Bostäder, bebyggelsestruktur och kulturmiljö i översiktsplanen

Nationella mål

Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad och byggande är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Rekommendationer för översiktsplanen

Enligt lag (200:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § punkt 5 i plan- och bygglagen – det vill säga att planeringen ska främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Arbetet med översiktsplanen är ett tillfälle för kommunen att konkretisera de mål som finns i riktlinjerna och omsätta dem i strategier och ställningstaganden för markanvändningen och utvecklingen av den byggda miljön.

Förutsättningar

• Beskriv på övergripande nivå läget på bostadsmarknaden i kommunen, olika gruppers behov, vilken typ av bostäder som finns idag samt vilken typ av bostäder som det finns behov och efterfrågan av. Utgå ifrån kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen.

Ställningstaganden

• Formulera mål för bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet med utgångspunkt i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen.
• Redovisa mark där nya bostäder kan tillkomma och vilken typ av bostäder som föreslås tillkomma i olika områden.

Planeringsunderlag

• Boverket har tagit fram rapporterna "Boendeplanering i praktiken Länk till annan webbplats." och "Boendeplanering en strategisk fråga för kommunen Länk till annan webbplats." som kan användas som underlag.
• Även Boverkets webbaserade handbok för framtagande av riktlinjer för bostadsförsörjning Länk till annan webbplats.innehåller tips på underlag.
• Enligt förordningen (SFS 2011:1160 Länk till annan webbplats.) ska Länsstyrelsen årligen göra en sammanställning och analys av bostadsmarknaden i länet. Den regionala bostadsmarknadsanalysen Länk till annan webbplats. grundar sig till stor del på kommunernas uppgifter från bostadsmarknadsenkäten och är en del i den årliga rapportering som länsstyrelserna gör till Boverket och regeringen. Analysen kan utgöra ett underlag för kommunens arbete med bostadsförsörjningsfrågor.
• För att få en uppfattning om utvecklingen på bostadsmarknaden besvarar, samtliga av landets kommuner årligen, Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME) Länk till annan webbplats.. Syftet med enkäten är att samla information för att kunna ge en bred överblick över det aktuella läget på bostadsmarknaden, belysa regionala skillnader, följa utvecklingen över tid och få fram underlag för bedömningar av utvecklingen de närmaste åren.

För fler planeringsunderlag om bostadsmarknad och byggande se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 13. Befolkning, boende och arbete samt 23. Bebyggelse och fysisk planering.

Enligt 3 kapitlet 2 § plan- och bygglagen ska det av översiktsplanen framgå hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Det innebär att kommunen ska ta ställning till hur den övergripande bebyggelsestrukturen i kommunen som helhet och i tätorter, småorter och byar ska utvecklas och var bebyggelse och anläggningar för olika ändamål ska lokaliseras. Översiktsplanen ska även innehålla förslag till hur parker och grönområden kan utvecklas och användas och kan även innehålla strategier och ställningstaganden om hur ny bebyggelse ska utformas eller gestaltas. I den byggda miljön och i landskapet finns kulturvärden och det är därför viktigt att i översiktsplanen ta ställning till hur hänsyn kan tas till dessa värden i den efterföljande planeringen, var de värdefulla kulturmiljöerna finns, vad som utmärker dem och hur de kan bevaras och utvecklas i framtiden.

Nationella mål

Nationell arkitekturpolitik

2018 antog Sveriges Riksdag nya mål för arkitektur-, form- och designpolitiken: Politik för gestaltad livsmiljö.  Länk till annan webbplats.Där slås fast att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Det ska bland annat uppnås genom att:

• hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden.
• kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids.
• det offentliga agerar förebildligt.
• estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas.
• miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla.
• samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Miljömål

Ytterligare mål för den bebyggda miljön framgår av Sveriges miljömål genom preciseringarna av miljömålet "God bebyggd miljö Länk till annan webbplats.". I preciseringarna förtydligas bland annat att en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur ska utvecklas, att samband mellan städer och tätorter ska utvecklas och att värdefulla byggnader, miljöer och landskap ska bevaras, användas och utvecklas. Även i preciseringarna av miljömålet Ett rikt odlingslandskap Länk till annan webbplats. förtydligas att kulturmiljövärden i odlingslandskapet ska bevaras eller förbättras.

Nationella mål för kulturmiljöarbetet

Sedan 2014 gäller nedanstående nationella mål för kulturmiljöarbetet:

• Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas.
• Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön.
• Ett inkluderande samhälle med kulturmiljö som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser.
• En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

Rekommendationer för bebyggelsestruktur i översiktsplanen

Förutsättningar

• Redovisa och beskriv kommunens övergripande bebyggelsestruktur i form av tätorter, småorter och byar och var bebyggelse för olika ändamål är koncenterad i en eller flera kartor. Uppmärksamma särskilt viktiga noder för kommunikation eller service

Ställningstaganden

• Beskriv och redovisa i en eller flera kartor hur bebyggelsestrukturen kan utvecklas och vilken typ av, och var, ny bebyggelse kan tillkomma. Redovisningen kan göras med högre detaljeringsgrad på platser där störst förändringar kan komma att ske som centralorter och tätorter, än i övriga delar av kommunen.
• På mer detaljerad nivå, vid fördjupningar av översiktsplanen för ett mer avgränsat område, kan riktlinjer gällande materialval, hur ny bebyggelse ska lokaliseras och anpassas till befintlig bebyggelsestruktur eller var högre bebyggelse ska kunna prövas formuleras. I tätorter kan viktiga stråk, siktlinjer eller utblickar som är viktiga att ta hänsyn till i efterföljande planering pekas ut.

Rekommendationer för kulturmiljö i översiktsplanen

I en översiktsplan är det inte alltid möjligt eller lämpligt att formulera detaljerade riktlinjer, rekommendationer och strategier för utveckling av ny bebyggelse och anpassning och hänsyn i kulturmiljöer. Om översiktsplanen fördjupas för ett mer avgränsat geografiskt område är det dock lämpligt med mer detaljerade riktlinjer och rekommendationer. Oavsett om det är en kommunövergripande eller fördjupad översiktsplan som tas fram så kan ett särskilt underlag som beskriver och tydliggör värden och karaktärsdrag i olika miljöer vara en viktig källa till kunskap, både i arbetet med översiktsplaner men också för detaljplanering och bygglovgivning. Underlaget kan både innehålla beskrivande delar och mer strategiska delar med förslag till prioritering, hantering och ställningstaganden för efterföljande planering. Om kommunen vill ta fram ett kulturmiljöunderlag finns möjlighet att söka bidrag från Länsstyrelsen för upp till 50 % av kostnaderna. Mer information finns hos Länsstyrelsen.

Förutsättningar

• Redovisa områden och miljöer med höga kulturvärden i en eller flera kartor och beskriv de värden och kvaliteter som gör dem intressanta.
• Redovisa särskilt kulturmiljöer av riksintresse och, beroende på detaljeringsnivå, fornlämningsområden.

Rekommendationer

• Redovisa i vilka områden eller miljöer särskild hänsyn bör tas och anpassningar till kulturmiljön göras vid exploateringar eller förändringar. Områden där det inte ska vara tillåtet med bygglovsbefriade åtgärder kan med fördel pekas ut för att underlätta efterföljande planering och lovgivning.
• Formulera riktlinjer eller förhållningssätt kring hur hänsyn ska tas till kulturvärden vid kommande prövningar av detaljplaner, bygglov eller andra förändringar i den byggda miljön. Beskriv särskilt hur riksintressen för kulturmiljövården ska tillgodoses.
• Peka ut miljöer med särskilt värdefull bebyggelse där rivningar eller förändringar av bebyggelse bör undvikas eller där det finns behov av olika former av skydd genom exempelvis bestämmelser i detaljplan.
• Formulera mål och strategier för hur värdefulla kulturmiljöer kan utvecklas, användas och tillgängliggöras för fler. Det kan handla både om fysiska åtgärder eller om att sprida och tillgängliggöra information.

Planeringsunderlag

• På Boverkets webbplats Arkitektur och gestaltad livsmiljö Länk till annan webbplats. finns en sammanställning av kunskap på området, möjlighet att ta del av lärande exempel och bli inspirerad i arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö.

• På Boverkets PBL kunskapsbank Länk till annan webbplats.finns mer vägledning för hantering av kulturvärden i översiktsplanen.
• Boverket har även tagit fram en webbutbildning om hur kulturvärden hanteras i plan- och bygglagen Länk till annan webbplats..

För fler planeringsunderlag om kulturmiljö se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 1.2 Kulturmiljö.