Areella näringar och materialförsörjning i översiktsplanen

Samerna har status som urfolk och rätt att utöva sin kultur och traditionella näringar. Samernas rätt att bedriva renskötsel framgår av 2 kapitlet 17 § regeringsformen, och rennäringslagen reglerar vem som har rätt att bedriva renskötsel och inom vilka områden det får bedrivas. Enligt 3 kapitlet 5 § miljöbalken ska mark- och vattenområden av riksintresse för rennäringen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvara näringens bedrivande. Även andra mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen ska så långt som möjligt skyddas mot sådana åtgärder. Sammanhängande betesmarker och möjligheter för renar att röra sig i landskapet är grundläggande för att renskötsel ska kunna bedrivas. Konkurrensen mellan rennäringen och annan markanvändning har ökat över tid vilket har lett till att betesmarker både minskat och fragmenterats. Det är därför viktigt att tidigt uppmärksamma rennäringens intressen och samråda med berörda samebyar för att kunna undvika potentiella markanvändningskonflikter och tillvarata samernas rättigheter.

Länsstyrelsens rekommendationer

Förutsättningar

• Redovisa områden av riksintresse för rennäringen samt andra områden som är viktiga för att renskötsel ska kunna bedrivas. Det är viktigt att även samband mellan olika typer av områden synliggörs, exempelvis flyttleder, kärnområden och svåra passager. Beskriv även den påverkan som ett förändrat klimat innebär för möjligheterna för renarna att beta och förflytta sig i landskapet.

Ställningstaganden

• Anpassa mark- och vattenanvändningen för att undvika och minska påverkan på möjligheterna att bedriva renskötsel. Det kan exempelvis handla om att undvika åtgärder som riskerar att fragmentera sammanhängande betesområden eller om att undvika exploateringar som skapar barriäreffekter som försvårar för renar att röra sig i landskapet.
• Formulera riktlinjer för hur hänsyn ska tas till rennäringens intressen och möjligheten att bedriva renskötsel samt hur eventuell negativ påverkan kan begränsas.

Konsekvenser

• Beskriv den påverkan på rennäringens intressen som kan antas uppstå med anledning av den föreslagna mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen. Det är viktigt att konsekvenserna bedöms i ett helhetsperspektiv då påverkan i olika delar av kommunen kan ge kumulativa effekter för rennäringen.

Planeringsunderlag

• I Länsstyrelsens webb-GIS Länskarta Västerbotten Länk till annan webbplats. finns kartunderlag från Sametinget som visar strategiska platser för rennäringen utöver områden av riksintressen så som flyttleder, betesland och kalvningsland. Kartlagren finns under Areella näringar-ST övriga allmänna intresseområden, Areella näringar.
• Sametinget har en samlingssida för information om rennäringen Länk till annan webbplats. där det bland annat finns kontaktuppgifter Länk till annan webbplats. till samebyarna i Västerbottens län.
• Länsstyrelsen har samlat information om samebyarna i länet samt länkar till relevanta lagar och förordningar. Länk till annan webbplats.
• Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen har tagit fram en rapport som bland annat behandlar samråd med samebyar i den fysiska planeringen Länk till annan webbplats..

För fler planeringsunderlag om rennäring se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 4.5 Rennäring.

Enligt 3 kapitlet 4 § miljöbalken så är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses genom att annan mark tar i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt jordbruk.

I översiktsplanen har kommunen möjlighet att förtydliga intentionerna för jordbrukets utveckling och peka ut mark som är särskilt värdefull för jordbruksproduktion, som har höga kulturvärden eller som erbjuder andra ekosystemtjänster. I översiktsplanen har kommunen även möjlighet att redovisa var och motivera varför väsentliga samhällsintressen kan behöva prioriteras före jordbruksmarken. Det är viktigt att de ställningstaganden som görs i översiktsplanen ger tydlig vägledning för hur olika intressen ska vägas mot varandra i efterföljande planering.

Regionala mål

Mer mat från Västerbotten - Regional livsmedelsstrategi 2021–2030 Länk till annan webbplats.
Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. fokuserar på de utmaningar och möjligheter för livsmedelsförsörjning som finns i Västerbotten, bland annat när det gäller hänsynet till jordbruksmark.

Länsstyrelsens rekommendationer

Förutsättningar

• Beskriv förutsättningarna för jordbruket i kommunen. Redovisa i en eller flera kartor var jordbruksmarken finns och beroende på planens detaljeringsnivå även var det finns brukningscentrum och produktionsplatser för jordbruket.
• Beskriv förutsättningarna för skogsbruket i kommunen.

Ställningstaganden

• Ta ställning till jordbrukets intressen och markanspråk i relation till andra intressen i olika delar av kommunen. Det kan exempelvis handla om att formulera övergripande riktlinjer för jordbrukets utveckling, peka ut områden där jordbrukets intressen ska prioriteras före andra intressen och om hur fragmentering av sammanhängande jordbruksmark ska undvikas.
• Anpassa markanvändningen för att undvika att jordbruksmark tas i anspråk. Det kan exempelvis handla om att koncentrera exploatering av bebyggelse inom befintliga tätortsstrukturer, byar eller stråk.
• Om jordbruksmark föreslås tas i anspråk för andra ändamål måste det framgå vilka väsentliga samhällsintressen det är som ska tillgodoses på en viss plats, varför de måste tillgodoses just där och motiveras varför det innebär en långsiktigt bättre hushållning med marken än andra alternativ.
• Ta ställning till hur skogsbruk ska bedrivas på mark som kommunen äger, det kan exempelvis handla om hur hänsyn ska tas till andra värden som skogen kan ha såsom upplevelsevärden för friluftslivet, biologisk mångfald eller kulturvärden.

Konsekvenser

• Om jordbruksmark ska tas i anspråk behöver det utredas och redovisas varför inte annan mark än jordbruksmarken kan tas i anspråk. Beroende på översiktsplanens detaljeringsgrad kan denna alternativredovisning göras redan i översiktsplanen och redovisas i den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram. Det är viktigt att det tydligt framgår och motiveras varför alternativa lokaliseringar har valts bort.

Planeringsunderlag

• Jordbruksverket har tagit fram en rapport om hur kommunen kan arbeta med att bevara jordbruksmarkens i den fysiska planeringen Länk till annan webbplats. och en rapport som beskriver vilka värden jordbruksmarken har Länk till annan webbplats..
  
• Länsstyrelsen Västerbotten har tagit fram vägledningen Jordbruksmarken i fysisk planering - Vägledning för tillämpning av 3 kapitlet 4 § miljöbalken (2021) Länk till annan webbplats..
• Jordbruksverket har tagit fram rapporten Exploatering av jordbruksmark 2016–2020 Länk till annan webbplats. som är den tredje rapporten i serien som kartlägger utvecklingen i Sverige. Syftet är dels att analysera graden av exploatering av jordbruksmark under perioden, skillnader mellan olika delar i Sverige och att analysera trender mellan de olika perioderna. Utöver detta har Statiska Centralbyrån (SCB) på ppdrag av Jordbruksverket genomfört en rapport för åren 1998–2005 med en något annorlunda metod.

För fler planeringsunderlag om jord- och skogsbruk se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 4.1 Jordbruk och 4.2. Skogsbruk.

För att kunna anlägga infrastruktur och bebyggelse samt för att exempelvis efterbehandla gruvområden behövs det tillgång till ballastmaterial. Det kan finnas i områden med berg, morän eller naturgrus som kan vara intressanta för täktverksamheter. I Västerbottens län finns det också mineraler och värdefulla ämnen som kan vara intressanta att utvinna och förädla. Täkt- och gruvverksamheter har stor omgivningspåverkan och kan även påverka djur- och växtliv, yt- och grundvattenförekomster samt friluftsliv och rennäring. De tar också ofta stora ytor i anspråk och genererar transporter. I översiktsplanen bör kommunen därför redovisa förutsättningarna för täkt- och gruvverksamheter.

Förutsättningarna för utvinning av ballastmaterial, mineral och värdefulla ämnen beror på geologiska förutsättningar och varierar inom länet. Naturgrus har länge varit det vanligaste ballastmaterialet och tillgången har därför minskat kraftigt under lång tid. Då naturgrusformationer ofta är viktiga för natur- och kulturmiljön samt som grundvattentillgång för dricksvattenuttag bör de användas för materialförsörjning bara för särskilda ändamål, som är svåra att tekniskt och/eller ekonomiskt ersätta. I stället bör annat material som krossat berg eller morän användas i de allra flesta fall. När det gäller täktverksamheter och gruvdrift så är det inte kommunen som fattar beslut om tillstånd, men kommunen är en viktig part i tillståndsprocessen för denna typ av verksamheter med möjlighet att överklaga tillstånd och villkor.

De geologiska förutsättningarna gör att materialförsörjning är en viktig regionala och mellankommunal fråga. SGU betonar att för att säkerställa att framtida samhällsbehov av material kan tillgodoses på ett hållbart sätt behövs därför materialförsörjning integreras som en del i samhällsplaneringen. Det kräver att man till exempel ser på framtida tillgång och efterfrågan på ballast, hur länge befintliga täkter räcker, hur geologin påverkar val av lämpliga platser och kvalitet på material som produceras samt hur man kan minska transportavstånd och klimatpåverkan från tunga transporter genom en optimerad täktlokalisering.

Länsstyrelsens rekommendationer

Förutsättningar

• Beskriv förutsättningarna för täktverksamhet och om det finns mineraler eller värdefulla ämnen som kan vara intressanta för gruvverksamhet i kommunen. Uppmärksamma särskilt om det finns fyndigheter som pekats ut som riksintressen för värdefulla ämnen eller material.
• Om det finns pågående täktverksamheter bör det redovisas var de bedrivs. Redovisa även om det finns undersökningstillstånd eller bearbetningskoncessioner enligt minerallagen.

Ställningstaganden

• Täktverksamhet bör lokaliseras till områden som inte har höga natur- eller kulturmiljövärden eller som är värdefulla för friluftsliv eller rennäring, eller där det riskerar att uppstå negativ påverkan på grund- eller ytvattenförekomster av betydelse för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. Det är också viktigt att kommunen tar hänsyn till den omgivningspåverkan, de transporter och de risker för påverkan på människors hälsa eller säkerhet som täkt- eller gruvverksamheter kan ge upphov till och anpassar markanvändningen med hänsyn till detta.

Planeringsunderlag

• Sveriges geologiska undersökning (SGU) har karttjänster Länk till annan webbplats. där det bland annat finns information om riksintressen, undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner samt underlag för planering för materialförsörjning och täktverksamheter.
• Natugrusföreskomster har inventerats och finns tillgängliga i Länsstyrelsens webb-GIS Västerbottenskartan Länk till annan webbplats..
• SGU har även tagit fram en metodbeskrivning för regional materialförsörjningsplanering Länk till annan webbplats.. I den beskrivs bland annat hur olika underlag kan användas.