Djurskyddskontroller

Länsstyrelsen gör djurskyddskontroller för att se till att djurskyddslagen följs och att djuren har det bra.

I djurskyddslagen finns bestämmelser om hur djur i fångenskap ska hållas och skötas. Djurskyddsförordningen, olika föreskrifter samt allmänna råd kompletterar djurskyddslagen.

Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för att upprätthålla och utveckla djurskyddet i Sverige. I uppdraget ingår att samordna och vägleda Länsstyrelsens djurskyddsarbete.

Djurskyddet i Sverige, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Vi kontrollerar att djuren har det bra

Länsstyrelsen gör både regelbundna rutinkontroller och kontroller när vi får in en anmälan om att ett djur sköts felaktigt eller far illa. Rutinkontrollerna görs framförallt av djur inom lantbruk.

Rutinkontroller är planerade kontroller som vi med jämna intervaller gör på gårdar med lantbruksdjur. Vi kontrollerar utifrån en checklista för djurslaget som gäller för hela landet.

Efter kontrollen summerar vi resultatet för djurhållaren på plats. Inom tre veckor får djurhållaren en skriftlig rapport med resultatet av checklistans punkter, vad som framkom muntligt vid kontrollen och eventuella krav på åtgärder.

När vi fått in ett klagomål gör vi en kontroll. Hur vi kontrollerar beror på hur allvarligt och akut klagomålet är. Vi kan ringa upp djurhållaren eller skicka brev. Vi åker ut och gör kontroll på plats när det behövs. När vi gör kontroller använder vi en checklista för djurslaget som gäller för hela landet.

Efter kontrollen summerar vi resultatet för djurhållaren på plats. Inom tre veckor får djurhållaren en skriftlig rapport med resultatet av checklistans punkter, vad som framkom muntligt vid kontrollen och eventuella krav på åtgärder.

Brister i djurhållningen

Om vi har uppmärksammat brister vid en kontroll kan det bli aktuellt med en uppföljande kontroll på plats. Om det är mindre brister kan vi följa upp dessa genom att djurägaren skickar in fotografier eller intyg.

Vid allvarligare eller återkommande brister kan vi besluta att bristerna ska rättas till. Beslutet kan kombineras med ett vite. Vi kan också besluta att djuret/djuren ska omhändertas.

Länsstyrelsen kan besluta om att djuren omedelbart ska omhändertas om:

  • djuren utsätts för lidande och vi bedömer att det inte finns någon chans att felet kommer åtgärdas
  • ägaren till djuren är okänd eller inte anträffbar
  • vi bedömer att det är nödvändigt ur djurskyddssynpunkt.

Länsstyrelsen ansvarar för den praktiska hanteringen av djuret som ska omhändertas. Om vi beslutar att omhänderta ett djur bestämmer vi även vad som ska hända med djuret, exempelvis om det ska säljas eller avlivas.

Länsstyrelsen fattar också beslut om djurförbud, till exempel för den som har dömts för djurplågeri eller visat sig uppenbart olämplig att ta hand om djur.

Brott mot djurskyddslagen hanteras i tingsrätten. Döms du för brott mot djurskyddslagen kan du få böter eller fängelse i högst två år.

Är du lantbrukare och har sökt något jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer bestämmelserna för djurskydd eftersom djurskyddet ingår i de så kallade grundvillkoren.

Grundvillkor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Kostnader för kontrollbesök

Normalt kostar inte ett kontrollbesök någonting, men det finns tillfällen när du behöver betala en avgift. Du kan behöva betala en avgift när vi

  • konstaterar brister vid en kontroll som vi gjort efter att vi fått in ett klagomål
  • behöver göra en uppföljande kontroll efter att brister konstaterats vid en rutinkontroll.

Timkostnaden är 910 kronor och vi tar ut kostnaden för varje påbörjad 30-minutersperiod. Avgiften omfattar kostnaderna för restid, förberedelser inför kontroll, tiden det tar att genomföra kontrollen och uppföljande administrativt arbete.

Vanliga brister bland djur som producerar livsmedel i Västmanland 2018-2022

Här kan du läsa om de vanligaste bristerna i djurhållningen för får, getter, nötkreatur, grisar och värphöns. Finns några av dessa brister hos hemma hos dig? Förhoppningsvis ska informationen ge dig verktyg att själv granska din egen djurhållning och vidta åtgärder för att förebygga dessa brister.

143 kontroller har genomförts på får och 37 kontroller på getter. De vanligaste bristerna för får är:

  • Fåren klipps inte vid behov. Enligt reglerna ska fåren klippas minst en gång om året eller oftare om det behövs, men många fårägare klipper sina får bara en gång om året trots att de behöver klippas oftare.
  • Inredningen uppfyller inte kraven gällande skaderisker. Det kan exempelvis handla om otillräcklig skyddsanordning mot farliga föremål eller dåligt underhåll av inredningen som kan leda till skador på djuren.
  • Brister i brandskydd och beredskap vid elavbrott.

Även nationellt är det vanligt med brister när det gäller klippning av får.

För getter är de vanligaste bristerna:

  • Inredningen uppfyller inte kraven gällande skaderisker.
  • Brist på tillräcklig personal och nödvändiga färdigheter, kunskaper och yrkesskicklighet.
  • Brister i brandskydd och beredskap vid elavbrott.

I Västmanland och i resten av landet finns det brister i inredningen och skaderisker för både får och getter. Inredningen är ofta hemmagjord och djuren hålls i äldre byggnader som inte är anpassade för djurhållning, vilket kan vara en förklaring till varför brister i inredningen är vanliga.

Kraven för brandskydd och beredskap handlar ofta om att det saknas brandsläckare eller att det finns tydliga brandrisker, som oskyddade armaturer eller låg IP-klassificering på elektrisk utrustning. Andra vanliga brister i hela landet, men inte lika vanliga i Västmanland, inkluderar otillräckligt rena liggytor för fåren och brister som leder till att getterna har dålig kondition och hull.

233 kontroller har genomförts på nötkreatur. De tre vanligaste bristerna som upptäckts hos både kött- och mjölkdjur är följande:

  • Nötkreaturen hålls inte tillräckligt rena. Det kan innebära bristande hygien, smutsiga pälsar eller dålig skötsel av djurens kroppshygien.
  • Inredningen uppfyller inte kraven gällande skaderisker.
  • Liggytorna är inte tillräckligt rena och torra, och de är inte anpassade efter djurslaget och stallklimatet. Det kan innebära att ytorna inte ströas eller skrapas ordentligt, eller otillräckligt mjukt underlag som gör att djuren inte kan vila bekvämt.

De vanligaste bristerna hos nötkreatur, både i Västmanland och i resten av Sverige, handlar om renhållning av djuren, renhet och skick på deras ligg- och vistelseytor. Dessa problem är ofta kopplade till de dagliga rutinerna inom djurhållningen och kan påverkas av faktorer som personalstyrka, byggnader, ekonomi, kunskapsnivå och tillgång till strömaterial som halm. Det är också vanligt med brister i inredning och skydd mot skaderisker för nötkreatur, getter och får, både nationellt och i Västmanland, sannolikt på grund av den höga slitagegraden vid denna typ av djurhållning.

54 kontroller har genomförts på gris. De tre vanligaste bristerna som upptäckts är:

  • Inredningen uppfyller inte kraven för att minimera skaderiskerna för grisarna.
  • Liggytorna är inte tillräckligt rena och torra, och de är inte anpassade efter grisarnas behov och stallklimatet.
  • Kraven på tillgång till vatten och vattenkvalitet uppfylls inte.

Liksom för andra djurslag är bristfällig inredning och skaderisker vanligt hos grisar, både i Västmanland och i resten av landet. Speciellt mindre grisbesättningar som hålls i äldre stallbyggnader lider av trasig eller olämplig inredning.

På nationell nivå har det även skett en ökning av brister som rör tillgången till vatten och vattenkvaliteten de senaste åren. Exempelvis har man funnit trasiga vattennipplar och att vattnet stängs av vid vissa tider. I mindre besättningar där grisarna ofta vattnas i lösa kar är det inte ovanligt att grisarna välter karen eller att vattnet fryser till is, vilket leder till att grisarna inte har tillgång till vatten som de behöver.

I Västmanland genomfördes endast tre kontroller på större besättningar av värphöns, medan 99 kontroller utfördes på mindre besättningar med färre än 350 höns. De tre vanligaste bristerna som upptäcktes i mindre värphönsbesättningar var följande:

  • Det finns inte tillräckligt med sittpinnar för hönsen. Det kan innebära bristande möjligheter för hönsen att sitta och vila bekvämt och påverka deras välbefinnande.
  • Ytorna där hönsen vistas var inte torra, rena eller anpassade efter djurslaget och stallklimatet. Det kan inkludera fuktiga eller smutsiga ytor som inte är lämpliga för hönsens behov och hälsa.
  • Kraven på strömaterial och användningen av strö och sandbad uppfylldes inte. Det kan innebära bristande tillgång av bottenmaterial eller otillräckliga möjligheter för hönsen att utföra naturliga beteenden som sandbadning.

Det finns flera problem med utrymmen och inredning för mindre värphönsbesättningar, eftersom de ofta är hemmagjorda och inte anpassade för fåglarnas behov. I Västmanland har länsstyrelsen upptäckt att sittpinnarna inte är tillräckliga eller utformade på rätt sätt. De bör inte ha vassa kanter eller vara för tjocka, så att fåglarna kan greppa dem ordentligt.

Dessutom är dålig renhållning vanligt, vilket påverkar fåglarnas möjlighet att sandbada. Sandbadande är ett viktigt beteende för hönsen, eftersom det hjälper dem att hålla fjäderdräkten frisk. Om de inte kan utföra sina naturliga beteenden blir de stressade, vilket påverkar deras välbefinnande negativt.

På nationell nivå har man under lång tid sett problem med luftkvalitet och ventilation inom den storskaliga värphönsproduktionen. Vanliga brister är för höga halter av ammoniak i stalluften, vilket ofta händer när ströbädden är fuktig och kompakt. Äldre byggnader har också problem med dålig eller felaktig ventilation och brist på extra värme, vilket förvärrar dessa problem.

Samband - Djur och våld

Det finns ett samband mellan våld i nära relationer och våld mot husdjur. Kunskap om kopplingen behövs för att de som arbetar med, eller kommer i kontakt med våldsutsatta människor eller djur ska kunna upptäcka och anmäla missförhållanden.

Projektet Djur och våld

Illustration - pojke som kelar med katt

Kontakt

Djurskydd

Telefon: 010-224 96 00, telefontid vardagar klockan 09.00-11.00.

Dela sidan:

Landshövding

Johan Sterte

Besöksadress

Västra Ringvägen 1

Postadress

721 86 Västerås

Organisationsnummer

202100-2411

Följ oss