Hotade arter

Arter som påverkas i länet

Flera arter som tidigare varit fridlysta förlorar sitt skydd. Det gäller till exempel blåsippa, backsippa och gullviva.

Flera nya arter som förekommer i Västmanlands län blir fridlysta, till exempel ål, flodpärlmussla, igelkott, hålrot, äkta stormhatt och tungticka.

Samtliga fridlysta arter finns i bilaga 2 i artskyddsförordningen.

Generella undantag

Det införs två helt nya undantag från fridlysningen av de arter som har svagast skydd.

Förbuden gäller inte i fråga om arter med grundläggande eller begränsat skydd, om det är uppenbart att syftet med verksamheten eller åtgärden inte är att orsaka sådan påverkan som omfattas av förbuden. Jord- och skogsbruk ska anses ha ett annat syfte, om inte annat framkommer.

Förbuden gäller inte heller i den utsträckning de i det enskilda fallet innebär att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras. Detta undantag gäller inte arter med strikt skydd.

Ovanstående innebär att det för åtgärder som uppenbart är en verksamhet som inte i sig själv orsakar en sådan skada som avses, även om det blir en följdeffekt, inte är förbjudna enligt artskyddsförordningen för arter med svagast skydd (de två lägsta kategorierna). Däremot gäller undantaget inte för arter med förstärkt eller strikt skydd, till exempel igelkott, bombmurkla, väddnätfjäril, ål och flodpärlmussla.

Det innebär också att pågående markanvändning inte hindras av artskyddsförordningen i den del som det innebär ett avsevärt försvårande. Vad som är ett avsevärt försvårande är inte tydligt definierat och behöver bedömas i varje enskilt fall. Det är viktigt att komma ihåg att en art kan vara fridlyst på så sätt att hänsyn måste lämnas upp till den nivå som bedöms innebära ett avsevärt försvårande.

Övergångsbestämmelser

Övergångsregler finns, som säger att verksamhet som pågår den 1 nov 2026, kan fortsätta till och med 31 oktober 2027 utan dispens. Det innebär att verksamheter och åtgärder som pågår längre än så, behöver söka dispens i god tid om de berörs av de nya arter som fridlysts.

För prövning enligt 21 kap, 9 kap, 11 kap (markavvattning), väg- och järnvägsplaner samt nätkoncessioner som inletts före ikraftträdandet tillämpas de nya föreskrifterna enbart om det gäller lättnader.

Samrådsplikt och hänsynskrav

Eftersom de flesta arter som berörs av lättnader i fridlysningsbestämmelserna är antingen hotade, regionalt ovanliga eller på annat sätt känsliga för störning bedöms samrådsplikten inträda för åtgärder eller verksamheter som riskerar skada eller störning på dessa arter.

Oklarheter i undantagsparagraferna om vad som är att betrakta som uppenbart annat syfte, pågående markanvändning samt avsevärt försvårande, innebär att samråd bör genomföras om tolkningen av skyddet i de flesta fall som verksamheter eller åtgärder riskerar påverkan på fridlysta arter.

Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att verksamhetsutövare tills vidare alltid bör genomföra samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken om det berör arter som tidigare varit fridlysta, arter som fått ett svagare skydd eller arter som eventuellt omfattas av undantagen. Då kan lämplig hänsyn och eventuellt behov av artskyddsdispens utredas inom ramen för samrådet i varje enskilt fall.

Mistel

Eftersom misteln är fortsatt fridlyst, men med ett svagare skydd, bedömer Länsstyrelsen att samtliga åtgärder som uppenbart riskerar påverkan på mistlar eller deras värdträd ska samrådas enligt 12 kap 6 § miljöbalken.

Undantaget för skörd av mistel finns kvar, så åtgärder i syfte att vårda värdträdet förutsatt att alla mistlar inte tas bort kan göras utan samråd. Om man vill ha vägledning om hur mycket som kan tas bort i enlighet med undantaget kan man ändå skicka in ett samråd.