Växtnäring och växtskydd

Använder du växtskydd yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.

För att du yrkesmässigt ska få använda växtskyddsmedel ska du tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM). Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med metoden kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.

Om växtskyddsmedel på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om integrerat växtskydd på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Utbildning för att använda växtskyddsmedel

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och förnyas genom att delta i en endags-vidareutbildning. Du anmäler dig till kurserna på Jordbruksverkets webbplats.

Om behörighetsutbildningen på Jordbruksverkets webbplats.länk till annan webbplats

Anmälan till kurser i Jordbruksverkets kurskataloglänk till annan webbplats.

Kurssäsongen pågår från oktober till april. Kurser för säsongen 2018/19 kommer öppna för anmälan i september. Anmäl dig i god tid för att få en plats som passar dig. Utifrån ditt användningsområde kan du välja följande kurser och inriktningar:

Växtskyddsmedel utomhus

Använder du växtskyddsmedel utomhus på t.ex. åkermarker, fruktodlingar eller i tunnlar ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att använda växtskyddsmedel utomhus. Vid anmälan kan du välja en kurs som är anpassad till ditt användningsområde. Vi erbjuder vidareutbildningar inom jordbruk, frukt- och bärodling, golfytor och grönytor. Grundkurserna finns med jordbruksinriktning och trädgårdsinriktning.

Växtskyddsmedel i och omkring växthus

Använder du växtskyddsmedel i och omkring växthus ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att använda växtskyddsmedel i och omkring växthus.

Växtskyddsmedel utomhus samt i och omkring växthus

Använder du växtskyddsmedel utomhus samt i och omkring växthus ska du ange det vid anmälan. Deltar du i en grundkurs kommer du att erbjudas en inriktningsdag för det andra användningsområdet. Deltar du i en vidareutbildning kommer du vid provtillfället få svara på några extra frågor genom ett utökat prov.

Betning av utsäde

Använder du medel för betning av utsäde ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att beta. Grundkursen är på två dagar. Behörigheten uppdateras vart femte år genom en endags-vidareutbildning.

Grundkurser

Växtskyddsmedel klass 1L och 2L utomhus eller i och omkring växthus 
Avgift: 4800 kr exkl. moms

Inriktningsdag för utökad behörighet utomhus eller i och omkring växthus
Avgift: 1200 kr exkl. moms

Betning av utsäde
Avgift: 5 200 kr exkl. moms

I kursavgiften för alla grundkurser ingår kurslitteratur och mat.

Vidareutbildningskurser

Växtskyddsmedel klass 1L och 2L utomhus eller i och omkring växthus 
Avgift: 2600 kr exkl. moms

Utökat prov för behörighet utomhus eller i och omkring växthus
Avgift: 300 kr exkl. moms 

Betning av utsäde
Avgift: 2600 kr exkl. moms

I kursavgiften för alla vidareutbildingar ingår kurslitteratur och mat.

Avgifter för omskrivning av prov

Grundkurs: 300 kr exkl. moms
Vidareutbildning: 300 kr exkl. moms

Åtgärder för att minska risken för diflufenikan i vattendrag

Antalet godkända ogräspreparat i Sverige är stort, men deras verkningsmekanismer är klart mer begränsade. Diflufenikan är ett av de ämnen som är viktigt ur ett resistensperspektiv. Dilemmat är att ämnet hittas förhållandevis ofta i vattendrag, där det såklart inte hör hemma. Detta behöver vi gemensamt göra något åt!

Information om åtgärder för att minska diflufenikan i vattendrag från Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sprutjournal

All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel i klass 1L-2L ska dokumenteras. Det är sprutförarens ansvar att föra sprutjournal. Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.

Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?

  • Tidpunkt för spridningen
  • Vem som utfört spridningen
  • Område för spridningen
  • Syftet med spridningen
  • Växtskyddsmedlets namn och dosering
  • Skyddsavstånd
  • Uppgifter om blommande växter inom området (om medlet är skadlig för pollinerande insekter)

Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.

Information om sprutjournaler på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Säkert växtskydd

Kampanjen Säkert Växtskydd är en utbildningskampanj för att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel. De har tagit fram en mall för sprutjournaler som du fritt kan ladda ner och använda.

Jordbruksverket har även utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.

Mall för sprutjournal på Säker Växtskydds webbplats länk till annan webbplats

Ladda ner appen Sprutjournal från App Storelänk till annan webbplats


Potatiskräfta och flyghavre

Potatiskräfta och flyghavre är två karantänskadegörare som kan orsaka stora ekonomiska förluster eller skada miljön.

När du hittar eller misstänker att du hittat en karantänskadegörare på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Information om karantänskadegörare på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om bekämpning av Flyghavre på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Växtnäring

Funderar du på vilka regler som gäller när du ska sprida eller lagra gödsel? Reglerna kan se olika ut beroende på vilken mark du ska sprida växtnäring på. Använda gärna ett beräkningsverktyg för att få fram rätt mängd gödsel du får sprida eller lagra.

 

Här hittar du information om de regler som gäller för spridning och lagring av gödsel i lantbruk. Reglerna ser olika ut beroende på om du brukar mark i ett känsligt område eller inte. Stora delar av Skåne räknas som känsligt område. Med undantag för:

  • Osby och Örkelljunga kommun.
  • Vissa församlingar i Östra Göinge, Bromölla, Kristianstad och Hässleholm kommun.

Beräkna och dokumentera lagringsvolymen för stallgödsel

Använd Jordbruksverkets beräkningsverktyg för att beräkna lagringsvolymen. Lagringsvolymen för den gödsel som produceras på företaget ska beräknas. I beräkningen ska utsöndrad mängd av träck och urin, strömedel, vattentillskott, och omsättningsförluster ingå. Beräkningen ska dokumenteras och sparas så länge beräkningen gäller för företaget. I de allmänna råden finns schablonvärden för lagringsvolymer som du utgår ifrån för din beräkning.

Beräkningsverktyg för lagringsbehov och spridningsareal på Jordbruksverkets webbplatsExcel

Beräkningsverktyg för gödslingsbehovet av kväve på Jordbruksverkets webbplats
Excel

Frusen öppen mark vid vårsådd

Länsstyrelsen Skånes tolkning av reglerna kring frusen mark innebär att marken skall vara upptinad till minst 15 cm. På lejordar med minst 15 % ler och där marken är så plan att ingen risk för yterosion föreligger, är det dock tillräckligt att marken är så tinad att gödselmedlet kan nedmyllas.

Vad gäller när du tar emot gödsel?

Tar du emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska du ha dokumentation över vilket gödselslag som tas emot, mängden, vilken mängd totalfosfor gödseln motsvarar, datum för när du tog emot den och vem du tog emot den ifrån. Har du tagit emot stallgödsel kan uppgift om djurslag och antal djur ersätta uppgiften om totalfosfor. Dokumentationen ska sparas i minst sex år.

Vad gäller när du för bort gödsel?

Dokumentation ska finnas över gödselmängden som levereras, vilket djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån (eller mängd totalfosfor gödseln motsvarar) samt datum för leverans och till vem du levererade. Denna dokumentation ska sparas i sex år. Du som har högst tio djurenheter i genomsnitt på ett år omfattas inte av denna bestämmelse.

Tvärvillkor

Tänk på att ovanstående spridningsregler också utgör tvärvillkor. Det innebär att om du bryter mot dem riskerar du tvärvillkorsavdrag på gårdsstöd och övriga EU-stöd eller att kommunen ger dig föreläggande/miljösanktionsavgift

Under höst- och vinterhalvåret ska vissa delar av din åker vara bevuxen med grön mark. I Skåne län ska 60 procent av marken vara bevuxen. Det finns regler för brytpunkter beroende på vilken av de godkända grödorna för grön mark som du använder.  

 Om höst- och vinterbevuxen mark på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 

Möjlighet till dispens

Kontakt

Växtnäring
Mia Davidsson
Handläggare
E-post till Mia Davidsson
Telefon 010-224 15 17

Växtskydd
Tom Espgård
Lantbrukskonsulent
E-post till Tom Espgård
Telefon 010-224 13 14

Malin Nyrén
Trädgårdskonsulent
E-post till Malin Nyrén
Telefon 010-224 15 52

Sara Svensson
Lantbrukskonsulent
E-post till Sara Svensson
Telefon 010-224 12 29

Frågor om behörighetskurser
Annika Lindmark
Administratör
E-post till behorighet-m.skane@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 13 44