Infrastruktur, energi och klimat i översiktsplanen

Nationella mål

Det övergripande nationella målet för transporter är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen satt upp ett funktionsmål som rör tillgänglighet, samt ett hänsynsmål som rör säkerhet, miljö och hälsa. Bland Sveriges klimatmål finns också etappmålet att utsläppen från inrikes transporter (exklusive inrikes luftfart) ska minska med minst 70 % senast år 2030 jämfört med år 2010.

• Transportpolitiska målen Länk till annan webbplats.
• Nationell plan för transportsystemet 2022-2033, Trafikverket Länk till annan webbplats.
• Nationell godstransportstrategi, Trafikverket Länk till annan webbplats.
• Preciseringar av miljömålet God bebyggd miljö, webbplatsen Sveriges miljömål Länk till annan webbplats.
• Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk, Natuvårdsverket Länk till annan webbplats.

Regionala mål

Länstransportplanen Länk till annan webbplats. (2018-2029) är Västerbottens gemensamma styrdokument för satsningar på utveckling av länets infrastruktur i form av vägar, järnvägar, gång- och cykelvägar, terminaler, miljö- och klimatåtgärder med mera.

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet Länk till annan webbplats. (2020-2025) är länets strategiska plan för den regionala kollektivtrafiken. Ett nytt trafikförsörjningsprogram håller på att tas fram.

Den regionala utvecklingsstrategin 2014-2020 Länk till annan webbplats. (RUS) utgör en samlad strategi för hållbar tillväxt och visar på de insatser och prioriteringar som aktörerna gemensamt tycker är viktigast för att utveckla länet.

Rekommendationer för översiktsplanen

Hanteringen av transporter i översiktsplanen bör ta avstamp i ovanstående nationella och regionala mål och strategier om bl.a. minskade utsläpp. Om kommunen har egna mål eller strategier kopplat till transporter och resande kan även dessa utgöra ett centralt underlag för översiktsplanen.

Förutsättningar

• Beskriv befintligt transportsystem inom planområdet (gång- och cykelvägnät, kollektivtrafik, biltrafiknät, ev. flyg och sjöfart)
• Redovisa riksintressen för kommunikationer
• Beskriv pendlings- och resmönster i kommunen
• Ange parkeringsförutsättningar för olika fordon
• Beskriv förutsättningar för olika typer av godstransporter
• Identifiera utvecklingsbehov och brister i transportsystemet som kan ligga till grund för åtgärdsvalsstudier, regional transportplan, regionalt trafikförsörjningsprogram och Nationell plan för transportsystemet.

Ställningstaganden

• Ange mål för transportutvecklingen inom planområdet
• Ange prioriterade stråk och målpunkter för olika transportslag
• Samordna översiktsplanen med genomförda åtgärdsvalsstudier
• Ange ställningstaganden som säkerställer att riksintressen för kommunikationer tillgodoses
• Eftersträva en bebyggelsestruktur som skapar goda förutsättningar för hållbart resande (se Energianvändning och klimat)
• Reservera mark för planerade transportåtgärder
• Redovisa mål/strategier för utbyggnad av infrasturkur för förnybara drivmedel, t.ex. laddinfrastruktur för elfordon
• Redovisa hur transportsystemets barriäreffekter kan minska
• Samordna och anpassa trafikplaneringen utifrån planerad bebyggelsestruktur exempelvis genom gatuutformning och hastighetsbegränsning
• Vid behov ta fram en parkeringspolicy/strategi som styrmedel för hållbar stadsutveckling (med bl.a. riktlinjer och markanspråk för parkering och parkeringsnormer för exploatering)

Konsekvensbeskrivning

• Beskriv vad föreslagen markanvändning får för konsekvenser för transportarbetet inom planområdet
• Redovisa vilka miljö- och hälsokonsekvenser en förändrad infrastruktur och trafik kan medföra (t.ex. avseende luftkvalitet, buller, vibrationer, utsläpp och risk för olyckor)

Planeringsunderlag

I Boverkets rapport Samordnad planering för bebyggelse och transporter Länk till annan webbplats. beskrivs behovet av samordning och samverkan mellan kommunal översiktsplanering och fysisk planering av vägar och järnvägar. Bland annat beskrivs kopplingen mellan den översiktliga planeringen och åtgärdsvalsstudier (kap. 2 s.41), samt kopplingen till det nationella strukturfondsprogrammet och länsplaner för regional transportinfrastruktur (kap 3 s. 37).

Länsstyrelsen vill även rekommendera Trafik för en attraktiv stad (TRAST), en handbok  Länk till annan webbplats.framtagen av Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Boverket. TRAST ger vägledning i en process som avser att lägga fast en trafikstrategi både som underlag för översiktsplaneringen och övrig trafikplanering. 

Boverket har även tagit fram vägledningen Översiktsplanering för minskad klimatpåverkan Länk till annan webbplats.. I vägledningen finns ett särskilt avsnitt om hur översiktsplaneringen kan bidra till att transportsystemets klimatpåverkan minskar. Boverket har dessutom tagit fram en vägledning om Godstransporter i fysisk planering Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen rekommenderar Trafikverkets vägledning Transportsystemet i samhällsplaneringen Länk till annan webbplats. (2020). Här ingår bl.a. en checklista med punkter som bör beaktas i kommunernas översiktsplanering (s. 63).

På Exempelbanken.se Länk till annan webbplats. finns exempel på bl.a. kommunala trafikstrategier, vägplanering, vägprojektering och väg- och gatuutformning. Portalen är en gemensam exempelbank för att sprida goda erfarenheter myndigheter emellan inom ett antal kunskapsområden kopplade till verksamhetsområdet vägplanering.

För fler planeringsunderlag om transporter se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 6. Trafik och transportsystem.

Nationella mål

Det nationella målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I ett av delmålen framgår att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

I regeringens bredbandsstrategi för ett helt uppkopplat Sverige 2025 ingår följande mål:

• År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.
• År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.
• År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

Regionala mål

I Digital agenda för Västerbotten 2014-2020 Länk till annan webbplats. anges följande övergripande ambitioner och inriktningsmål:

• 95 % av länets invånare ska 2020 ha tillgång till högkvalitativt bredband med en hastighet på 100 Mbit/s.
• Utbyggnaden av kapaciteten och kvaliteten i den fasta IT-infratrukturen, bredbandsnätet, ska öka.
• Förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av det mobila telefoni- och datanätets täckning och kapacitet i länet ska stärkas
• Uppkoppling ska vara enklare för invånare, besökare och produkter oavsett om det är via fast, mobilt eller trådlöst när med bibehållen säkerhet.

Digital infrastruktur i planeringen

En väl fungerande och utbyggd digital infrastruktur ger goda förutsättningar för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning är det angeläget att IT-infrastrukturen hanteras i samhällsplaneringsprocessen på regional och kommunal nivå för att säkerställa att de tjänster som är beroende av infrastrukturen når ut till användarna.

Förutsättningar

• Beskriv hur den digitala infrastrukturen ser ut i kommunen idag samt vilka brister och behov som finns kopplat till fysisk planering
• Beskriv förutsättningarna att försörja planerade bebyggelseområden med en digital infrastruktur

Ställningstaganden

• Ange platser där det ställs eller kan komma att ställas särskilt höga krav på tillgång till digital infrastruktur och hur detta behov ser ut (t.ex. om det är säsongsberoende)
• Redovisa riktlinjer och åtgärder som behövs för att behovet av elektronisk kommunikation ska tillgodoses i detaljplanering och vid bygglov

Planeringsunderlag

På ledningskollen Länk till annan webbplats. finns information om var den digitala infrastrukturen finns och vilka som är ledningsägare.

För fler planeringsunderlag om informationsteknologi se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 9.1 Telekom.

Nationella mål

Den svenska energipolitiken ska bygga på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Svenska kraftnät har tagit fram Perspektivplan 2025 Länk till annan webbplats. som syftar till att klargöra myndighetens prioriteringar och intentioner för utvecklingen av stamnätet på ca 15 års sikt.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar i översiktsplanen

• Redovisa befintligt stamnät och regionnät på karta
• Redovisa var det finns och planeras storskalig elintensiv verksamhet

Ställningstaganden

• Säkerställ att planerad markanvändning inte försvårar byggandet, driften eller underhållet av befintliga och planerade ledningar
• Peka ut mark eller landskap där kommunen bedömer det som lämpligt eller mindre lämpligt att bygga ut elnätet med hänsyn till exempelvis naturvärden, kulturmiljövärden, estetiska värden.
• Beakta behovet av nya kraftledningar vid utpekande av mark för vindkraftverk
• Ange säkerhetsavstånd mellan kraftledningar och olika verksamheter ur ett elsäkerhetsperspektiv med utgångspunkt i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Länk till annan webbplats.
• Sträva efter att lokalisera nya krafledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält kan begränsas. Länsstyrelsen rekommenderar kommunerna i länet att använda Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Av policyn framgår att 0,4 mikrotesla utgör högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt. För att säkerställa att magnetfältspolicyn uppfylls ska ny bebyggelse, där människor vistas varaktigt, placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning.
• Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält.

Planeringsunderlag

Svensk energi och Svenska kraftnät tog 2014 fram en handbok om elnät i fysisk planering Länk till annan webbplats.. Se särskilt kap 8.1 om översiktsplanering.

I broschyren Magnetfält och hälsorisker Länk till annan webbplats. som har utgivits av Strålsäkerhetsmyndigheten tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen finns information om magnetfält kopplat till byggnaders avstånd till olika kraftledningar, samt myndigheternas rekommendationer.

Lokalisering och information om Svenska kraftnäts ledningar, stolpar, stationer och stationsområden finns att hämta i WMS eller shapeformat på Geodataportalen Länk till annan webbplats..

Information och kartmaterial rörande Svenska kraftnäts framtida planer för transmissionsnätet för el finns att tillgå i Systemutvecklingsplan 2020-2029 Länk till annan webbplats., se bl.a. kapitlet om 10-årsplan för nätinvesteringar s.101.

För fler planeringsunderlag om energidistribution se Planeringskatalogen. Länk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 9.4 Eldistribution.

Nationella mål

År 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket omfattar nya klimatmål, en klimatlag och det klimatpolitiska råde Länk till annan webbplats.t. Det klimatpolitiska rådet har bl.a. som uppgift att granska regeringens klimatpolitik. I Klimatpolitiska rådets Länk till annan webbplats. rapporter återfinns råd som även kan vara användbara på lokal och regional nivå.

Energipolitikens grundpelare

Sveriges energipolitiska inriktning bygger på EU:s energisamarbete där syftet är att förena de tre grundpelarna ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Följande mål har beslutats som följd av energiöverenskommelsen:

• År 2040 ska 100% av elproduktionen vara förnybar
• År 2030 ska energianvändningen vara 50% effektivare jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).

Sveriges Miljömål ”Begränsad klimatpåverkan” Sverigesmiljomal.se Länk till annan webbplats.

• Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå.

Etappmål:

• Senast 2045 ska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären opphöra, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85% lägre än utsläppen år 1990.
• Växthusgasutsläppen i Sverige som inte ingår i EU:s handel med utsläppsrätter bör senast år 2030 vara minst 63 % lägre än utsläppen år 1990.
• Växthusgasutsläppen i Sverige som inte ingår i EU:s handel med utsläppsrätter bör senast år 2040 vara minst 75% lägre än utsläppen år 1990.

Nationell strategi för en hållbar vindkraft

• Energimyndigheten och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram en Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad (2021) Länk till annan webbplats. som omfattar Sveriges landområden. Strategin innehåller en regional fördelning av det nationellt antagna utbyggnadsbehovet på 80 TWh fram till 2040 samt ett nationellt planeringsunderlag. I strategin föreslås att länsstyrelserna får i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag för vindkraft, baserat på det nationella underlaget, som sedan i sin tur ska ge stöd för kommunernas översiktsplanering.

Områden för energiproduktion i statliga havsplaner

• Den 15 februari 2022 fattade regeringen beslut om att anta Sveriges första statliga havsplaner, där Västerbottens kust omfattas av planen för Bottniiska viken. Havsplanerna visar statens samlade syn på hur havet ska användas, bland annat gällande vindkraftsproduktion. I samband med beslutet om havsplaner har regeringen gett Energimyndigheten, HaV och flera andra centrala myndigheter i uppdrag att tillsammans ta fram planeringsunderlag för ytterligare områden för havsbaserad vindkraft. Arbetet med underlagen ska samordnas av Energimyndigheten.

Regionala mål, planer och program

År 2020 tog Länsstyrelsen fram en klimat- och energistrategi för Västerbottens län Länk till annan webbplats.. Strategin bygger på de nationella målen, och lyfter koldioxidbudgeten med hänvisning till IPCC vilket indikerar behov av en regional minskning av koldioxidutsläppen med 16% per år.

Förnybara transporter

• Uppfylla nationellt mål om att minska fossila koldioxidutsläpp från inrikes transporter (utom inrikes flyg) med minst 70% senast 2030.

Hållbar industri och tjänstesektor

• Byte till förnybara bränslen i industri- och tjänstesektor
• Minskad energianvändning genom effektiviseringar i processer och transporter, energieffektiva byggnader och minskad förbrukning av material.

Ansvarstagande offentliga verksamheter

• Offentliga verksamheter agerar som föregångare och möjliggörare i avsikt att uppnå klimatmålen.

Framtidens skogsbruk och jordbruk

• Fortsatt utveckling av skogsbruket där utsläpp av fossila gaser är ett minimum
• Skogens råvaror bidrar till ersättning av fossila råvaror
• Den årliga tillväxten med kolinlagring är minst lika stor som uttaget.
• Jordbrukets maskiner och transporter utförs med förnybara drivmedel
• Ta tillvara potentialen med utvinning av energi i gårdsnära biogasanläggningar, solel och odling av grödor för produktion av förnybara drivmedel

Regional divmedelsstrategi och handlingsplan för Västerbottens län, Länsstyrelsen Västerbotten (2021).  Länk till annan webbplats.Syftet med strategin är att främja och samordna en
ändamålsenlig utbyggnad av distributionsanläggningar för förnybara drivmedel (tank- och laddstationer). Rapportens första del presenterar strategiska överväganden. Den andra delen, handlingsplanen, beskriver vilka åtgärder och förhållningssätt som är rekommenderade under de kommande åren. Rapporten ger vägledning om behov av översiktligt antal distributionsanläggningar för olika förnybara drivmedel, samt lämplig lokalisering av dessa inklusive kartstöd samt en kunskapsöverblick över olika förnybara drivmedel.

Rekommendationer för översiktsplaneringen

Av översiktsplanen ska det enligt 3 kap. 5§ plan- och bygglagen framgå hur kommunen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta mål och planer på nationell och regional nivå av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

När det gäller möjligheten att nå energi- och klimatmålen har översiktsplanen en avgörande roll med att visa vägen och skapa förutsättningar för hållbara bebyggelsestrukturer och en effektiv energianvändning på kommunal nivå. Vilka justeringar och löningar som är mest gynnsamma och relevanta beror på den enskilda kommuns förutsättningar. Kommunernas egna energiplaner utgör i i detta samband centrala underlag. Nedan följer aktuella frågeställningar att belysa som del av översiktsplanearbetet.

Förutsättningar

Beskriv kommunens förutsättningar för hållbar energiproduktion och energiförsörjning med fokus på särskilda möjligheter och utmaningar. Exempel på relevanta frågor:

• Hur stor är andelen hållbar energiproduktion i form av t.ex. vind eller vattenkraft? Finns ytterligare utrymme?
• Inom vilka områden finns störst utmaningar/ potential att begränsa energianvändningen och klimatpåverkan (industrier, bebyggelsestruktur, transportarbete.)?

Ställningstaganden

Formulera överordnade mål och strategier för utveckling av en hållbar byggelsestruktur samt en effektiv energianvändning med begränsad klimatpåverkan. Exempel på relevanta frågor:

Hållbar bebyggelsestruktur

• Principer för lokalisering av bebyggelse (bostäder, service, större arbetsplatser m.m.) i relation till kollektivtrafik, gång och cykel. I miljömålsarbetet används ”andel bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen” som en indikator för miljömålet God bebyggd miljö, vilket kan vara en bra utgångspunkt att jobba vidare med.
• Hur planen kan bidra till att reducera transportbehovet genom ökad funktionsblandning av bostäder, arbetsplatser och daglig service.
• Hur kan planen bidra till mer hållbara transporter och förbättrad tillgänglighet för gång, cykel och kollektivtrafik samt ökad intermodalitet (koppling av flera resesätt), och i så fall hur? Exempelvis ökad säkerhet, prioritering av cykel- och gångtrafik, cykelparkeringar mm.
• Utveckling av infrastruktur för förnybara drivmedel (el, vätgas mm.)

Effektiva energisystem

• Hur planen kan bidra till hållbar energiproduktion och energilagring i form av vind, sol, vattenkraft, biobränsle etc.
• Hur planen kan bidra till en mer effektiv utnyttjande av fjärrvärme, fjärrkyla och spillvärme
• Hur planen kan skapa förutsättningar för ökad elektrifiering och digitalisering
• Hur planen kan skapa förutsättningar för att minska kommunens energibehov / energikonsumtion.

Konsekvensbeskrivning

• Vilka konsekvenser innebär den planerade bebyggelsestrukturen för kommunens energianvändning och klimatutsläpp?
• Vilka konsekvenser innebär planerad energiproduktion för kommunens energibehov och klimatutsläpp?

Planeringsunderlag 

• Boverkets vägledning Översiktsplanering för minskad klimatpåverkan Länk till annan webbplats. innehåller en sammanställning av punkter ”att tänka på i översiktsplanen” i syfte att minska kommunens klimatpåverkan. Här finns även exempel på hur olika kommuner har tagit sig an frågan om minskad klimatpåverkan i sin översiktsplanering.
• RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) har tagit fram Checlista - begränsad klimatpåverkan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. med exempel på hur klimatperspektivet kan lyftas in bland annat i den översiktliga planeringen.
  
• I den Nationella emissionsdatabasen för luftutsläpp finns utsläppsstatistik på läns- och kommunnivå. (Notera att ändringar i mätmetod för transportutsläppen påverkar möjligheten att jämföra utsläppen före och efter år 2017).
• Information om befintliga laddplatser i länet finns på https://uppladdning.nu/ Länk till annan webbplats.
• Uthållig kommun. Fyra stora och tjugo små steg – Idéskrift om fysisk planering Länk till annan webbplats., Ranhagen, U. (2011). Tips på hur klimat och energiaspekter kan integreras i kommunernas planering
• Att integrera hållbarhets- och energifrågor i fysisk planering – metoder och verktyg, etapp 2, slutrapport i Uthållig kommunprojekt, Ranhagen, U. (2012)
• På den Nationella emissiondatabasen hos SMHI  Länk till annan webbplats.visas Sveriges nationella utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar fördelade på läns- och kommunnivå. Till exempel kan du se utsläppen av koldioxid i din kommun för en specifik sektor som el och fjärrvärme, jordbruk samt avfall.
  
• För fler planeringsunderlag om klimat och energi se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.

Sök tips; Geografisk sökning (kommun) och Sakområden 2.1 Luftkvalitet, 6. Trafik och transportsystem, 7. Klimat och 9.2 Energiproduktion

Nationella mål

Naturvårdsverket har tagit fram en nationell avfallsplan och ett avfallsförbyggande program Länk till annan webbplats. för åren 2018-2023. Planen och programmets syfte är att beskriva Sveriges arbete med att:

• minska mängden avfall
• minska mängden skadliga ämnen i material och produkter
• minska de negativa effekterna på människors hälsa och miljön som avfall ger upphov till
• främja en praktisk tillämpning av avfallshierarkin och utnyttja resurserna i avfallet
• bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och den miljö- och hälsopåverkan som hänger samman med att avfall uppstår.

Regionala mål

I Västerbottens regionala utvecklingsstrategi Länk till annan webbplats. finns flera åtgärder med koppling till avfallshantering. Den prioriterade åtgärden "Hållbar stadsutveckling och samhällplaneringsinvesteringar för att få energi-, avfalls-, vatten och avloppssystem sammankopplade i kretslopp både i landsbygd och tätort." är av särskild relevans för den fysiska planeringen.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

• Ange förutsättningar för avfallshantering inom kommunen (eller planområdet), t.ex. lokalisering av återvinningscentraler, återvinningsstationer, behandlingsanläggningar, deponier och verksamheter som genererar stora mängder avfall. Identifiera eventuella brister i nuvarande avfallshantering
• Redovisa relevanta delar av kommunens avfallsplan i översiktsplanen
• Belys vid behov avfallsfrågan ur ett regionalt perspektiv

Ställningstaganden

• Redovisa nödvändiga riktlinjer som säkerställer att kommunens fysiska planering tar tillräcklig hänsyn till möjligheterna att ordna en hållbar avfallshantering
• Utred lokalisering och peka vid behov ut mark för nya avfallsanläggningar
• Ange skyddsavstånd mellan avfallsanläggningar och olika typer av bebyggelse

Planeringsunderlag

Länsstyrelsen rekommenderar Boverkets vägledning från 2011 Avfallshantering- tillgänglig, säker och estetisk Länk till annan webbplats. som underlag för planering av avfallsutrymmen, återvinningsstationer och återvinningscentraler.

För fler planeringsunderlag om avfallshantering se Planeringskatalogen. Länk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 9.6 Avfallshantering.