Nyheter

Händer i närbild.

Här kan du ta del av information om projektet Samverkan Gävleborg 2022 och vad som är på gång.

2023

Bryggan är en arbetsmetod som Gävle kommun arbetar med under projekttiden. Den syftar till att skapa en hållbar övergång till aktiviteter hos aktörer i civilsamhället där bland annat praktisk svenska får övas.

Målet med metoden Bryggan är att social delaktighet och integration i samhället skapar mervärden för individen och för Gävle som kommun.

Exempel på aktiviteter:

  • Språk café
  • Öppen förskola
  • Träna på ett gym
  • Träna på till exempel Friskis och svettis
  • Idrottsförening
  • Kulturförening
  • Ideellt arbete hjälporganisation
  • Ideellt arbete kyrkan
  • Kurs (musik, teater, dans, sy, målning, språk, instrument med mera)
  • Studiecirkel
  • Integrationsfrämjande och språkutvecklande insats

Projektsida Samverkan Gävleborg 2022, Gävle kommun Länk till annan webbplats.

Vi hälsar länsstyrelsens nya projektledare Anna-Karin Heneskär välkommen till Samverkan Gävleborg 2022.

Metoden ”Hälsa för alla” är utvecklad av RF-SISU Gävleborg och ingår som en del i det EU-finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022. Under en serie träffar får grupper av tredjelandsmedborgare lära sig mer om fysisk aktivitet, hälsosam livsstil och föreningskunskap. Denna gång stod prova-på-aktiviteter och möten med föreningslivet på schemat.

På Sörby IP blir deltagarna, den 4 augusti, välkomnade av Gävle Orienteringsklubb som har ställt iordning en miniorienteringsbana som alla får testa. Trots att många av deltagarna inte kan så mycket svenska ännu, går det alldeles utmärkt att visa hur allt fungerar och hur kontrollerna ska ”blippas”. Utmaningen är att göra det i den ordning som kartan visar.

Budskapet: Rörelse är kul!

Afaf Radhison, som är projektledare för RF-SISU Gävleborgs del i projektet, ser mycket positivt på hur gruppen tagit sig an utbildningen:

– De är positiva, nyfikna och vill lära, säger hon. Det finns så klart många trösklar att ta sig över, men vi gör det tillsammans steg för steg.

Utveckla metoder

– Projektet är menat att vara ett lärande. Det huvudsakliga syftet är att undersöka arbetssätt för att underlätta för tredjelandsmedborgare att finna en väg till arbetslivet. RF-SISU Gävleborgs Hälsa för alla-träffar ska motverka inaktiv väntan för deltagarna och få dem att helt enkelt må bättre på olika sätt. Tillsammans kan vi inom projektet utveckla metoder och dra nytta av samverkan för att lära så mycket som möjligt om vilka vägar och arbetssätt som är optimala i olika kommuner, säger Afaf.

Karate och orientering – vägar till integration och en bättre hälsa, RF-SISU Länk till annan webbplats.

Personer som lyssnar på en instruktör från Gävle orientering

Gävle Orienteringsklubb visar kartor och banor som deltagarna ska få prova på.

Under våren 2023 har delprojektledare och styrgruppsrepresentanter i projektet fått utbildning i Projekt som arbetsform och att arbeta i styrgrupp. Den 2 juni fick lokala styrgrupper till projektpartners delta på en anpassade utbildning som hölls på Gävle slott. Utbildningen varvades med teori och praktiska övningar och var mycket uppskattad av de som närvarade.

Utbildningen med utbildningen var att bidra till att projektresurserna är samspelta och arbetar från en gemensam grund. Detta för att tillsammans ta ansvar och stödja projektet på bästa sätt för ett framgångsrikt projekt som uppfyller projektmålen.

”Hälsa för alla” som metod i Samverkan Gävleborg 2022

Nu har de första aktivitetsledarna utbildats som ska hjälpa tredjelandsmedborgare till ökad fysisk aktivitet och kontakt med föreningslivet i Gävleborg. Satsningen ”Hälsa för alla” ingår i ett det Eu-finansierade projektet Samverkan Gävleborg som ska verka integrationsfrämjande och motverka inaktiv väntan och inaktiva perioder för målgruppen.

RF-SISU Gävleborg är en del av Projektet Samverkan Gävleborg 2022 som har beviljats drygt 50 miljoner kronor från Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF. Syftet med projektet är att undersöka hur samhället kan underlätta för tredjelandsmedborgare att komma in på arbetsmarknaden. Tredjelandsmedborgare är personer som är medborgare i ett land utanför EUs medlemsstater. RF-SISU Gävleborgs insatser i projektet handlar om att motverka perioder av inaktiv väntan. Genom utbildningen ”Hälsa för alla” ska målgruppen få förutsättningar för ökad fysisk aktivitet, bättre hälsa, språkträning och kunskapshöjning kring det svenska föreningslivet.

Mål att vara i gång i åtta kommuner

Michaela Lindberg är projektledare på RF-SISU Gävleborg och en av de som planerat och genomfört utbildningen för aktivitetsledarna.

– Vi är glada och förväntansfulla när vi nu går in i genomförandefasen, där det blir spännande att träffa målgruppen, säger Michaela. Vi har inplanerade möten med grupper i både Gävle och Söderhamn denna vecka.

– Det är inspirerande att arbeta med de här viktiga frågorna och en stor styrka att göra det i samverkan med de övriga parterna i projektet. Vi bidrar med vår kompetens till projektets övergripande syfte – att ge tredjelandsmedborgare större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden – samtidigt som vi tillämpar praktisk språkträning och höjer målgruppens kunskaper om hälsa och föreningsliv. En stor vinst i sammanhanget är också att deltagarna får stora möjligheter att vidga sitt sociala nätverk, något vi vet är mycket betydelsefullt, menar hon.

– Denna vecka ser vi fram emot att möta runt 20 personer – en kvinnogrupp i Söderhamn och en könsmixad grupp i Gävle. Vår målsättning är att vi ska ha aktivitetsledare igång i samtliga åtta kommuner som deltar i projektet, säger Michaela.

”Hälsa för alla” som metod i mångmiljonprojekt, RF-SISU Länk till annan webbplats.

Utbildare från RF-SISU och nya aktivitetsledare i ett konferensrum.

RF-SISU Gävleborgs insatser i projektet handlar om att motverka perioder av inaktiv väntan. Genom utbildningen ”Hälsa för alla” ska målgruppen få förutsättningar för ökad fysisk aktivitet, bättre hälsa, språkträning och kunskapshöjning kring det svenska föreningslivet.

Beslut om pilot 1 för projektparterna

Den 23 maj tog styrgruppen beslut om pilot 1 för projektparterna. Varje projektpart har tagit fram en aktivitetslista för pilot 1 som nu har fått beslut om att starta. Kommunerna kommer under pilot 1 kunna testa metoder och arbetssätt för att underlätta för målgruppen att etablera sig i samhället och minska de strukturella hindren genom samverkan, minskade väntetider, tillgång till nätverk och praktisk språkträning.

Styrgruppen i projektet är mycket nöjda med det fina arbete som delprojektledarna gjort inför pilot 1.

– Vi i styrgruppen ser framemot att följa arbetet som sker nu och under hösten, säger Åsa Broman projektägare för Samverkan Gävleborg 2022.

 

Projektet genomförs i olika faser Inledningsfas, genomförandefas och avslutningsfas. Inledningsfasen fokuserar på att lägga upp strukturer och rutiner för hur projektet ska genomföras och ta fram aktivitetslistor för arbetet hos respektive projektparter. Under genomförandefasen kommer projektet att testa olika arbetssätt och metoder för att arbeta med individen i fokus och främja integrationen av tredjelandsmedborgare. Genomförandeprocessen har delats upp i tre delar, pilot 1, 2 och full skala innan avslutningsfasen. Kommunerna kommer under pilot 1 kunna testa metoder och arbetssätt och inför pilot 2 utvärdera, förbättra och besluta om de vill fortsätta utveckla arbetsmetoden/ implementera arbetsmetod som testats i en annan kommun. I fullskala är målsättningen att kommunerna har implementerat fler arbetsmetoder från varandra som testas under projektet för överlämning till linjeverksamhet vid projektets avslut.

Tidslinjen för projektet Samverkan Gävleborg 2022. Projektet genomförs i olika faser Inledningsfas, genomförandefas och avslutningsfas.

Styrgruppsutbildning 4–5 april

I april samlades representanterna för projektets styrgrupp för en gemensam utbildning för styrgruppsarbete.

Syftet är är att arbeta på bästa sätt för att uppfylla projektmålen:

  • skapa en gemensam förståelse för rollen som styrgruppsmedlem
  • få verktyg för kommande projektarbete
  • kunna tillämpa projektmodellen
  • tillsammans träna på att fatta beslut om aktiviteter som säkerställer projektmålen
  • få lära känna varandra bättre samt träna på att ge och ta emot feedback.

Liksom för delprojektledarna så blandades teori med praktiska övningar, några av ämnena var roller och ansvar.

Delprojektledare Stina Skoglund Hansson RF-SISU Gävleborg

Stina Skoglund-Hansson, Delprojektledare RF-SISU Gävleborg

Vad ser du mest fram emot?

Det som jag är mest nyfiken och intresserad på är att se hur våra insatser i Hälsa för Alla kan bidra till att tredjelandsmedborgare får en aktiv och meningsfull väntetid – och med förhoppning att dessa personer kan hitta in till en permanent sysselsättning som de mår bra av och trivs i! Vi kommer att göra allt för att introducera deltagare i projektet till det lokala föreningslivet i våra samverkande kommuner, men framför allt att de får upp blicken för sin egna hälsa och sitt välbefinnande under tiden man väntar på avgörande livsbeslut som kan kännas mycket tungt och stressande. Vi vet att idrott och rörelse har en så stor, positiv inverkan för oss människor. Det ger ett oss ett socialt sammanhang och vi mår både fysiskt och psykiskt gott när vi är med i aktiviteter.

Sedan tycker jag att det ska bli värdefullt att få samverka med projektledare från våra åtta kommuner som ingår. Det ska bli mycket intressant att se vilka resultat vi kan leverera tillsammans under de kommande fyra åren för våra tredjelandsmedborgare.

Vilka är dina förhoppningar för projektet?

Jag och mina kollegor på RF-SISU Gävleborg hoppas att potentiella deltagare kommer att vilja söka sig till vårt arbete med Hälsa för Alla för att de kan se vinningen i att delta; för deras eget välmående men också för att gå mot en ljus och aktiv framtid här i Sverige. Vi vill ge så många som möjligt en sån bra hälsoglädje som möjligt i den mån vi kan!

Vilka utmaningar ser du?

Utmaningarna jag ser har lite olika karaktär. Dels att olika makrofaktorer kan påverka vårt arbete - så som krig och pandemi, men även nationella beslut och anvisningar som rör till exempel ekonomi och migrationsfrågor. Sådana faktorer som vi i projektet inte kan påverka utan enbart styras av. Ur ett mikroperspektiv så ser jag att utmaningarna nu inledningsvis handlar om rekrytering – både av deltagare och våra blivande aktivitetsledare. Aktivitetsledare har rollen i Hälsa för Alla att möta upp deltagare med regelbundenhet för att dels folkbilda i olika samhällsorienterande ämnen, dels arrangera fysiska aktiviteter. Denna utmaning ser jag också som spännande att se resultatet av. Vi vet att när vi har våra aktivitetsledare på plats, som kan inspirera och motivera deltagare till att göra fler aktiva val för sin egen hälsa, så påbörjas det ett fantastiskt jobb ute i verksamheten. Deltagare övas i det svenska språket och lär känna varandra bortom kultur- och landsgränser.

Anette Sahlin, Delprojektledare, AME, Söderhamns kommun

Vad ser du mest framemot?

Samverkan med fantastiska personer och att vi tillsammans gör skillnad för individer ”på riktigt” i länet.

Vilka är dina förhoppningar för projektet?

Att underlätta för utrikesfödda att komma närmare arbetsmarknaden med mindre väntetider och ökad livskvalitet.

Vilka utmaningar ser du?

Det finns många utmaningar och det är bland annat dessa vi ska jobba runt, över och under de närmaste åren.

Delprojektledare Anette Sahlin Söderhamns kommun

Kick-off för delprojektledare

Under två dagar i februari träffades delprojektledarna och projektägarna för att lära känna varandra men också prata om sina förväntningar och utmaningar i projektet. Delprojektledarna fick också utbildning i projekt som arbetsform. Fokus under dagarna var också på processen i projektet framåt och främst för det kommande året.

I utbildningen varvades praktiska övningar med teori, några av ämnena var roller och ansvar samt praktiska övningar i planerande.

– Det har varit mycket värdefulla dagar för oss och för gruppen som helhet. Efter Kick-offen fanns det önskemål om fler fysiska träffar då alla tyckte det var värdefullt att ses. Det kommer vi ta med oss i fortsättningen och varva digitala träffar med fysiska. Det kommer att vara ett intensivt år framför oss och mycket kommer hända. Det är viktigt med en god sammanhållning i gruppen, säger Peninha Fischer projektledare för Samverkan Gävleborg 2022.

Person som skriver på ett blädderblock.

Projektet Samverkan Gävleborg 2022 har beviljats drygt 50 miljoner kronor från Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF. Högskolan i Gävle ska undersöka hur samhället kan underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

Forskarna på Högskolan i Gävle (HIG) vill hitta nya samverkansformer mellan aktörerna i studien, och lära sig mer om hur situationen ser ut för nyanlända. Målet är att projektet ska leda till nya arbetsmetoder som ökar chanserna för nyanlända att få jobb och som förkortar perioder av väntan. Projektet bygger vidare på det tidigare kunskapsprojektet Integration Gävleborg 2.0 som drevs av Länsstyrelsen Gävleborg tillsammans med HIG och initierades av partnerskapet Integration Gävleborg.

– Äntligen är projektet i gång. Tillsammans med alla projektpartners kommer vi arbeta för att förbättra samverkan och arbetssätt för att öka tredjelandsmedborgares (medborgare utanför EU) möjligheter till integration och få arbete. Nu kan vi jobba vidare, rent praktiskt, med det som kom fram i det tidigare projektet, säger Peninha Fischer projektledare på Länsstyrelsen Gävleborg.

Genom kartläggning ska kommunerna identifiera var i integrationsprocessen som samverkan och aktiviteter med andra aktörer, däribland RF-SISU Gävleborg, kan ske. Bland annat för att motverka perioder av inaktiv väntan. Det innebär att målgruppen får tillfälle att öva på svenska och bygga nätverk genom till exempel föreningslivet. HIG kommer genom en studie ta reda på hur samhället kan underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

Deltagare i projektet är Högskolan i Gävle, RF-SISU Gävleborg, Hofors kommun, Ockelbo kommun, Gävle kommun, Hudiksvalls kommun, Söderhamns kommun, Bollnäs kommun, Nordanstigs kommun och Ovanåkers kommun.

Projektet Samverkan Gävleborg 2022 pågår från 1 november 2022 till 31oktober 2026 och leds av Länsstyrelsen Gävleborg.

Kontakt

Peninha Fischer, projektledare Samverkan Gävleborg 2022.
peninha.fischer@lansstyrelsen.se
010-225 13 41

Sven Trygged, professor Högskolan i Gävle, Samverkan Gävleborg 2022
sven.trygged@hig.se
070-734 14 61

2022

Den 1 november 2022 startade det nya AMIF finansierade projektet Samverkan Gävleborg upp. Inledningsvis genomfördes digitala uppstartsmöten för projektparterna med information om projektorganisation, grunder för beslutet och om allmänna krav.

Projektet Samverkan Gävleborg 2002 arbetar vidare med resultaten från det tidigare AMIF-finansierade kunskapsprojektet Integration Gävleborg 2.0 (IG 2.0), som Länsstyrelsen drev 2020 - 2021. Projektet genomförs i olika faser Inledningsfas, genomförandefas och avslutningsfas. Inledningsfasen fokuserar på att lägga upp strukturer och rutiner för hur projektet ska genomföras och ta fram aktivitetslistor för arbetet hos respektive projektparter.

Projektets gång

Under genomförandefasen kommer projektet att testa olika arbetssätt och metoder för att arbeta med individen i fokus och främja integrationen av tredjelandsmedborgare.

Genomförandeprocessen har delats upp i tre delar, pilot 1, 2 och full skala innan avslutningsfasen. Kommunerna kommer under pilot 1 kunna testa metoder och arbetssätt och inför pilot 2 utvärdera, förbättra och besluta om de vill fortsätta utveckla arbetsmetoden/ implementera arbetsmetod som testats i en annan kommun. I fullskala är målsättningen att kommunerna har implementerat fler arbetsmetoder från varandra som testas under projektet för överlämning till linjeverksamhet vid projektets avslut.

Projektdeltagare

I projektet Samverkan Gävleborg 2022 är kommunerna i Bollnäs, Hofors, Söderhamn, Hudiksvall, Ockelbo, Ovanåker, Nordanstig och Gävle projektparter tillsammans med RF-SISU Gävleborg och Högskolan i Gävle. Länsstyrelsen Gävleborg är projektägare.

Projektet pågår mellan 1 november 2022 till 31 oktober 2026.

 

Bild som visar tidslinjen genom projektet. Genomförandeprocessen har delats upp i tre delar, pilot 1, 2 och full skala innan avslutningsfasen. Kommunerna kommer under pilot 1 kunna testa metoder och arbetssätt och inför pilot 2 utvärdera, förbättra och besluta om de vill fortsätta utveckla arbetsmetoden/ implementera arbetsmetod som testats i en annan kommun. I fullskala är målsättningen att kommunerna har implementerat fler arbetsmetoder från varandra som testas under projektet för överlämning till linjeverksamhet vid projektets avslut.

Översikt projektet Samverkan Gävleborg 2022. Genomförandeprocessen har delats upp i tre delar, pilot 1, 2 och full skala innan avslutningsfasen.

Kontakt

Landshövding

Per Bill

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss