Bergsgården

Bergsgården ligger där Västerån rinner ut i Varpan. Det är en bergsmansby med medeltida anor. Här har det funnits många kopparhyttor som använt vattenkraften från Västerån som slingrar sig genom byn. Spåren av kopparhanteringen syns än idag i form av de bruna slagghögarna vid norra utfarten från byn. I Bergsgården finns även en del intressant äldre bebyggelse bevarad från bergsmanstiden.

En del av Världsarvet

Bergsgården ingår i bergsmansbygden som omger Falu gruva. Här bodde bergsmännen som hade andelar i Falu koppargruva på sina gårdar och använde lämpliga vattendrag för att driva hyttor för framställning av koppar.

Bergsgårdens historia

Bergsgården nämns första gången 1418 och kallades då ”Barfridzgardhin”. Genom byn rinner ett vattendrag som kallas för Västerån. Vattenkraften från ån och de goda möjligheterna till transporter över sjön Varpan gjorde Bergsgården till en fördelaktig plats att anlägga hyttor vid.

Genom Bergsgården passerade tidigare landvägen mot norra Dalarna. Byn var genom sitt centrala läge en naturlig plats för krogar och gästgiverier. På ett av husen på östra sidan om byvägen sitter en så kallad utskänkningslucka. Dessa användes för att på ett enkelt sätt bedriva krogverksamhet. På östra sidan av vägen ligger också den mycket gamla Guldsmedsgården, känd sedan början av 1600-talet.

Kopparhyttorna längs Västerån tillhörde Västeråns bergslag

Varje hytta ägdes ofta gemensamt av flera bergsmän. Bergsmän är de som hade rätt att bryta malm i Falu gruva. Bygderna hölls samman i hyttelag eller bergslag bestående av flera hyttor vid samma vattendrag. Kopparhyttorna längs Västerån tillhörde Västeråns bergslag. De ägdes främst av bergsmän från gårdar i närheten. 1640 ska det ha funnits så många som 14 hyttor utmed Västerån i Bergsgården,

Högar med slagg – spår från medeltid till att den sista hyttan lades ned 1863

De tydligaste spåren av hyttverksamhetens är slaggvarp, vilket är den restprodukt som uppstår vid metallframställning. Endast en bråkdel av den malm som användes blev till råkoppar, resten blev slagg. Än idag vittnar det stora områdena med slagg utmed ån och vid norra utfarten från Bergsgården om den stora omfattningen av hyttverksamheten som bedrivits här under flera sekler. Från medeltiden till att den sista hyttan lades ned 1863. Ändå har mycket av slaggen schaktats bort och använts vid bland annat vägbyggen. Som besökare kan du vandra runt och uppleva slagglandskapet på nära håll.

Cykla eller paddla runt Varpan och upplev Världsarvet

Bergsgården ligger längs ett stråk av mindre vägar som omger sjön Varpan, Dessa vägar lämpar sig väl för en cykeltur i Världsarvet. Flera andra platser längs sträckan runt sjön är skyltade bergslagsmiljöer såsom Hults bergsmansgård, Österå, Erik i Varbos källare och Stennäset. Eftersom platsen ligger nära stranden går det även bra att ta sig dit med kanot.

Att tänka på som besökare

Tänk på att visa hänsyn, du får inte elda på annat än avsedd plats och inte skräpa ner.

Njut av landskapet och dess historia. Men kom ihåg att du rör dig bland industriminnen och byggnader som är privatägda. Besöksmålet är lagskyddat fornminne. Lagskyddet innebär att du inte på något sätt får förändra, ta bort, skada eller täcka över fornlämningar utan tillstånd. Du får till exempel inte ta med dig slagg, varp, stenar eller andra föremål.