finns kända lokaler och områden lämpliga att restaurera för att knyta samman dessa.

Väddnätfjäril på Gotland, karta

Väddnätfjäril på Gotland 2013-2023

Karta över fynd av väddnätfjäril 2013-2023
Karta över fynd av väddnätfjäril 2013-2023
 Karta över fynd av väddnätfjäril 2013-2023
Karta över fynd av väddnätfjäril 2013-2023
Karta över fynd av väddnätfjäril 2013-2023

Oktober 2023

Var med i arbetet att skapa lekvatten för grönfläckig padda!

Just nu arbetar vi med att skapa lekvatten för grönfläckig padda, det vill säga grunda småvatten där dessa groddjur kan reproducera sig. Även andra arter har glädje av grunda dammar, såsom mindre vattensalamander, trollsländor och flertalet vattenlevande skalbaggar. Gotland har tidigare haft ett mindre bestånd av denna vackra padda, men arten försvann på 1950-talet. Framöver finns nu planer på att försöka återintroducera paddan.

För den grönfläckiga paddan är det viktigt att omgivningen är öppen och vegetationen låg, så att solens strålar når ner, då detta är en värmeälskande art. Det är även viktigt med gömställen och krypin för paddorna, i form av stenmurar, stenrösen etc. Miljöer som uppfyller dessa krav kan exempelvis vara betesmarker. Grönfläckig padda tål dessutom bräckt vatten, den trivs därför även i kustnära vatten.

Hör gärna av er om ni har betesmark som ni äger eller arrenderar, där det kan finnas förutsättningar att restaurera eller gräva en ny damm. Främst är vi inriktade på kustområden i södra delarna av Gotland. Men även sand/grus-täkter kan vara intressant över hela Gotland, i malmöområdet finns paddan i denna typ av miljö.

Grönfläckig padda

Grönfläckig padda


Skriv några rader här om ni har fastighet som kan passa för att skapa eller restaurera dammar för grönfläckig padda. Glöm inte kontaktuppgifter!
Damm för groddjur

Exempel på nyanlagd damm för grönfläckig padda, grund med flacka stränder.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 VISBY

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss