Gå till innehåll

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.

StängStäng cookie

Vatten

Hos länsstyrelsen kan du söka tillstånd och dispens om du vill göra olika åtgärder i och kring vatten. Vi arbetar även med tillsyn över till exempel vattenkraftverk och dammar.

Ett rent, friskt hav med många arter av fiskar och andra djur och växter - eller en algsoppa med miljögifter och sopor, där nästan inget kan leva och ingen vill bada? Du kan påverka och göra skillnad!

Öronmanet i Lundåkrabukten

Öronmanet i Lundåkrabukten

Vad kan jag göra för havet?

Här har vi listat några tips på vad privatperson kan göra för havet. Mer fakta och fler tips finns i länkarna.

Välj miljövänligt!

  • Välj miljömärkta produkter. Miljömärkta produkter är inte alltid de perfekta hållbara produkterna, men är generellt ett steg i rätt riktning.
  • Välj fosfatfria produkter (tvätt- och diskmedel) för att minska övergödningen i sjöar och hav.
  • Använd bara mjällschampo när det verkligen behövs. De flesta mjällschampon innehåller ämnen som är mycket giftiga för fiskar, kräftdjur och andra vattenlevande organismer.
  • Undvik alla skönhets- och hygienprodukter som innehåller mikroplaster. Mikroplasterna sköljs via avloppet ut i havet. Små och större djur får i sig mikroplaster och gifter som är associerade med dem och dessa kan sedan transporteras uppåt i näringskedjan. Exempel på plaster: polyethylene, polypropylene, polyethylene terephthalate, polymethyl methacrylate och nylon.

Naturskyddsföreningen om ingredienser i produkter som man bör unvikalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skräpa inte ner

  • Lämna inte kvar skräp på stranden. Lär dig mer om plastskräp i havet genom informationsfilmen Strömmar av plastlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Kissa inte i havet! Den mängd urin som en person normalt kissar under ett dygn, skulle i havet ge gödning till ungefär 1 kg alger. Varje sommar vistas hundratusentals personer i våra kustområden, genom att använda en toalett i land gör du en miljöinsats.

Rapportera nedskräpning

  • Kommunen har ett renhållningsansvar, detta gäller även på stränderna. Hör av dig till kommunen om stranden eller kustmiljön är skräpig.
  • Våga vara jobbig. Fråga gärna den som fimpar på marken om hen också slänger batterier eller lysrör på marken. Fimpen innehåller giftiga tungmetaller, precis som många batterier och lysrör. Och med tanke på att omkring en miljard fimpar slängs på marken i Sverige varje år, är detta inget litet problem. Framför allt inte för vattenmiljön där fimparna oftast hamnar till slut.
  • Om du är på havet och hittar borttappade eller illegala fiskeredskap - hör av dig till Kustbevakningen. Borttappade fiskenät, s.k. "spöknät", är ett stort miljöproblem då de fortsätter att fånga fisk och andra djur under lång tid. Nät är gjorda av plast och kan hålla i flera hundra år.

Båtupptagning

Båtupptagning

Båtägare

  • Byt ut din 2-taktare mot en 4-taktare.
  • Kör motorn på alkylatbensin.
  • Välj miljöanpassad olja.
  • Använd miljövänliga metoder för att undvika eller ta bort påväxt på ditt båtskrov, t.ex. skrubba båten eller använd båttvätt, lyft upp båten ur vattnet eller använd täckduk.
  • Har du latrintank i båten? Töm den inte i sjön! Den ska tömmas på särskilda uppsamlingsplatser som finns i vissa hamnar.
Avkrokning av liten plattfisk

Avkrokning av liten plattfisk

Du som fiskar själv

  • Släpp tillbaka små fiskar (de har inte hunnit leka). För fångst med handredskap gäller idag följande minimimått på torsk: 38 cm i Öresund och 30 cm i Nordvästskåne. (Läs om Skånes fiskebestämmelser här och bilagan med minimimått här)
  • Släpp gärna också tillbaka stora honfiskar då de är de allra viktigaste individerna för att bestånden ska reproducera sig.
  • Klipp av hullingen om du metar. Då blir det lättare att släppa tillbaka fiskar som är för små.
  • Ta inte upp mer fisk än du behöver.
  • Våga vara jobbig. Upplys de som inte vet om vilka regler som gäller.

Du som köper och äter fisk

Många fiskarter är utrotningshotade eller fiskas med metoder som är skadliga för miljön. Välj din middagsfisk med omsorg!

Vill du veta mer om en viss fiskart och om den är hotad så kan du besöka artdatabanken.

ArtDatabankens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bidra till kunskap - rapportera observationer

Har du sett ett flertal döda fiskar flytande i vattnet eller på stranden? Har du hittat en död säl, tumlare eller flera döda fåglar? Har du sett något annat ovanligt i havsmiljön? Meddela din kommun, Länsstyrelsen eller nationell myndighet.

Badvatten

I Skåne finns fantastiska badmöjligheter både i hav och insjö. Hitta rätt källa för aktuell information om temperatur, vattenkvalitet och algblomning.

På Havs- och vattenmyndighetens webbplats Badplatsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns aktuell information om kommunernas badplatser.

Här hittar du svenska och skånska badplatser märkta med Blå flagglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Blå Flagg är en internationell kvalitetsmärkning på stränder och hamnar.

Sök efter badmöjligheter och läs mer om några av Skånes badstränder på Visit Skånelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bad på danska sidan av Öresund

För bad på den danska sidan av Öresund finns en webbsida och en app med beskrivningar av badplatserna och dess faciliteter samt prognosen för bad.

Bad på danska sidan av Öresundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Göra rätt i naturen

Läs på Naturvårdsverketswebbplats:

Rättigheter och skyldigheter enligt allemansrättenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Algblomning

Ibland förekommer algblomningar i vattnet. Då bör man vara försiktig vid bad. Klicka upp sidan nedan för mer information och svar på vanliga frågor.

Mer informtion om algblomning

Öppna Stäng

Algblomning kallas det när växtplankton i vatten förekommer i stora mängder. Det är ett naturligt fenomen som uppträder varje år. Vissa alger kan vara giftiga. Om det syns en tydlig algblomning i vattnet och du inte har information om att det är ofarligt att bada, bör du ta det säkra före det osäkra och undvika att bada.

På Havs- och vattenmyndigheten webbplats hittar du den senaste informationen om badvattenkvaliteten på svenska badplatser.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vilka alger kan vara giftiga?

Det finns olika sorters växtplankton som kan orsaka algblomningar i våra sjöar och kustvatten. I februari-mars förekommer en kraftig så kallad vårblomning som oftast domineras av kiselalger. På hösten är det vanligt med en liten höstblomning. Båda dessa blomningar är ofarliga.

Under sommaren är det blågröna alger, även kallade cyanobakterier, som dominerar algblomningen. Dessa mikroorganismer är fotosyntetiserande och räknades därför tidigare till algerna, men till uppbyggnaden är de väldigt lika bakterier. Ibland producerar cyanobakterierna gifter som kan vara skadliga för människor. Dessa gifter frigörs till vattnet när algerna dör och cellerna bryts ner. Nedbrytningen av algceller är som störst vid strandkanten och på grunt vatten.  

Vad ska man tänka på vid bad?

Algblomningarna av cyanobakterier förekommer normalt i Östersjön men vindar och strömmar kan föra algrikt vatten från Östersjön upp i Öresund. Du kan inte se om en algblomning är giftig eller inte. Du bör dock alltid ta det säkra före det osäkra och undvika bad i vatten med synlig algblomning. Som regel bör du avstå från att bada om du inte kan se dina fötter när du står i vatten upp till knäna.

När algblomning förekommer bör man vara särskilt försiktig med att låta barn bada då de lätt får kallsupar. Om du ändå vill bada, trots algblomning, ska du se till att undvika kallsupar samt se till att du har möjlighet till att duscha med rent vatten när du kommer upp ifrån badet. Du bör även hålla husdjur och boskap borta från stränder med algblomning eftersom djuren kan dricka av vattnet och bli sjuka.  

Vad kan hända om jag badar?

Människor som badat i giftiga algblomningar kan drabbas av bland annat hud- och ögonirritation, illamående, mag- och tarmproblem eller feberattacker. Om du får symptom eller på annat sätt känner dig dålig efter bad i vatten med mycket alger bör du kontakta läkare.  

Övergödning gör algblomningar vanligare

Alger och cyanobakterier finns i söt-, brack- och saltvatten. Tillväxten styrs av ljus, temperatur och näringstillgång. När dagarna blir längre och vattnet blir varmt (i juli-augusti) är tillväxten av cyanobakterier som störst. Övergödningen, det vill säga den ökade tillförseln av näringsämnen från mänskliga aktiviteter, har lett till att algblomningarna blir längre och intensivare. Näringsämnen (främst kväve och fosfor) tillförs naturen bland annat genom avloppsvatten, utsläpp från industrier och genom läckage från jordbruksmark.

Alger, pollen eller partiklar?

Under pollensäsongen är det vanligt att stora sjok av pollen lägger sig på sjö- och havsytan. Dessa sjok kan lätt misstas för att vara algblomningar. I närheten av åmynningar kan vattnet ofta färgas lätt brunt av partiklar som sköjs ut med det åvattnet. När det är mycket rörelser i vattnet är det vanligt att små partiklar virvlas upp från bottnen. Det finns många möjliga orsaker till varför vattnet är färgat eller grumligt, de allra flesta är ofarliga, men var ändå försiktig om du är osäker på om det är en algblomning eller inte. 

Kontakt