Aktuella varningsmeddelanden i Örebro länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Trygghet i samhällsplaneringen

Kommuner har fått ett större ansvar i att förebygga brott och skapa trygga samhällen. För att att skapa trygga samhällen behöver trygghetsperspektivet finnas med genom hela samhällsplaneringen. Här finns tips och råd till små kommuner som vill stärka trygghetsarbetetet i samhällsplaneringen.

Förutsättningarna för arbetet med trygghet i samhällsplaneringen varierar mellan Örebro läns kommuner, bland annat sett till storlek, resurser och kompetens. Likaså varierar omfattningen av kommunernas trygghetsinsatser. Det visar intervjuer som Länsstyrelsen i Örebro län genomfört i länets kommuner.

Samtidigt uppmärksammas behovet av att stärka och förtydliga kommunernas ansvar nationellt. Under 2023 kommer en lag som reglerar kommunernas ansvar för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete.

Vad trygghet i fysisk miljö innebär

När det gäller utformning av stadsmiljöer brukar man tala om att bygga bort brott och bygga in trygghet.

Att bygga bort brott innebär att på olika sätt motverka de faktorer som vi vet gynnar kriminalitet. Ofta handlar det om att utforma miljöer så att brott blir svårare att begå och lönar sig mindre. Exempel på sådana åtgärder är övervakning, klottersanering och belysning.

Att bygga in trygghet kan vara en större utmaning än att bygga bort brott. Ofta handlar det om att främja mänsklig närvaro, tillit och gemenskap. Det finns några gemensamma fysiska kännetecken för platser som upplevs som trygga. Sådana platser

  • går att överblicka
  • är inte isolerade utan ger kontakt medomgivningen
  • är befolkade
  • går att orientera sig i
  • blandar funktioner, vägar och bebyggelse
  • är välskötta.

Tips för arbetet med trygghet genom samhällsplaneringen

För att bidra till att stärka kommunernas arbete med trygghet i samhällsplaneringen har vi sammanfattat tips och och råd för hur perspektivet kan tas med i redan tidiga stadier i processen fram till byggskede och förvaltning. Råden riktar sig särskilt till små kommuner, där trygghetsrelaterade utmaningar kan se annorlunda ut än i mer tätbebyggda miljöer.

Att arbeta med en bred och abstrakt fråga som trygghet blir lättare om arbetet sker i grupp, där flera perspektiv får mötas. I en mindre kommun är det däremot vanligt att det bara är en eller ett fåtal tjänstepersoner som ansvarar för trygghetsfrågor, ofta samtidigt som en stor mängd andra frågor och perspektiv ska beaktas i en planeringsprocess.

Då är ett tips att dra nytta av kollegor i andra delar av organisationen, som vanligtvis inte arbetar med fysisk planering, men som kan ge stöd genom lokal kännedom och närhet till invånarna. Det kan vara personer som arbetar med

  • kulturverksamhet
  • socialtjänst
  • ungdomsverksamhet
  • jämställdhet
  • folkhälsofrågor.

Kartlägg kompetens och erfarenhet i organisationen

För att få en nulägesbild av befintlig kompetens och pågående arbete med trygghetsfrågor kan det behövas en kartläggning av den erfarenhet och kompetens som finns i kommunens olika förvaltningar och bolag. Detta för att kunna dra nytta av befintlig kunskap som underlag i planeringen.

Genomför kartläggningen med hjälp av korta intervjuer med nyckelpersoner, eller genom en enkät som skickas ut till förvaltningarnas medarbetare. Exempel på roller och kompetenser som kan vara aktuella är:

  • samhällsplanerare,
  • planarkitekter
  • bygglovshandläggare
  • trafikplanerare
  • teknisk förvaltning
  • representanter för kulturverksamhet, skola och fritidsverksamhet
  • socialtjänst (till exempel fältassistenter)
  • folkhälsostrateg
  • jämställdhetsstrateg
  • kommunala fastighetsbolag
  • privata fastighetsägare- och/eller förvaltare
  • kommunpolis
  • brottsförebyggande samordnare.

Skapa samverkan och dialog i en gränsöverskridande trygghetgrupp

Ett effektivt sätt att överföra kunskap är att samla olika kompetenser för att samtala kring det område där det ska bebyggas, förtätas eller utvecklas. Här gäller det att också inkludera roller som vanligtvis inte deltar i samhällsplaneringens tidiga skeden. Roller som arbetar nära kommunens invånare har ofta värdefull information, till exempel:

  • representanter för skolor vet var barn går till skolan och var de leker
  • fritidspersonal vet hur ungdomar rör sig och var de vistas och socialtjänst
  • fastighetsägare vet var det sker incidenter som skapar otrygghet.

Genomför platsbesök och walkshops i tidiga planeringsskeden

Genomför en walkshop i stället för en workshop. Med walkshop menar vi ett arbetsmöte som sker utomhus under en promenad genom det område där utvecklingen planeras. Det gör det lättare att lyfta in platsens karaktär och uppfatta de trygghetsaspekter som inte framgår av kartor och foton.

Om walkshopen dessutom genomförs i en grupp som representerar olika perspektiv och med kännedom om olika invånargruppers behov, så kommer garanterat fler aspekter att synliggöras och kunna bli en del av ett planeringsunderlag.

I översiktsplaner och strukturplaner formas viktiga förutsättningar för att kunna planera för trygghet i senare skeden. I översiktsplaneringen finns möjlighet att ta ett helhetsperspektiv på ett större område och säkerställa att markanvändningen stödjer fortsatt planering och utformning för trygga platser.

Tänk kreativt kring möjlig funktionsblandning

För att öka tryggheten eftersträvas generellt en blandning av funktioner, vägar och bebyggelse, med syftet att få aktivitet och rörelse på olika tider på dygnet och under olika årstider.

På mindre orter finns inte det stora utbud och den variation av näringsverksamhet som finns i de större städerna, så här gäller det att tänka mer kreativt kring vad funktionsblandning kan innebära. Att blanda bostäder och arbetsplatser är en bra grund för trygghet. Om arbetsplatser isoleras i ett område och bostäder i ett annat är risken stor att båda platserna blir obefolkade och upplevs som otrygga under delar av dygnet.

Fundera över om det finns verksamheter och service som kan lokaliseras så att det bidrar till att levandegöra ödsliga platser. Idrottslokaler eller kulturverksamhet som lokaliseras i industriområden kan få fler att röra sig i området och därmed minska ödslighet och öka trygghet under kvällar och nätter.

Kombinera trafiksäkerhet och trygghet

På landsbygden och i mindre samhällen är invånarna ofta beroende av bil för att ta sig
till arbetsplatser och service. Dominerande biltrafik skapar ofta behov av trafikseparerade planeringslösningar för att öka trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister, tex tunnlar.

Problemet är att trafikseparerade gång- och cykelvägar i avskilda lägen ofta upplevs som väldigt otrygga – trots att de ger skydd från trafiken. De kanvara dåligt belysta, nedklottrade, folktomma och försämra överblickbarheten. Gång- och cykelvägarbör därför planeras med god överblick och gärnavisuell kontakt med biltrafik och eventuellaomgivande bostäder, för att upplevas som tryggare.

Koncentrera flöden och vistelse till några prioriterade platser

I mindre samhällen är avstånden mellan målpunkter generellt större och bebyggelsen glesare, än i större städer. Otryggheten i ett mindre samhälle kan i vissa fall handla om en utspriddhet, som gör det mer utmanande att skapa levande och befolkade offentliga rum – de uppstår inte av sig själv.

Här kan översiktsplaner och strukturplaner bidra till att samla och koncentrera mänsklig närvaro till vissa prioriterade platser och stråk och på så sätt skapa förutsättningar för trygga och befolkade platser.

I detaljplanen finns möjlighet att påverka utformning av kvarter, fastigheter och offentliga rum, så att de blir trygga och säkra.

Planera för levande bottenvåningar

Ofta förespråkas ”levande bottenvåningar” som en lösning som främjar trygghet. Det som avses är ofta bottenvåningar med butiker och restauranger i bottenplan, som får besökare att stanna till och röra sig på platsen. I många mindre stadscentrum sker en motsatt utveckling, med butiker som lägger ner eller flyttar från samhället.

Ibland finns obebodda hus, tomma verksamhetslokaler eller obebyggda tomter helt nära ett samhälles torg och centrumfunktioner, vilket ger en känsla av övergivenhet. Här får planeraren tänka mer kreativt i ett samhälle där det kommersiella utbudet är litet.

Det viktiga med levande bottenvåningar är att det finns mänsklig närvaro, rörelse och kontakt mellan inne och ute. Bottenvåningar kan levandegöras med hjälp av tillfälliga pop-up-verksamheter, föreningslokaler, ideell verksamhet, tvättstugor eller gemensamhetslokaler i flerfamiljshus. Det finns till och med koncept för inomhusparker som har prövats i tomma butikslokaler.

Planera för ökad rörelse på folktomma platser

För att öka aktiviteten på folktomma platser, krävs aktiva insatser för att få människor att stanna upp och vilja besöka eller vistas på en viss plats. Precis som tidigare nämnt så går det inte alltid att räkna med att kommersiell eller offentlig service finns tillgänglig för att attrahera besökare. Annat som kan befolka en plats är exempelvis offentliga konst- eller ljusinstallationer, sittplatser för vila eller picknick, utegym eller snitslade promenadslingor.

Det är viktigt att tänka till så att insatserna attraherar olika åldersgrupper och intressen.
Barnfamiljer söker sig gärna till lekplatser med olika teman. Hundägare är ofta ute på olika tider på dygnet och kan bidra till att befolka viktiga stråk – de väljer gärna vägar där det finns tillgång till hundlatriner, hundpåsar och rastgårdar. Hotspots med tillgång till wi-fi eller mobilladdare kan också få människor att stanna till i centrum.

Planera för överblickbarhet och orienterbarhet

En viktig förutsättning för trygghet är att det är lätt att överblicka och orientera sig på en plats, samt lätt att se och hitta dit du är på väg. Tydliga siktlinjer och stråk kan hjälpa till, så att människor inte känner sig vilse.

Offentliga byggnader, entréer, torg och parkeringsplatser ska alltid placeras så att de är lätta att se och känna igen, samt med god visuell kontakt med omgivande byggnader.

Skapa kontakt mellan inne och ute

När det är dags för bygglovsskede och byggfas finns stora möjligheter att bidra till trygghet genom genomtänkta bottenvåningar, fasader och entréer. Målet är att skapa visuell kontakt mellan inne och ute genom placering av fönster och entréer, så att byggnaderna bidrar till ”ögon på gatan” och levande omgivningar. Genom placering av entréer är det också möjligt att styra flöden och rörelsemönster så att människor som går in, ut och förbi koncentreras till centrala stråk. Stängda fasader och baksidor utan aktivitet utgör risk för otrygghet och brottslighet.

Belysning

Genom att säkerställa att ett område har god belysning skapas förutsättningar för social kontroll under mörka timmar och för individen att ha en bra överskådlighet i sitt närområde och därigenom uppleva en ökad trygghet. Belysning har en påvisad positiv effekt på tryggheten och kan också i bästa fall reducera brottsligheten. En god belysning bidrar också till att tydliggöra skillnaden mellan offentliga och privata rum.

Belysning ökar tryggheten när det finns rätt belysning på rätt plan. Speciellt särskilt otrygga platser bör lysas upp. Viktiga objekt, mörka utrymmen, ingångar och passager kan kräva särskilt belysning även dagtid.

Belysningsplanering är viktigt från början eftersom felaktigt placerad belysning skapar otrygghet. Exempelvis bör träd inte stå i vägen för ljus från gatu- och parklampor. Det är därför viktigt att skilja träd och lampor åt samt välja rätt trädart så att de inte växer över lamporna. Dessutom kan effektbelysning bidra till god stämning, merinteraktion och användning och mer trivsel på utvalda platser.

Genomför trygghetsvandringar

Löpande underhåll och förvaltning är viktigt. Går platsen att överblicka? Är det lätt att orientera sig? Är platsen välskött?

Detta kan med fördel följas upp löpande genom så kallade trygghetsvandringar, där förvaltare och hyresgäster/invånare samt eventuellt trygghetssamordnare eller polis medverkar.

Under en promenad i området (ofta efter mörkrets inbrott) inventeras belysning, växtlighet, skötsel och tillgänglighet. Ansvar fördelas på plats för att snabbt åtgärda eventuella brister, så att förutsättningarna för upplevd trygghet ökar.

Trygghetsvandringar, Brottsförebyggande rådet (Brå) Länk till annan webbplats.

Guide till trygghet i samhällsplaneringen
– för små kommuner

Innehållet på den här sidan baseras på Guide till trygghet i samhällsplaneringen. En skrift som Länsstyrelsen i Örebro län tagit fram i samarbete md Sweco. Guiden berättar mer utförligt om tipsen på den här sidan och vänder sig till alla som vill få inspiration och stärka arbetet med trygghet i samhällsplaneringen, i synnerhet små kommuner.

Guide till trygghet i samhällsplaneringen – för små kommuner Pdf, 1.1 MB.

Omslag - Guide till trygghet i samhällsplaneringen

Länsstyrelsen i Örebro län arbetade under 2022 med ett pilotprojekt för att stötta länets mindre kommuner i att integrera trygghet i samhällsplaneringen.

De tips och råd som ges på den här sidan och i skriften Guide till trygghet i samhällsplaneringen bygger på erfarenheterna från det genomförda arbetet. Syftet är dela praktiska tips och goda råd för hur små kommuner kan arbeta med att främja trygghet redan i tidiga skeden av samhällsplaneringsprocessen och ha med sig perspektiven hela vägen från översiktsplanering och detaljplanering till projektering, byggskede och förvaltning. Tipsen har valts ut och formulerats specifikt för att fungera i mindre samhällen där de trygghetsrelaterade utmaningarna kan se annorlunda ut än i tätbebyggda, urbana och kommersiella miljöer.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Östra Bangatan 11

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss