Nyheter om Samverkan Gävleborg 2022
%2057161257-winners-work-together-high-angle-shot-of-a-group-of.jpg)
Här kan du ta del av information om projektet Samverkan Gävleborg 2022 och vad som är på gång.
2025
Projektpartners kan fortfarande prova nya metoder men snart är det dags att fundera på hur vilka metoder som ska fortsätta att användas. En del kommuner kommer påbörja arbetet med att implementera dessa i ordinarie verksamhet.
–Nu är vi halvvägs in i projektet och känner en stolthet över allt arbete som görs inom projektet. Nu kommer fler kommuner se över vilka arbetsmetoder som ska användas men även prova nya. Vissa kommer påbörja arbetet med att implementera dessa i ordinarie verksamhet, säger Anna-Karin Heneskär projektledare för Samverkan Gävleborg 2022.
Nya kunskaper
Jag och mitt ansvar är en arbetsmetod/kurs som består av olika aktiviteter som löper över 12 veckor. Bland annat språkträning, ekonomi, friskvård och hälsa och arbetsliv. Metoden ger kunskap och förståelse om sig själv och sin livssituation, hur man kan påverka den inom olika områden och att det är jag själv som har ansvar över mitt liv och mina val. Ett av målen är att deltagaren ska ha en plan för nästa steg vidare till studier och/eller arbete efter avslutad kurs. Kursen är numera sökbar under Komvux-utbildningen i Ockelbo.
Ovanåkers kommun har identifierat och etablerat samarbeten för att kunna utveckla målgruppens digitala kunskaper. Detta genom att inledningsvis informera brett, ofta och till många olika yrkesgrupper. Bland annat har handläggarna av försörjningsstöd i kommunen integrerat Digikunskap som en del av olika insatser för tredjelandsmedborgare för att underlätta deras återgång till arbetslivet. Flera av kommunerna i projektet har använt denna metod.
Värdefulla insikter framåt
Samverkan Gävleborg 2022:s halvtidskonferens i höstas lockade representanter från AMIF, Region Gävleborg, politiker, styrgruppsmedlemmar med flera. Samtliga kommuner som ingår i projektet delade med sig av sina erfarenheter under halvtidskonferensen i höstas. Varje insats görs med syftet att underlätta och förbättra integrationsprocessen för tredjelandsmedborgare, främja ett bättre mående, stärka initiativkraften hos individen och underlätta vägen till arbetslivet. En framgångsfaktor som lyftes var att ta sig tid i den gemensamma dialogen för att skapa samsyn i ett tidigt skede.
– Vi tar med oss värdefulla insikter och erfarenheter från förra året in i 2025, säger Anna-Karin Heneskär projektledare Samverkan Gävleborg 2022.
Kort om projektet
Syftet med projektet är att genom samverkan mellan aktörer, utveckla arbetssätt och metoder för att göra det lättare för tredjelandsmedborgare att etablera sig i samhället. Åtta av tio kommuner deltar men också Högskolan i Gävle och RF-SISU Gävleborg. Länsstyrelsen Gävleborg är projektägare.
Projektet pågår mellan 1 november 2022 till 31 oktober 2026. I samverkan med andra kan vi göra mer.

Friskvård och hälsa, språkträning, ekonomi och arbetsliv är delar av metoder som används i projektet.
2024
Efter en intensiv slutspurt, med halvtidskonferens, rapporteringar och metodmätningar, väntar nu jul och nyår runt hörnet.
Vi tar med oss värdefulla insikter och erfarenheter till nästa år. Tillsammans kommer vi växa med ny kunskap och erfarenhet. I samverkan med andra kan vi göra mer.
Tack för allt engagemang och inspirerande möten.
Projektstödet på Länsstyrelsen Gävleborg vill önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.
Så mycket har hänt redan i halvtid”
Vid halvtidskonferens för projektet ”Samverkan Gävleborg 2022” lyftes många exempel på metoder och arbetssätt som deltagande kommuner och RF-SISU Gävleborg utarbetat hittills. Målet är att minska strukturella hinder och passiv tid i integrationsprocessen för tredjelandsmedborgare.
”Jag har fått en otrolig energi av den här dagen och den samverkan vi ser utvecklas i projektet. Här kan vi tillsammans göra stor skillnad!” säger Åsa Broman, projektägare, Länsstyrelsen Gävleborg.
Samtliga kommuner som ingår i projektet delade med sig av sina erfarenheter och berättade hur de jobbat för att skapa nya och förbättrade arbetssätt och från RF-SISU Gävleborg berättade vi om arbetet med konceptet ”Hälsa för alla”. Varje insats görs med syftet att underlätta och förbättra integrationsprocessen för tredjelandsmedborgare, främja ett bättre mående, stärka initiativkraften hos individen och underlätta vägen till arbetslivet. En framgångsfaktor som lyftes var att ta sig tid i den gemensamma dialogen för att skapa samsyn i ett tidigt skede.
Metoder pilottestas
För att nämna några exempel på metoder som just nu testas i de olika kommunerna: Hudiksvalls kommun arbetar med att utveckla ”Kultur- och fritidsvägledning” – en process som utgår ifrån individens egna behov och intressen. I Ockelbo kommun pilottestar man insatsen ”Jag & mitt ansvar” där individen steg för steg får bekanta sig med viktiga områden kopplat till sitt eget ansvar som samhällsmedborgare. I insatsen ingår även RF-SISU Gävleborgs koncept ”Hälsa för alla” (läs mer om det nedan).
”Enorm potential”
Högskolan i Gävle är en av samverkansparterna i projektet. De kommer under 2023–2025 att genomföra tre delstudier.
- En uppföljande intervjustudie av hur det gått för tredjelandsmedborgare som studerat svenska för invandrare.
- En delstudie som vänder sig till myndigheter och organisationer som arbetar med rekrytering
- En delstudie som fokuserar på civilsamhället och föreningars delaktighet i strävan mot integration.
Med på projektresan finns även Erik Jakobsson, Apel AB, som är Lärande utvärderade. I en sammanfattande reflektion på halvtidskonferensen lyfter han att projektet så här långt bidragit till stärkt samverkan, nya metoder med individen i centrum och en stärkt kvalitet och beredskap i mottagandet av tredjelandsmedborgare.
– Det är ett superintressant projekt som har en enorm potential, menar Erik.
Afaf Radhison och Michaela Lindberg är projektledare för RF-SISU Gävleborgs del i Samverkan Gävleborg. På halvtidskonferensen berättade de om arbetet med konceptet "Hälsa för alla".
Ser hur individer växer
RF-SISU Gävleborgs del i projektet är konceptet Hälsa för alla – en serie träffar där deltagara får mixa fysisk aktivietet med ett lärande om kropp, hälsa, samhälle och föreningsliv samtidigt som de tränar på det svenska språket och vidgar sitt personliga nätverk.
– Det är otroligt stimulerande, säger Michaela Lindberg, delprojektledare, RF-SISU Gävleborg. Med Hälsa för alla har vi hittills nått över 200 individer och startat samverkat med alla kommuner. Över tid ser man hur deltagarna växer, tar mer plats i rummet, pratar med högre och säkrare röst och visar tydligare vad de vill och vad de inte vill. Ett försiktigt och passivt förhållningssätt omvandlas sakta till en ökad initiativförmåga och förändringsvilja. Det är fantastiskt att få vara en del av, säger hon.
Projektägare Åsa Broman, Länsstyrelsen Gävleborg, ledde dagen och hon vill lyfta den kraft som samverkan ger.
Åsa, vad tar du med dig från halvtidskonferensen?
– Att jag har en otroligt bra känsla! Så mycket har hänt redan i halvtid. Redan nu pågår ett utvecklingsarbete som påverkar individer och vi får med oss så mycket lärdomar i och med vår samverkan inom projektet. Det är många som berörs. Idag har vi fått uppleva ett fantastiskt engagemang från alla deltagande parter. Jag har fått en otrolig energi av den här dagen och den samverkan vi ser utvecklas i projektet. Här kan vi tillsammans göra stor skillnad!
– RF-SISU Gävleborgs arbete med Hälsa för alla betyder jättemycket i projektet. Vikten av en god hälsa, både fysiskt och psykiskt, har lyfts hela dagen idag. Hälsan måste finnas på plats annars kan vi inte lyckas i övrigt. Delarna inom Hälsa för alla ger en bra mix. Det är ett genomtänkt upplägg, säger Åsa.
Länk till mer information om Hälsa för alla Länk till annan webbplats.
Välfärdsfrågor i fokus när 170 deltagare samlades på årets konferens "Forskare möter praktiker". Under dagen presenterade bland annat forskare från Högskolan i Gävle och projektledaren från Länsstyrelsen Gävleborg hur vi arbetar med samverkan inom det EU-finansierade integrationsprojektet Samverkan Gävleborg 2022.
Samtalen under dagen fokuserade på de olika samverkansformer som sker på olika nivåer och med olika aktörer, och deras betydelse för välfärden – och inte minst för oss medborgare.
Dessa teman diskuterades:
- Samverkan i förebyggande syfte.
- Samverkan för att klara skolan.
- Samverkan kring personer med skadligt bruk och beroende/psykisk ohälsa.
- Samverkan för en individbaserad vård och omsorg för äldre.
- Samverkan över huvudmannagränser - förutsättningar och goda exempel.
- Samverkan inom socialtjänsten.
- Patienter och brukare som aktiva medskapare och kunskapsbärare.
- Samverkan för bättre inkludering i arbetslivet.
Konferensen arrangerades av Högskolan i Gävle tillsammans med Region Gävleborg, Hälsinglands Utbildningsförbund och FoU Välfärd.
Samverkan Gävleborg 2022 är ett regionalt samverkansprojekt med syftet att förbättra integrationen och förkorta väntetiderna i etableringsprocessen för tredjelandsmedborgare. Projektet drivs av Länsstyrelsen Gävleborg med åtta kommuner, RF-SISU Gävleborg och Högskolan i Gävle som projektparter.

Måndagen den 9 september välkomnade Bollnäs kommun tillsammans med RF-SISU Gävleborg till en eftermiddag om hälsa inom ramen för det EU-finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022.
180 deltagare från olika organisationer och utbildningar lyssnade till Caxton Njuki som är idrotts- och hälsocoach. Han delade med sig av sin resa från Uganda till Sverige och hur han arbetar för att hjälpa människor att må så bra som möjligt. Njuki talade också om de utmaningar han stött på och betydelsen av föreningsliv för integrationen i det svenska samhället.
Flera föreningar var på plats och presenterade sina verksamheter. Samverkan Gävleborg 2022 visade aktiviteter såsom språkträningen "Va med!", möten i samarbete med Öppna förskolan för att "Lär känna ditt Bollnäs" och "Hälsoskolan", vilket är ett samarbete med Asyl- och Migranthälsan i Region Gävleborg.

Samverkan Gävleborg 2022 deltog i Folkfesten i Söderhamn.
Dagen bjöd på föreläsningar, utställningar av olika aktörer, modevisningar med fokus på textilt återbruk, samt en medborgarskapsceremoni för att välkomna nya medborgare till kommunen. Syftet med evenemanget var att erbjuda något för hela familjen, med aktiviteter, inspiration och underhållning som förmedlade budskapet om allas lika värde.
RF SISU:s initiativ Hälsa för alla, en del av det EU-finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022, var närvarande i utställningsområdet tillsammans med 16 andra organisationer. Besökarna kunde få information om projektet och delta i hälsofrämjande aktiviteter. Över 800 personer besökte evenemanget under dagen.
Folkfesten arrangerades av Söderhamns kommun i samarbete med Centrum för flexibelt lärande (CFL), Bilda, Svenska Kyrkan, Folkuniversitetet och Samverkan Gävleborg 2022.
Måndagen den 9 september välkomnade Bollnäs kommun tillsammans med RF-SISU Gävleborg till en eftermiddag om hälsa inom ramen för det EU-finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022.
180 deltagare från olika organisationer och utbildningar lyssnade till Caxton Njuki som är idrotts- och hälsocoach. Han delade med sig av sin resa från Uganda till Sverige och hur han arbetar för att hjälpa människor att må så bra som möjligt. Njuki talade också om de utmaningar han stött på och betydelsen av föreningsliv för integrationen i det svenska samhället.
Flera föreningar var på plats och presenterade sina verksamheter. Samverkan Gävleborg 2022 visade aktiviteter såsom språkträningen "Va med!", möten i samarbete med Öppna förskolan för att "Lär känna ditt Bollnäs" och "Hälsoskolan", vilket är ett samarbete med Asyl- och Migranthälsan i Region Gävleborg.

Genomgång av projektets aktiviteter och filmvisning stod bland annat på agendan på senaste träffen för delprojektledare i det EU-finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022.
Deltog gjorde projektledare, utvärderare, administratör och ekonom från projektstödet och delprojektledare från kommuner, RF-SISU Gävleborg och Högskolan i Gävle.
Jag och mitt ansvar
Carina från Ockelbo kommun berättade om kursen Jag och mitt ansvar. Kursen på går i 20 veckor, på 50 procent. Kursen ger kunskap om sin livssituation och att det är jag som ansvarar över att komma vidare. Dessutom ökad kunskap om studiemöjligheter arbetsmarknad och yrkesval. Målet är att deltagaren får möjlighet att ska kunna ta nästa steg vidare mot till studier eller arbete.
Personalen såg ett återkommande mönster att denna målgrupp saknar kunskaper och förståelse för hur viktiga dessa delar är för att ta sig vidare ut i samhället, mot studier eller arbetsliv. Samverkar med vuxenutbildningen och aktiviteten finns under komvux nu.
Film om Hälsa för alla
I samverkan med RF-SISU Gävleborg och föreningslivet har människor fått utmana sig själva genom utbildningen ”Hälsa för alla”. Här får deltagarna mixa lärande med fysisk aktivitet och samtidigt träna på det svenska språket.

”Vi skrattar otroligt mycket med varandra!”
I samverkan med RF-SISU Gävleborg och föreningslivet har människor fått utmana sig själva genom utbildningen ”Hälsa för alla”. Här får deltagarna mixa lärande med fysisk aktivitet och samtidigt träna på det svenska språket.
Kolla in filmen – många glada miner blir det när deltagarna får testa skidor, skridskor och styrketräning.
”Hälsa för alla” är en del av projektet ”Samverkan Gävleborg” som drivs av Länsstyrelsen Gävleborg i samverkan med Högskolan i Gävle, RF-SISU Gävleborg och 8 av länets kommuner med AMIF (Asyl- och migrationsfonden) som huvudfinansiär.
Odling på schemat
Just nu pågår en orienteringskurs för elever på SFI i Ovanåker. Den innehåller flera spännande kurser och syftet är bland annat att stärka språkutvecklingen och självförtroendet. En delkurs handlar om odling där flera aktörer samarbetar.
Deltagarna har börjat odla på en kolonilott. Tidigare på säsongen fick de ett lass matjord som de noggrant krattade ut över odlingsytan och har även satt frön. Bland annat har de sått morötter, rädisor, sallad, purjolök, squash, dill och persilja.
– Det bästa med den här aktiviteten är ju att vi får vara ute och se saker växa. En del av eleverna får också möjligheten att visa vad de kan och några av dem kan väldigt mycket om odling. Det stärker deras självförtroende att få visa att de är experter på något, säger Ulla Marklund, lärare på SFI i Ovanåkers kommun.
Denna aktivitet är inte bara praktisk utan också en viktig del av deras språkinlärning. Genom att arbeta tillsammans på kolonilotten får deltagarna möjlighet att använda svenska i ett naturligt sammanhang, vilket stärker deras språkkunskaper.
– Min förhoppning är att eleverna ska lära sig mer vad olika växter heter på svenska. Vi pratar ju en hel del om vad man kan göra med dessa växter som vi sår och hur man kan använda dessa i matlagningen till exempel. Jag hoppas naturligtvis att detta ska utöka deras ordförråd i svenska, säger Ulla Marklund, lärare på SFI i Ovanåkers kommun.
De lär sig nya ord och fraser relaterade till odling och de övar på att kommunicera och samarbeta på svenska. Det är bara början på deras odlingsäventyr. Under sommaren kommer de fortsätta att sköta om sina plantor, vattna dem regelbundet, rensa ogräs och se till att allt växer som det ska.
Vi ser fram emot att följa deras framsteg och hoppas på en riklig skörd till hösten!
Orienteringskursen är en del av Samverkan Gävleborg 2022 som medfinansieras av Europeiska unionen genom Asyl-, migration- och integrationsfonden. Delprojektledare Khaled Zouroum ansvarar bland annat för Digikunskap. Syftet med kursen är att höja kunskapsnivån hos tredjelandsmedborgare med fokus på grundläggande IT-färdigheter och digitala verktyg. Men också öka medvetenheten om digitaliseringens möjligheter och utmaningar.
Frågor och svar om odling
Några kursdeltagare har tillsammans svarat på några frågor om hur det är att delta i odlingskursen.
Har du odlat tidigare?
Ja, jag har odlat tidigare. Jag har erfarenhet från att odla i mitt hemland och nu odlar jag på vår kolonilott här i Sverige.
Vad odlar ni?
Vi odlar morötter, rädisor, sallad, purjolök, squash, dill och persilja. Det är spännande att se hur allt växer.
Vad är det bästa med att odla?
Det bästa med att odla är att se saker växa och veta att vi har bidragit till det. Det är också bra för vårt språklärande eftersom vi lär oss nya svenska ord och fraser. Att vara ute och jobba tillsammans stärker också gemenskapen och vårt självförtroende.
Är det svårt att odla?
Det kan vara lite svårt ibland, särskilt när man måste lära sig nya saker om odling på svenska. Men vi lär oss tillsammans och hjälper varandra. Med tiden blir det lättare, och det är roligt att se framstegen.

Vi på projektstödet vill tacka alla som jobbar i projektet Samverkan Gävleborg 2022 för ett otroligt väl genomfört arbete i pilot 1 och nu i pilot 2. Det har varit intensiva månader och nu har vi en gemensam grund lagd i projektet. Då är det dags för oss alla att ta en välbehövlig ledighet och ladda upp inför hösten.
Vi önskar er alla fin sommar!
Presentation av rapport
Måndagen den 10 juni hade vi en träff för delprojektledare. Fokus låg på delstudie 1, Migranter berättar som sina vägar mot arbetsmarknadsetablering, som genomförts av Högskolan i Gävle. Dagen bestod också av en återföring av resultat samt en workshop.
Hanna och Maja från Högskolan i Gävle presenterade delstudien och nedan finns en kort beskrivning av studien.
Bakgrund
- Uppföljning av de 23 intervjuer som genomfördes under 2020 inom ramen för projektet Integration Gävleborg 2.0
- Vad har hänt sedan 2020?
- Åtta av 23 personer intervjuades i uppföljningsstudien
- Kompletterande intervjuer med 10 personer från andra kommuner
Syfte och frågeställningar
Övergripande syfte är att ur ett individperspektiv över tid följa upp vad som sker på arbetsmarknadsetablering för en grupp migranter med låg utbildningsbakgrund, med tonvikt på vad som skett under de senaste åren.
Metod
- Studien har inspirerats av ett longitudinellt perspektiv vilket innebär att fokus riktas mot de förändringar som en individ går igenom över tid, och hur dessa förändringar uppfattas av individen.
- Deltagare – totalt 10 personer, varav 10 kvinnor och 8 män
- I de flesta intervjuer användes tolkar
Vad hade hänt i de intervjuades liv sedan 2020?
- Stor variation i deltagarnas sysselsättning
- Många upplevde att deras liv hade blivit bättre under senare år och att det gick bättre att förstå och tala svenska
- Mer positiv inställning avseende möjligheter till jobb
Språkutveckling och betydelsen av SFI
- Flera hade slutat på SFI utan att gå klart
- Viktigt att utveckla sin svenska genom att prata med svenskar på arbetet eller i sin vardag
- Brister i språket satte gränser för anställning eller utbildning
- Vissa menade att språkkraven är för hårda
Att söka och få arbete, med eller utan myndigheternas stöd
- Precis som i den första intervjuomgången framkom en frustation över att AF inte kunde hjälpa till med ansökningarna
- Variation i hur de såg på att söka jobb o Sociala nätverk o Digitala färdigheter
- Stödet från kommunens arbetsmarknadsenhet spelade en central roll för deltagarna i de kompletterande intervjuerna
- Boende i små kommuner upplevde mer stöd än de i större kommuner
Egenmakt, frustation och strukturella hinder på väg mot etablering
- Den egna drivkraften verkade spela en stor roll för att klara SFI-studierna och få arbete
- Att familjen inte kunnat komma till Sverige skapade stor ror för många och kunde försvåra etableringsprocessen o Söka jobb i stället för att studier pga. försörjningskrav
• Många ville bo kvar på bostadsorten
Motivation till arbetet, framtidsplaner och anpassningar
- Viktigast: att jobba och kunna försörja sig själv o Slippa myndigheternas kontroll o Familjeåterförening
- ”Jag vill bara jobba” o Kan ta vilket jobb som helst o Städning, äldreboende, förskola o Anpassning till det svenska arbetslivet
- Flera av männen blandade pragmatiska planer med långsiktiga visioner för framtiden
Så vad tror du att du för om fem år?
Respondent: Fem år. Hoppas jag får jobb, har körkort. Också köpa hus kanske. Och gifta med en bra person. Och också om jag har barn
Metoden ”Hälsa för alla” är utvecklad av RF-SISU Gävleborg och ingår som en del i det EU-finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022. Under en serie träffar får grupper av tredjelandsmedborgare lära sig mer om fysisk aktivitet, hälsosam livsstil och föreningskunskap. Denna gång stod prova-på-aktiviteter och möten med föreningslivet på schemat.
På Sörby IP blir deltagarna, den 4 augusti, välkomnade av Gävle Orienteringsklubb som har ställt i ordning en miniorienteringsbana som alla får testa. Trots att många av deltagarna inte kan så mycket svenska ännu, går det alldeles utmärkt att visa hur allt fungerar och hur kontrollerna ska ”blippas”. Utmaningen är att göra det i den ordning som kartan visar.
Budskapet: Rörelse är kul!
Afaf Radhison, som är projektledare för RF-SISU Gävleborgs del i projektet, ser mycket positivt på hur gruppen tagit sig an utbildningen:
– De är positiva, nyfikna och vill lära, säger hon. Det finns så klart många trösklar att ta sig över, men vi gör det tillsammans steg för steg.
Utveckla metoder
– Projektet är menat att vara ett lärande. Det huvudsakliga syftet är att undersöka arbetssätt för att underlätta för tredjelandsmedborgare att finna en väg till arbetslivet. RF-SISU Gävleborgs Hälsa för alla-träffar ska motverka inaktiv väntan för deltagarna och få dem att helt enkelt må bättre på olika sätt. Tillsammans kan vi inom projektet utveckla metoder och dra nytta av samverkan för att lära så mycket som möjligt om vilka vägar och arbetssätt som är optimala i olika kommuner, säger Afaf.

Gävle Orienteringsklubb visar kartor och banor som deltagarna ska få prova på.
Under perioden 2–9 maj pågår informationskampanjen Europa i min region. Syftet med kampanjen är att vi tillsammans visar hur EU:s investeringar används och gör nytta lokalt. Planen för veckan är att publicera flera inlägg i sociala medier där vi lyfter kommunernas och RF-SISU:s arbetsmetoder och aktiviteter och inbjudan till en pressträff.

Projektets utvärderare deltog på det senaste mötet i det EU-finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022.
Deltog gjorde projektledare, administratör och ekonom från projektstödet och delprojektledare från kommuner, RF-SISU Gävleborg och Högskolan i Gävle.
Utvärderaren har träffat de flesta kommuner nu och bidrog med tankar kring den framtagna samverkanstrappan och mätningsmetoden kring den. Samverkan mellan olika aktörer är en nyckel för att nå målen i projektet.
Europa i min region
Under perioden 2–9 maj pågår informationskampanjen Europa i min region. Syftet med kampanjen är att vi tillsammans visar hur EU:s investeringar används och gör nytta lokalt. Planen för veckan är att publicera flera inlägg i sociala medier där vi lyfter kommunernas och RF-SISU:s arbetsmetoder och aktiviteter och inbjudan till en pressträff.
Europa i min region Länk till annan webbplats.
Den 10 juni kommer Högskolan i Gävle presentera den första delstudien av tre genom återföring av resultat samt workshop.

I Hofors ska deltagarna spela gåfotbollen och innan matchen börjar är det uppvärmning.

Under Bollnäs kommuns Hälsovecka genomförde Mary Badawi en uppskattad föreläsning på lätt svenska på ämnet folkhälsa. Med ett visuellt anpassat material berörde föreläsningen ämnen som kost, levnadsvanor, stress och motion.
Syftet med föreläsningen var att ge tredjelandsmedborgare mer kunskap om hälsa och inspirera till förändring i små steg. Små förändringar i hur du lever kan göra stor nytta för din hälsa.
Föreläsningen var mycket uppskattad, över 60 personer deltog vid föreläsningstillfället. Utöver det har 3 föreläsningar genomförts ute på arbetsplatser där personer arbetar/ praktiserar/arbetstränar i arbetsmarknadsinsatser.
Vad ville du att besökarna skulle ta med sig från föreläsningen?
– De små tipsen om vad de själva kan göra, exempelvis att använda mindre socker. Kost och motion påverkar hälsan och det behöver inte vara perfekt utan börja med det lilla berättar Mary.
Marys budskap är enkelt. Det krävs bara små förändringar för att få stora fördelar hälsomässigt. Det kan handla om tankar kring motion, det behöver inte vara så stort utan att exempelvis gå av bussen en hållplats tidigare. Mary visade också var i kommunen som en person kan få stöd om den har behov av behandling.
Föreläsningen gjordes i samverkan med Studiefrämjandet Hälsingland under Hälsoveckan vecka 37. Det var ett samarbete i Bollnäs kommun mellan Biblioteket, Folkhälsostrateg, Näringsliv och utveckling, Kommunikationsenheten, Öppna förskolan samt Arbetsmarknad och etablering och det AMIF finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022.
Michaela Lindberg, delprojektledare RF-SISU Gävleborg
Varför tycker du att Samverkan Gävleborg 2022 är ett viktigt projekt?
RF SISU Gävleborg är med och bidrar till att människor får öva på svenska, får kunskaper om hälsa och föreningsliv samt ger möjligheten till att bygga upp nätverk. Det är viktiga delar för att människor, i det här fallet tredjelandsmedborgare, kan etablera sig i samhället.
Hur ser du på din roll som delprojektledare i Samverkan Gävleborg 2022?
Vi arbetar med konceptet Hälsa för alla där vi kombinerar folkbildning och fysisk aktivitet.
Det är fantastiskt att få vara med och skapa platser genom Hälsa för alla där människor får ha roligt, må bra och utvecklas. Med förbättrad fysisk hälsa, ökat psykiskt välbefinnande och stärkt självkänsla och dessutom att gruppen ges möjlighet att vidga sina nätverk tror jag underlättar för att hitta vägar in på arbetsmarknaden. Alla delar i projektet är viktiga och jag är stolt över vår roll i projektet.
Vilka utmaningar ser du i projektet?
Vi har ett gemensamt mål att nå 700 deltagare i projektet vilket kan bli en utmaning på grund av bland annat minskat mottagande i länet.
Vilka är dina förhoppningar?
Att vi tillsammans kan etablera strukturer som håller samverkan vid liv efter projektets slut - med individen i fokus.

Genomgång av kommunernas aktivitetslistor, utvärderare på plats, informationskampanjer och fler aktivitetsledare stod bland annat på agendan på senaste träffen för delprojektledare i det EU-finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022.
Deltog gjorde projektledare, administratör, kommunikatör från projektstödet och delprojektledare från kommuner, RF-SISU Gävleborg och Högskolan i Gävle. De pågår en massa spännande aktiviteter och nedan finns det exempel på det.
Utvärdering av projektet
Nu är projektets utvärderare på plats som kommer att besöka alla parter i projektet närmaste tiden. Nästa vecka (läs vecka 16) är det Ockelbo, Hofors och Gävles tur.
Europa i min region
Informationskampanjen Europa i min region pågår under 2–9 maj. Sista dagen firas Europadagen. Syftet med kampanjen är att alla i Europa får en chans att upptäcka och lära sig mer om vad EU-fondernas pengar går till och vilken nytta de gör på hemmaplan. Länsstyrelsen kommer att lyfta Samverkan Gävleborg 2022 i flera kanaler och även en pressträff i Bollnäs.
Vad händer mer i projektet?
- Under våren kommer RF-SISU Gävleborg att genomföra aktiviteten Hälsa för alla i alla kommuner som deltar i projektet. För att kunna fokusera på föreningarna för hållbara lösningar har RF-SISU anställt två aktivitetsledare utöver de två nuvarande.
- Ockelbo kommun håller på att ta fram en plan för en kommunal samverkansstrategi individ i fokus. Hela vägen från kommunchef, tjänstemän, politiker till individnivå. En workshop som leder fram till en strategi. Kommunen kommer även att delta i föreningsmässan i höst.
- Hofors kommun är på gång med en plan för integration som kan leda till en bättre samverkan. ABF, kyrkan, Vuxenskolan, Integrationsenheten och SFI har precis startat en grupp kring samverkan. Fokus är på språkträning.
Delprojektledaren tittar även på metodutveckling för mottagande av nyanlända. Kommunen ska erbjuda meningsfulla aktiviteter och praktiskt stöd och information om vad Hofors har att erbjuda, till exempel öppna förskolan. Tittar även på samtalsunderlaget Va med! som Bollnäs kommun använder. - Bollnäs - En aktivitet som används är Vad med! vilket innebär praktisk språkträning, 1-2 träffar per vecka. Nivå A och B på SFI som har svårt att komma ut på arbetsnära insatser.
Lära känna ditt Bollnäs är en annan aktivitet för föräldrar med barn 0-6 år. Samarbete med öppna förskolan. Aktivitet för en ökad praktisk språkträning där deltagarna får lokalkännedom vilket kan ge delaktighet och trygghet i lokalsamhället och ett stärkt föräldraskap. - Gävle - Implementerar metoden Bryggan i flera av kommunens verksamheter. Förändringsledare ska hjälpa till och använda metoden och därmed starta nya grupper även utanför målgruppen tredjelandsmedborgare. Målet är att hitta rätt insats till rätt person i rätt tid. Metoden kommer att erbjudas till alla kriterier förutom tredjelandsmedborgare efter projektet slut. Satsar på en välfungerande samverkan.
- Hudiksvall - fortsätter med kommunövergripande handlingsplanen med fokus på integration.
Kultur och fritidsvägledningen – utveckla katalysatorn. Till exempel unga män som älskar poesi. Skapa aktiviteter och etablera nätverk med svenskar som också leder till språkträning. Ett annat exempel är en kurs i musikinstrument från Mellanöstern. Kursen lära dig att cykla pågår. - Ovanåker - Informerar om integrationskompassen som syftar på att guida och stötta individer. Samarbete med Högskolan i Gävle kring processkartläggning.
- Söderhamns kommun informerar om länknätverket och Veckomenyn. Veckomenyn består av 14 organisationer som pratar direkt med målgruppen om vad som händer i veckan. SFI-lärare delger veckomenyn muntligt på olika språk för att fånga fler deltagare. BVC och barnmorskorna kan förmedla individuell information.
Fadderverksamhet – TLM-fadder till andra TLM som befinner sig längre bort från arbetsmarknaden.
Nästa träff för delprojektledare är onsdagen den 8 maj 2024.
Madeleine Pettersson, ekonom projektstöd Länsstyrelsen
Varför tycker du att Samverkan Gävleborg 2022 är ett viktigt projekt?
Jag tycker det är viktigt att nyanlända personer som bor i vårt län blir inkluderade. I projektet Samverkan Gävleborg 2022 är individen i fokus och det finns en hel palett av aktiviteter för att uppnå projektets mål att uppnå en bättre integration. Det är intressant med samverkan mellan/inom olika myndigheter/aktörer och man får möjligheten att bygga kompetenser genom erfarenhetsutbyte och rollfördelning.
Hur ser du på din roll som ekonom Samverkan Gävleborg 2022?
Jag ser min roll som ekonom i projektet som en av många kuggar i ett team. Teamet består av samtliga parter, allt ifrån projektägaren Länsstyrelsen, de åtta kommunerna, RF-SISU och Högskolan i Gävle. Vi ska alla bidra till projektets framgång med våra olika kompetenser och specialiteter och tillsammans genomför vi ett viktigt arbete inom integrationsområdet inom Gävleborg. Tillsammans ska vi sträva mot projektets mål. Min roll som ekonom innefattar även att tillsammans med övriga ekonomer i projektet upprätthålla ekonomisk struktur och leverera projektets utfall i ansökan om utbetalning enlighet med beslut.
Vilka utmaningar ser du i projektet?
Projektet är tidsbegränsat till oktober 2026. Ur mitt perspektiv som ekonom är finansiering efter projekttiden en av utmaningarna. Jag hoppas att rutiner, nya arbetssätt och strukturer hinner bli befästa och etablerade som en naturlig del i det framtida arbetet inom integrationsområdet.
Vilka är dina förhoppningar?
Min förhoppning är att nya arbetssätt och samverkan mellan olika aktörer ska spinna vidare i vårt län. De erfarenheter, lärdomar och idéer som projektet samlar kommer förhoppningsvis kunna användas i framtida insatser och/eller ordinarie arbete. Med samverkan med andra kan vi göra mer. Tillsammans blir vi starkare.

Under våren 2023 har delprojektledare och styrgruppsrepresentanter i projektet fått utbildning i Projekt som arbetsform och att arbeta i styrgrupp. Den 2 juni fick lokala styrgrupper till projektpartners delta på en anpassade utbildning som hölls på Gävle slott. Utbildningen varvades med teori och praktiska övningar och var mycket uppskattad av de som närvarade.
Utbildningen med utbildningen var att bidra till att projektresurserna är samspelta och arbetar från en gemensam grund. Detta för att tillsammans ta ansvar och stödja projektet på bästa sätt för ett framgångsrikt projekt som uppfyller projektmålen.
Genomgång av Söderhamns kommuns aktiviteter och olika case inom samverkanstrappan stod bland annat på agendan på senaste träffen för delprojektledare i det EU-finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022.
Deltog gjorde projektledare, administratör, ekonom och kommunikatör från projektstödet och delprojektledare från kommuner, RF-SISU Gävleborg och Högskolan i Gävle.
Fortsatt arbete med samverkanstrappan
På förra mötet föreläste Klara Westerlund från Länsstyrelsen Gävleborg, om begreppet samverkan. Samverkan är grunden för att bryta strukturella hinder vilket är ett av syftet med projektet. Vi fortsatte arbeta med det på det här mötet.
Under dagen hade vi fokus på samverkan och synliggöra hur vi alla ser på stegen på trappan.
– Vi gick också igenom olika case och placerade dessa på de olika stegen på samverkanstrappan. Söderhamns kommun presenterade deras metod för utveckling av samverkan internt i kommunen samt även med flertalet externa aktörer. Detta för att möjliggöra en bättre integration för målgruppen, säger Anna-Karin Heneskär projektledare på Länsstyrelsen Gävleborg.
Samverkansdagen i Söderhamn 7 september
En av aktiviteterna i Söderhamns kommun är Samverkansdagen. Syftet är att visa på rikedom i mångkulturella möten, men också skapa förståelse och visa på myten om Sverige. Lokala kändisar berättar om sin erfarenhet, bland annat Afaf på RF-SISU Gävleborg om sin resa. RF-SISU-Gävleborg kommer att erbjuda besökare att bjuder prova på aktiviteter. Musik, dansuppträdande och stand-up-artisten Marika Carlsson står också på agendan.
Nästa träff för delprojektledare är den 8 maj.

Samverkan, metod för mätning av samverkan och hur vi mäter passiv tid på individnivå stod bland annat på agendan på senaste träffen för delprojektledare i det EU-finansierade projektet Samverkan Gävleborg 2022.
Deltog gjorde projektledare och projektadministratör från projektstödet och delprojektledare från kommuner, RF-SISU Gävleborg och Högskolan i Gävle.
Samverkanstrappan
Klara Westerlund från Länsstyrelsen Gävleborg, enheten för social hållbarhet, föreläste om bland annat om begreppet samverkan. Samverkan är grunden för att bryta strukturella hinder vilket är ett av syftet med projektet. Deltagarna fick ta del av utmaningar som finns och vilka metoder som kan användas för att stärka samverkan.
– Under förmiddagen hade vi fokus på samverkan, vad samverkan är och vad som utmärker samverkan. Vi gick också igenom samverkanstrappan som klassificerar olika grader av samverkan. Delprojektledarna fick använda den för att synliggöra var på trappan olika delar av projektet befinner sig, säger Klara Westerlund samordnare på Länsstyrelsen Gävleborg.
Mätning av samverkan
Gävle kommun presenterade det material de har tagit fram för att möjliggöra mäta samverkan. Gävle kommun presenterade det material de har tagit fram för att möjliggöra mäta samverkan.
Passiv tid på individnivå
Ett annat syfte med projektet är att minska den passiva tiden för tredjelandsmedborgare. Första mätningen av den sker genom av en självskattningsenkät som genomförs i samband med aktiviteten inom Hälsa för alla (RF-SISU Gävleborg).
Uppföljande mätning sker i samband med gruppsamtal år 2024, 2025 och 2026. 80 tredjelandsmedborgare kallas till gruppsamtal (slumpat urval) för varje uppföljningstillfälle. Tredjelandsborgare fyller då i en enkät samt deltar i gruppsamtal.
Nästa träff för delprojektledare sker onsdagen den 6 mars i Söderhamn på Centrum för flexibelt lärande (CFL).

Vad händer nu?
Projektet är uppdelat i tre olika faser och vi är inne i genomförandefasen. Nu pågår arbete med att förfina och utveckla arbetsmetoder som har testats under 2023. En del kommuner kommer påbörja arbetet med att implementera dessa i ordinarie verksamhet.
Syftet med projektet är att genom samverkan mellan aktörer, utveckla arbetssätt och metoder för att göra det lättare för tredjelandsmedborgare att etablera sig i samhället. Anna-Karin Heneskär är projektledare för Samverkan Gävleborg 2022 och Länsstyrelsen Gävleborg är projektägare.
– Just nu arbetar delprojektledarna i kommunerna och RF-SISU Gävleborg med aktivitetslistorna inför kommande år. Det är en spännande del i genomförandefasen som vi går i. Då kommer fler kommuner att testa olika arbetsmetoder som andra kommuner har genomfört under 2023. Arbetsmetoderna som tagits fram kommer att fortgå, förfinas och testas. Vissa kommer påbörja arbetet med att implementera dessa i ordinarie verksamhet, säger Anna-Karin Heneskär projektledare för Samverkan Gävleborg 2022.
En av kommunerna har identifierat och etablerat samarbeten för att kunna utveckla målgruppens digitala kunskaper. Detta genom att inledningsvis informera brett, ofta och till många olika yrkesgrupper. Bland annat har handläggarna av försörjningsstöd i kommunen integrerat Digikunskap som en del av olika insatser för tredjelandsmedborgare för att underlätta deras återgång till arbetslivet.
Bryggan är en annan arbetsmetod som består av olika aktiviteter som löper över en längre tidsperiod. Bland annat språkträning.
Värdefulla insikter
Under senare delen av 2023 startade fem grupper med utbildningen Hälsa för alla med RF-SISU Gävleborg. Utbildningen pågick under 8 veckor. Det framtagna materialet anpassas utifrån språknivån i gruppen. Deltagarna har bland annat fått prova på bågskytte, längdskidor, padel, tabata och tennis. Detta i samverkan med lokala idrottsföreningar. Efter avslutad utbildning har deltagarna blivit erbjudna att fortsätta med aktiviteterna i föreningsregi. Delprojektledarna i RF-SISU Gävleborg finns tillgängliga för hjälp med kontakter och lotshjälp.
– Vi tar med oss värdefulla insikter och erfarenheter från det första året i projektet, säger Anna-Karin Heneskär projektledare Samverkan Gävleborg 2022.
I höstas genomförde Bollnäs kommun, i samarbete med fler aktörer, en föreläsning om hälsa på lätt svenska. Med ett visuellt anpassat material berörde föreläsningen ämnen som kost, levnadsvanor, stress och motion. Syftet med föreläsningen var att ge tredjelandsmedborgare mer kunskap om hälsa och inspirera till förändring i små steg. Små förändringar i hur du lever kan göra stor nytta för din hälsa.
Projektet pågår mellan 1 november 2022 till 31 oktober 2026.
I samverkan med andra kan vi göra mer.

Den 1 november 2022 startade det nya AMIF finansierade projektet Samverkan Gävleborg upp. Inledningsvis genomfördes digitala uppstartsmöten för projektparterna med information om projektorganisation, grunder för beslutet och om allmänna krav.
Projektet Samverkan Gävleborg 2002 arbetar vidare med resultaten från det tidigare AMIF-finansierade kunskapsprojektet Integration Gävleborg 2.0 (IG 2.0), som Länsstyrelsen drev 2020 - 2021. Projektet genomförs i olika faser Inledningsfas, genomförandefas och avslutningsfas. Inledningsfasen fokuserar på att lägga upp strukturer och rutiner för hur projektet ska genomföras och ta fram aktivitetslistor för arbetet hos respektive projektparter.
Projektets gång
Under genomförandefasen kommer projektet att testa olika arbetssätt och metoder för att arbeta med individen i fokus och främja integrationen av tredjelandsmedborgare.
Genomförandeprocessen har delats upp i tre delar, pilot 1, 2 och full skala innan avslutningsfasen. Kommunerna kommer under pilot 1 kunna testa metoder och arbetssätt och inför pilot 2 utvärdera, förbättra och besluta om de vill fortsätta utveckla arbetsmetoden/ implementera arbetsmetod som testats i en annan kommun. I fullskala är målsättningen att kommunerna har implementerat fler arbetsmetoder från varandra som testas under projektet för överlämning till linjeverksamhet vid projektets avslut.
Projektdeltagare
I projektet Samverkan Gävleborg 2022 är kommunerna i Bollnäs, Hofors, Söderhamn, Hudiksvall, Ockelbo, Ovanåker, Nordanstig och Gävle projektparter tillsammans med RF-SISU Gävleborg och Högskolan i Gävle. Länsstyrelsen Gävleborg är projektägare.
Projektet pågår mellan 1 november 2022 till 31 oktober 2026.

Översikt projektet Samverkan Gävleborg 2022. Genomförandeprocessen har delats upp i tre delar, pilot 1, 2 och full skala innan avslutningsfasen.
Åsa Broman, projektägare och styrgruppens ordförande
Varför tycker du att Samverkan Gävleborg 2022 är ett viktigt projekt?
För att vi på riktigt kan göra skillnad för så många. Jag hoppas, vill och jobbar för att resultatet av Samverkan Gävleborg 2022 kommer bli en hjälp även för många andra än bara vårt län när vi är i mål. Att vi får dela med oss av det vi har kommit fram till i projektet.
Hur ser du på din roll som styrgruppsmedlem i Samverkan Gävleborg 2022?
Jag är väldigt stolt över att få vara projektägare för detta fina och viktiga projekt. Tillsammans med styrgruppen har vi en viktig roll i att ta kloka beslut, stödja projektet och styra så vi når våra mål.
Vilka utmaningar ser du i projektet?
Det minskade mottagandet till länet vilket är en stor skillnad från när vi ansökte om projektet.
Vilka är dina förhoppningar?
Att vi med projektet hittar arbetsmetoder som blir användbara för oss och andra och på så sätt hjälper målgruppen tredjelandsmedborgare men även andra att snabbare komma in i svenska samhället.

2023
Efter en intensiv slutspurt på det här året väntar nu jul och nyår runt hörnet.
Vi tar med oss värdefulla insikter och erfarenheter till nästa och kommande år i projektet. Tack för allt engagemang och fina möten.
Nu hoppas vi att ni får en välförtjänt vila och återhämtning över jul och nyår. 2024 kommer att bjuda på nya utmaningar. Men tillsammans kommer vi att klara av även dem och växa med ny kunskap och erfarenhet. I samverkan med andra kan vi göra mer.
Projektstödet på Länsstyrelsen Gävleborg vill önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Tisdagen den 10 oktober samlades delprojektledare och Länsstyrelsen på Högskolan i Gävle. Syftet med projektet är att genom samverkan mellan aktörer, utveckla arbetssätt och metoder för att göra det lättare för tredjelandsmedborgare att etablera sig i samhället. Högskolan i Gävle är delpartner i projektet och ska genomföra tre delstudier i Gävleborg. Studiernas syfte är att bidra till ett fortsatt lärande om insatser som bidrar till integrationen med fokus på individuella anpassningar.
- Delstudie 1 är en uppföljande intervjustudie av hur det gått för tredjelandsmedborgare (medborgare utanför EU) som studerat svenska för invandrare (SFI).
- Delstudie 2 vänder sig till myndigheter och organisationer som arbetar med rekrytering.
- Delstudie 3 fokuserar på civilsamhället och föreningars delaktighet i strävan mot integration.
Digikunskap som arbetsmetod
Delprojektledare Khaled på Ovanåkers kommun presenterade arbetet Digikunskap vilket är en av flera metoder i projektet. Syftet med arbetsmetoden är att höja kunskapsnivån hos tredjelandsmedborgare med fokus på grundläggande IT-färdigheter och digitala verktyg. Men också att öka medvetenheten om digitaliseringens möjligheter och utmaningar.
Digikunskaps utbildningspaket
- Grundläggande digital kompetens (datorkunskap, mobiltelefon, WIFI, e-post, appar)
- Bra i vardagen (Påminnelser i kalendern på din telefon, larm- och väckarklocka på din telefon)
- Hälsa och ekonomi (1177, Bank-id, Swish, Kivra, betala räkningar)
- Resa (Sjukresor i Gävleborg 1177, X-trafik, SJ)
- Myndigheter och kommunala e-tjänster (Aktivitetsrapport till arbetsförmedlingen, ansök om ersättning för program hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassa, anmäl frånvaro, E-ansökan försörjningsstöd, barnomsorg E-skola)
- Internet som verktyg för att utveckla svenska (Bra länkar, biblio ljudböcker, Helge Digitala tjänster)
- Digital körkortsteori (körkortsteori gratis på biblioteket med app)
Digikunskap använder material från två andra projekt: "Funk-IT Lyftet" från Uppsala kommun och "Den digitala resan" från Länsstyrelsen Örebro. Genom att kombinera och anpassa skapas ett unikt material inom projektet Samverkan Gävleborg 2022.
Högbodagarna har varit återkommande nätverksdagar i länet för att inspireras, utbyta erfarenheter och få uppdaterad information från myndigheter med fokus på integration och etablering i Gävleborgs län. Projektledaren för Samverkan Gävleborg 2022 var med och presenterade projektet och vad som är aktuellt just nu.
På nätverksdagarna samlades över 150 yrkesverksamma och frivilliga aktörer som kommer i kontakt med nyanlända. Förra veckan var det dags igen. Under dagarna fick deltagarna lyssna på föreläsningar från bland annat Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Under dagen var det flera regionala och lokala projekt som presenterades samt inspirationsföreläsningar. Nätverksdagarna finansieras av statsbidrag från Länsstyrelsen Gävleborg som kommunerna gemensamt ansöker om.
Nätverksdagarna finansieras av statsbidrag från Länsstyrelsen Gävleborg som kommunerna gemensamt ansöker om genom eller via Nordanstigs kommun
Fånga lokala behov
Jeanette Radstake Gustavsson från Arbetsförmedlingen inledde dag ett med att berätta om utvecklingen av den nationella arbetsmarknaden som är osäker. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer stiga något. Vidare fick deltagarna information om hur detta påverkar arbetsmarknaden i Gävleborg och hur Arbetsförmedlingen Gävleborg arbetar för att fånga de lokala behoven, båda utifrån arbetssökandes perspektiv och ett arbetsgivarperspektiv.
Shima Bagheri från Migrationsverket fortsatte dagen och gick bland annat igenom den senaste oktoberprognosen som Migrationsverket lämnat till regeringen. Deltagarna fick också att få veta mer om Migrationsverkets nya uppdrag och vad som är det senaste inom kvotmottagning samt hur de kommande utredningarna skulle kunna påverka Migrationsverkets uppdrag.
Presentation av regionala och lokala projekt
Efter lunch fanns det möjlighet att välja mellan tre olika seminarier under första passet.
- Projektledaren Anna-Karin Heneskär presenterade det länsstyrelseägda projektet Samverkan Gävleborg 2022 som finansieras av Asyl-, migration-, integrationsfonden. Syftet med projektet är att göra det lättare att för tredjelandsmedborgare att komma in i samhället. I projektet testas just nu olika arbetssätt och metoder, bland annat RF-SISU Gävleborgs koncept Hälsa för alla, Gävle kommuns Bryggan och Ovanåkers kommuns utveckling av Digikunskap.
- Ida Thunholm, Region Gävleborg och Eva Carlros från Arbetsförmedlingen presenterade FUN, UNG och SamSTART som är tre pågående regionala ungdomsprojekt som finansieras av Europeiska Socialfonden. FUN (Främja ungas närvaro) syftar till att öka närvaro och därmed behörighet till gymnasiet för ungdomar i åldern 13-16 år. UNG (Ung Nu Gävleborg) riktar sig till unga som varken arbetar eller studerar för att föra dessa närmare arbete och studier samt SamSTART som ska bidra till att fler ungdomar med funktionsnedsättning etablerar sig på arbetsmarknaden.
- Lokala projekten ISU och Café världen är två lokala projekt som finansierats av statsbidrag från Länsstyrelsen. Dagmara Weinkiper Hälsing och Carina Lindberg, Ovanåkers kommun och Sofia Rudman Palm, Edsbyn Hälsocentral presenterade projektet ISU (Ingen ska lämnas utanför) som riktade sig till äldre utrikesfödda personer som befinner sig i socialt utanförskap och saknar meningsfull vardag.
Syftet med projektet var att inkludera äldre utrikesfödda i samhället genom att skapa socialt nätverk, främja språkinlärning och stärka KASAM. Sofia Groth, Hudiksvalls kommun och Johanna Ringström från Rädda barnen presenterade projektet Café världen och Digital Inkludering som är en mötesplats för att främja integration, mångfald och hållbarhet. Bland aktiviteterna erbjuds digitaliseringskurser för att främja etableringen i samhället.
Från nyanländ till kommunstyrelsens ordförande
Under det andra passet av de valbara seminarierna kunde deltagarna välja mellan ytterligare tre pass.
- Anna-Karin Hainsworth, från Samordningsförbundet Gävleborg berättade om hur de arbetar med att utveckla samverkan mellan myndigheter så att fler får möjlighet att försörja sig själva och vad som händer i Gävleborg.
- Abdullahi Cadaani berättade om sin resa från nyanländ till kommunstyrelsen ordförande. Om positiva exempel för en bra integration och om att ”integration är en ömsesidig process”.
- Sara Johansson Kindberg från Barnahus Gävleborg berättade om hedersrelaterat våld och förtryck. Sara gav en inblick i hur man kan möta de som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck, på ett säkert och adekvat sätt.
Dagen avslutades med att SKR gick igenom aktuella frågor inom verksamhetsområdet som SKR bevakar och arbetar med. Det pågår ett antal statliga utredningar som SKR beskrev och förklarade hur de kommer påverka vårt arbete och situationen för den nyanlände.
Under dag två inleddes dagen med att Maria Donnerstål från Länsstyrelsen berättade om Gävleborg mot narkotika. Den I september 2021 initierade Polisen en samverkan med Länsstyrelsen Gävleborg för att utöka samarbetet och satsa mer på ett samordnat arbete mot narkotika i Gävleborg.
Varandras olikheter och styrkor
Dag två avslutades med två inspirerande föreläsningar av Caxton Njuki och Christer Olsson. Caxton berättade om sin resa som nyanländ som 5-åring till sitt idag aktiva liv med styrelseuppdrag, regeringsuppdrag och mentorskap bland annat. Han lyfte vikten av att möta personerna vi tar emot och att se individerna. ” Talent is global, opportunity is not” var en mening som många deltagare fastnade vid.
Christer Olsson satte fingret på det vardagliga samspelet mellan människor och inspirerade till handling under sin föreläsning. Han lyfte sin syn och budskap om att livet är ett ”tillsammansprojekt” och att ensam är vi inte starka. Christer pratade om att kan vi se varandras olikheter och styrkor och arbeta tillsammans kan vi nå makalösa resultat.
Syftet med mötet var en tillbakablick på vad som har hänt under året som gått, redovisning av pilot 1, var vi står nu och arbetet framöver. Mötets syfte var också att lyfta goda exempel och inspirera varandra.
Kommunerna, Högskolan i Gävle och RF-SISU Gävleborg deltog i mötet. Medverkande var även samordnare samt ekonom från funktionen för fonderna, Asyl-, migration- och integrationsfonden. En av framgångsfaktorerna i projektet är samverkan, både inom den egna verksamheten, inom kommunen och övriga kommuner i projektet.
Fler exempel:
- det finns mycket kompetens, engagemang och erfarenhet av att arbeta mot tredjelandsmedborgare.
- bra samverkan med bildningsförbund och föreningar.
- välvilja från andra aktörer, till exempel att dela med sig av lokaler och tid.
Utmaningar i projektet är till exempel minskade antal individer i målgruppen och viss projekttrötthet i organisationer. Det finns även utmaningar då förändringar i sin egen organisation påverkar projektet. Men också problem för målgruppen att ta sig till aktiviteter på grund av kollektivtrafiken.
– Inför 2024 har vi planerar vi för att avsluta pilot 1 och påbörja pilot 2 under april 2024. Vi har också planerat utbildningsinsatser inom samverkan och förändringsledning, säger projektledaren Anna-Karin Heneskär.
Högskolan i Gävle har precis påbörjat delstudie två (av tre) där det övergripande syftet är att förstå hur personer som arbetar med rekrytering och vägledning av målgruppen ser på migranternas möjligheter till arbetsmarknadsintegration. Och på sin egen roll i att öka målgruppens möjligheter till sysselsättning.
I samverkan med andra kan vi göra mer.
Beslut om pilot 1 för projektparterna
Den 23 maj tog styrgruppen beslut om pilot 1 för projektparterna. Varje projektpart har tagit fram en aktivitetslista för pilot 1 som nu har fått beslut om att starta. Kommunerna kommer under pilot 1 kunna testa metoder och arbetssätt för att underlätta för målgruppen att etablera sig i samhället och minska de strukturella hindren genom samverkan, minskade väntetider, tillgång till nätverk och praktisk språkträning.
Styrgruppen i projektet är mycket nöjda med det fina arbete som delprojektledarna gjort inför pilot 1.
– Vi i styrgruppen ser framemot att följa arbetet som sker nu och under hösten, säger Åsa Broman projektägare för Samverkan Gävleborg 2022.

Tidslinjen för projektet Samverkan Gävleborg 2022. Projektet genomförs i olika faser Inledningsfas, genomförandefas och avslutningsfas.
Styrgruppsutbildning 4–5 april
I april samlades representanterna för projektets styrgrupp för en gemensam utbildning för styrgruppsarbete.
Syftet är är att arbeta på bästa sätt för att uppfylla projektmålen:
- skapa en gemensam förståelse för rollen som styrgruppsmedlem
- få verktyg för kommande projektarbete
- kunna tillämpa projektmodellen
- tillsammans träna på att fatta beslut om aktiviteter som säkerställer projektmålen
- få lära känna varandra bättre samt träna på att ge och ta emot feedback.
Liksom för delprojektledarna så blandades teori med praktiska övningar, några av ämnena var roller och ansvar.

Stina Skoglund-Hansson, Delprojektledare RF-SISU Gävleborg
Vad ser du mest fram emot?
Det som jag är mest nyfiken och intresserad på är att se hur våra insatser i Hälsa för Alla kan bidra till att tredjelandsmedborgare får en aktiv och meningsfull väntetid – och med förhoppning att dessa personer kan hitta in till en permanent sysselsättning som de mår bra av och trivs i! Vi kommer att göra allt för att introducera deltagare i projektet till det lokala föreningslivet i våra samverkande kommuner, men framför allt att de får upp blicken för sin egna hälsa och sitt välbefinnande under tiden man väntar på avgörande livsbeslut som kan kännas mycket tungt och stressande. Vi vet att idrott och rörelse har en så stor, positiv inverkan för oss människor. Det ger ett oss ett socialt sammanhang och vi mår både fysiskt och psykiskt gott när vi är med i aktiviteter.
Sedan tycker jag att det ska bli värdefullt att få samverka med projektledare från våra åtta kommuner som ingår. Det ska bli mycket intressant att se vilka resultat vi kan leverera tillsammans under de kommande fyra åren för våra tredjelandsmedborgare.
Vilka är dina förhoppningar för projektet?
Jag och mina kollegor på RF-SISU Gävleborg hoppas att potentiella deltagare kommer att vilja söka sig till vårt arbete med Hälsa för Alla för att de kan se vinningen i att delta; för deras eget välmående men också för att gå mot en ljus och aktiv framtid här i Sverige. Vi vill ge så många som möjligt en sån bra hälsoglädje som möjligt i den mån vi kan!
Vilka utmaningar ser du?
Utmaningarna jag ser har lite olika karaktär. Dels att olika makrofaktorer kan påverka vårt arbete - så som krig och pandemi, men även nationella beslut och anvisningar som rör till exempel ekonomi och migrationsfrågor. Sådana faktorer som vi i projektet inte kan påverka utan enbart styras av. Ur ett mikroperspektiv så ser jag att utmaningarna nu inledningsvis handlar om rekrytering – både av deltagare och våra blivande aktivitetsledare. Aktivitetsledare har rollen i Hälsa för Alla att möta upp deltagare med regelbundenhet för att dels folkbilda i olika samhällsorienterande ämnen, dels arrangera fysiska aktiviteter. Denna utmaning ser jag också som spännande att se resultatet av. Vi vet att när vi har våra aktivitetsledare på plats, som kan inspirera och motivera deltagare till att göra fler aktiva val för sin egen hälsa, så påbörjas det ett fantastiskt jobb ute i verksamheten. Deltagare övas i det svenska språket och lär känna varandra bortom kultur- och landsgränser.
Anette Sahlin, Delprojektledare, AME, Söderhamns kommun
Vad ser du mest framemot?
Samverkan med fantastiska personer och att vi tillsammans gör skillnad för individer ”på riktigt” i länet.
Vilka är dina förhoppningar för projektet?
Att underlätta för utrikesfödda att komma närmare arbetsmarknaden med mindre väntetider och ökad livskvalitet.
Vilka utmaningar ser du?
Det finns många utmaningar och det är bland annat dessa vi ska jobba runt, över och under de närmaste åren.
Vi hälsar länsstyrelsens nya projektledare Anna-Karin Heneskär välkommen till Samverkan Gävleborg 2022.
Vad ser du mest fram emot?
Jag ser framemot ett gott samarbete med samtliga samverkansparter.
Vilka är dina förhoppningar för projektet?
Att vi alla håller motivationen uppe och jobbar mot målen och får en fin måluppfyllelse.
Vilka utmaningar ser du?
Projektet är stort med många involverande parter där grundförutsättningarna är så olika. Arbetet i projektet kräver god samverkan och samsyn för att få oss alla att jobba mot samma mål.
Bryggan är en arbetsmetod som Gävle kommun arbetar med under projekttiden. Den syftar till att skapa en hållbar övergång till aktiviteter hos aktörer i civilsamhället där bland annat praktisk svenska får övas.
Målet med metoden Bryggan är att social delaktighet och integration i samhället skapar mervärden för individen och för Gävle som kommun.
Exempel på aktiviteter:
- Språk café
- Öppen förskola
- Träna på ett gym
- Träna på till exempel Friskis och svettis
- Idrottsförening
- Kulturförening
- Ideellt arbete hjälporganisation
- Ideellt arbete kyrkan
- Kurs (musik, teater, dans, sy, målning, språk, instrument med mera)
- Studiecirkel
- Integrationsfrämjande och språkutvecklande insats
Projektsida Samverkan Gävleborg 2022, Gävle kommun Länk till annan webbplats.
Kick-off för delprojektledare
Under två dagar i februari träffades delprojektledarna och projektägarna för att lära känna varandra men också prata om sina förväntningar och utmaningar i projektet. Delprojektledarna fick också utbildning i projekt som arbetsform. Fokus under dagarna var också på processen i projektet framåt och främst för det kommande året.
I utbildningen varvades praktiska övningar med teori, några av ämnena var roller och ansvar samt praktiska övningar i planerande.
– Det har varit mycket värdefulla dagar för oss och för gruppen som helhet. Efter Kick-offen fanns det önskemål om fler fysiska träffar då alla tyckte det var värdefullt att ses. Det kommer vi ta med oss i fortsättningen och varva digitala träffar med fysiska. Det kommer att vara ett intensivt år framför oss och mycket kommer hända. Det är viktigt med en god sammanhållning i gruppen, säger Peninha Fischer projektledare för Samverkan Gävleborg 2022.

”Hälsa för alla” som metod i Samverkan Gävleborg 2022
Nu har de första aktivitetsledarna utbildats som ska hjälpa tredjelandsmedborgare till ökad fysisk aktivitet och kontakt med föreningslivet i Gävleborg. Satsningen ”Hälsa för alla” ingår i ett det Eu-finansierade projektet Samverkan Gävleborg som ska verka integrationsfrämjande och motverka inaktiv väntan och inaktiva perioder för målgruppen.
RF-SISU Gävleborg är en del av Projektet Samverkan Gävleborg 2022 som har beviljats drygt 50 miljoner kronor från Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF. Syftet med projektet är att undersöka hur samhället kan underlätta för tredjelandsmedborgare att komma in på arbetsmarknaden. Tredjelandsmedborgare är personer som är medborgare i ett land utanför EUs medlemsstater. RF-SISU Gävleborgs insatser i projektet handlar om att motverka perioder av inaktiv väntan. Genom utbildningen ”Hälsa för alla” ska målgruppen få förutsättningar för ökad fysisk aktivitet, bättre hälsa, språkträning och kunskapshöjning kring det svenska föreningslivet.
Mål att vara i gång i åtta kommuner
Michaela Lindberg är projektledare på RF-SISU Gävleborg och en av de som planerat och genomfört utbildningen för aktivitetsledarna.
– Vi är glada och förväntansfulla när vi nu går in i genomförandefasen, där det blir spännande att träffa målgruppen, säger Michaela. Vi har inplanerade möten med grupper i både Gävle och Söderhamn denna vecka.
– Det är inspirerande att arbeta med de här viktiga frågorna och en stor styrka att göra det i samverkan med de övriga parterna i projektet. Vi bidrar med vår kompetens till projektets övergripande syfte – att ge tredjelandsmedborgare större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden – samtidigt som vi tillämpar praktisk språkträning och höjer målgruppens kunskaper om hälsa och föreningsliv. En stor vinst i sammanhanget är också att deltagarna får stora möjligheter att vidga sitt sociala nätverk, något vi vet är mycket betydelsefullt, menar hon.
– Denna vecka ser vi fram emot att möta runt 20 personer – en kvinnogrupp i Söderhamn och en könsblandad grupp i Gävle. Vår målsättning är att vi ska ha aktivitetsledare igång i samtliga åtta kommuner som deltar i projektet, säger Michaela.
”Hälsa för alla” som metod i mångmiljonprojekt, RF-SISU Länk till annan webbplats.

RF-SISU Gävleborgs insatser i projektet handlar om att motverka perioder av inaktiv väntan. Genom utbildningen ”Hälsa för alla” ska målgruppen få förutsättningar för ökad fysisk aktivitet, bättre hälsa, språkträning och kunskapshöjning kring det svenska föreningslivet.
Projektet Samverkan Gävleborg 2022 har beviljats drygt 50 miljoner kronor från Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF. Högskolan i Gävle ska undersöka hur samhället kan underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.
Forskarna på Högskolan i Gävle (HIG) vill hitta nya samverkansformer mellan aktörerna i studien, och lära sig mer om hur situationen ser ut för nyanlända. Målet är att projektet ska leda till nya arbetsmetoder som ökar chanserna för nyanlända att få jobb och som förkortar perioder av väntan. Projektet bygger vidare på det tidigare kunskapsprojektet Integration Gävleborg 2.0 som drevs av Länsstyrelsen Gävleborg tillsammans med HIG och initierades av partnerskapet Integration Gävleborg.
– Äntligen är projektet i gång. Tillsammans med alla projektpartners kommer vi arbeta för att förbättra samverkan och arbetssätt för att öka tredjelandsmedborgares (medborgare utanför EU) möjligheter till integration och få arbete. Nu kan vi jobba vidare, rent praktiskt, med det som kom fram i det tidigare projektet, säger Peninha Fischer projektledare på Länsstyrelsen Gävleborg.
Genom kartläggning ska kommunerna identifiera var i integrationsprocessen som samverkan och aktiviteter med andra aktörer, däribland RF-SISU Gävleborg, kan ske. Bland annat för att motverka perioder av inaktiv väntan. Det innebär att målgruppen får tillfälle att öva på svenska och bygga nätverk genom till exempel föreningslivet. HIG kommer genom en studie ta reda på hur samhället kan underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.
Deltagare i projektet är Högskolan i Gävle, RF-SISU Gävleborg, Hofors kommun, Ockelbo kommun, Gävle kommun, Hudiksvalls kommun, Söderhamns kommun, Bollnäs kommun, Nordanstigs kommun och Ovanåkers kommun.
Projektet Samverkan Gävleborg 2022 pågår från 1 november 2022 till 31oktober 2026 och leds av Länsstyrelsen Gävleborg.
Kontakt
Peninha Fischer, projektledare Samverkan Gävleborg 2022.
peninha.fischer@lansstyrelsen.se
010-225 13 41
Sven Trygged, professor Högskolan i Gävle, Samverkan Gävleborg 2022
sven.trygged@hig.se
070-734 14 61