Hotade djur och växter
Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Fridlysta arter
Det är regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.
På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.
Fridlysta arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Dagfjärilar i Örebro och Västmanlands län
Det finns cirka 80 arter av dagfjärilar i Örebro och Västmanlands län. Vet du vad de heter och hur du känner igen dem? Länsstyrelserna i de två länen har tagit fram en bok med dagfjärilar som observerats i länen. Ta med dig boken när du är ute i naturen. Vi har också tagit fram en affisch med dagfjärilarna.
Boken kan du också beställa via formuläret nedan. Tyvärr kan vi inte skicka affischen.
Fjärilsboken och tillhörande affisch uppdaterades år 2023:
- Kartfjärilen har flugit in i länet sedan förra upplagan av fjärilsboken och aspskimmerfjäril har siktats i Salatrakten i Västmanlands län, se sid 76-79 i boken.
- Några utbredningskartor har uppdaterats och en ny text om varför visa fjärilarna utökar sina utbredningsområden har tillkommit, se sid 14-15 i boken.
Boken har formatet 18*11 centimeter.
Affischen har formatet 65*44 centimeter.
Fridlysta arter i Örebro län
Fridlysta kärlväxter
I Örebro län är cirka 65 arter av kärlväxter fridlysta. Vissa av arterna är fridlysta i hela landet, andra bara i länet. Till exempel så är de röda, rödlätta och vita näckrosorna fridlysta i några av sjöarna i Tiveden.
Svenska namn | Vetenskapliga namn |
---|---|
Ag (1) | Cladium mariscus |
Backsippa(1) | Anemone pulsatilla |
Blåsippa (3) | Hepatica nobilis |
Buskvicker (1) | Vicia dumetorum |
Cypresslummer (1) | Lycopodium tristachyum |
Dvärglåsbräken (1) | Botrychium simplex |
Gaffelglim (1) | Silene dichotoma |
Gatmålla (1) | Chenopodium murale |
Grenigt kungsljus (1) | Verbascum lychnitis |
Gullviva (2) | Primula vernalis |
Hällebräcka (1) | Saxifraga osloënsis |
Höstlåsbräken (1) | Botrychium multifidum |
Idegran (2) | Taxus baccata |
Kamomillkulla (1) | Anthemis cotula |
Kattmynta (1) | Nepeta cataria |
Klockljung (2) | Erica tetralix |
Knölvial (1) | Lathyrus tuberosus |
Kransborre (1) | Marrubium vulgare |
Lummerväxter (3) | Lycopodiaceae |
Mistel (4) | Viscum album |
Mosippa (1) | Anemone vernalis |
Näckrosor med röda eller rödlätta blommor (ett form- och hybridkomplex) (5) | Nymphaea spp |
Näckrosor med vita blommor (5) | Nymphaea spp |
Orkidéer, samtliga (1) | Orchidaceae |
Rutlåsbräken (1) | Botrychium matricariifolium |
Rysk drakblomma (1) | Dracocephalum thymiflorum |
Smörbollar (2) | Trollius europaeus |
Spetsnate (1) | Potamogeton acutifolius |
Stor låsbräken (1) | Botrychium virginianum |
Storfryle (1) | Luzula sylvatica |
Strandbräsma (1) | Cardamine parviflora |
Styvnate (6) | Potamogeton rutilus |
Tibast (2) | Daphne mezereum |
Finnklint (1) | Centaurea phrygia ssp. phrygia |
Ärtvicker (1) | Vicia pisiformis |
Ävjepilört (1) | Persicaria foliosa |
- Fridlyst i hela Sverige.
- Fridlyst i Örebro län.
- Blåsippa och alla lummerväxter är förbjudna att gräva upp eller dra upp med rötterna. Det är också förbjudet att plocka eller på annat sätt samla in exemplar för försäljning eller andra kommersiella ändamål. Notera att cypresslummer inte heller får plockas.
- Det finns undantag från fridlysningen för mistel. Markägaren och den som har nyttjanderätt till marken får skörda exemplar av mistel för försäljning, om det sker för att vårda värdträdet, och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt.
- Näckrosor med röda eller rödlätta blommor är fridlysta i sjöarna Västra och Stora Kroksjön, Lilla Laxtjärn och Skyttasjön i Askersunds, Hammars och Tiveds socknar. Näckrosor med vita blommor är fridlysta i Skyttasjön samt Västra och Stora Kroksjön.
- Styvnate får samlas in som beläggexemplar om det:
- är av betydelse för dokumenteringen av arten
- inte finns något annat bra alternativ
- inte påverkar populationens fortbestånd negativt.
Du som ansvarar för en insamling ska redovisa de arter som samlats in föregående år senast den 31 januari till Länsstyrelsen. Redovisa antalet exemplar, var de samlats in och syftet med insamlingen.
Om du hittat nya lokaler ska du rapportera in det till Artdatabanken Länk till annan webbplats. via Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Du ska då också lämna uppgifter om i vilken samling exemplaren förvaras. Insamlat material ska hållas tillgängligt för forskning.
Fridlysta mossor
Det finns fem arter av mossor i Örebro län som är fridlysta.
Svenskt namn | Vetenskapligt namn |
---|---|
Grön sköldmossa | Buxbaumia viridis |
Hårklomossa | Dichelyma capillaceum |
Käppkrokmossa | Hamatocaulis vernicosus |
Långskaftad svanmossa | Meesia longiseta |
Nordisk klipptuss | Cynodontium suecicum |
Tänk på att det inte ingår i allemansrätten att samla in stora mängder mossor för eget bruk eller för försäljning.
Undantag för mossor
Mossor får samlas in som beläggexemplar om det:
- är av betydelse för dokumenteringen av arten
- inte finns något annat lika bra alternativ
- inte påverkar populationens fortbestånd negativt.
Du som ansvarar för en insamling ska redovisa de arter som samlats in föregående år senast den 31 januari till Länsstyrelsen. Redovisa antalet exemplar, var de samlats in och syftet med insamlingen.
Om du hittat nya lokaler ska du rapportera in det till Artdatabanken Länk till annan webbplats. vi Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Du ska då också lämna uppgifter om i vilken samling exemplaren förvaras. Insamlat material ska hållas tillgängligt för forskning.
Fridlysta lavar och svampar
I länet finns det bara en fridlyst lav, varglav (Letharia vulpina), och en fridlyst svamp, bombmurkla (Sarcosoma globosum).
Tänk på att det inte ingår i allemansrätten att samla in stora mängder lavar för eget bruk eller för försäljning.
Fridlysta grod- och kräldjur
Svenskt namn | Vetenskapliga namn |
---|---|
Mindre vattensalamander | Lissotriton vulgaris |
Större vattensalamander ¹ | Triturus cristatus |
Vanlig groda | Rana temporaria |
Vanlig padda | Bufo bufo |
Åkergroda ¹ | Rana arvalis |
Hasselsnok ¹ | Coronella austriaca |
Huggorm | Vipera berus |
Kopparödla | Anguis fragilis |
Skogsödla | Lacerta vivipara |
Snok | Natrix natrix |
Sandödla ¹ | Lacerta agilis |
¹ Fredad genom artskyddsförordningen.
Undantag för vissa grod- och kräldjur
Huggorm
Det är tillåtet att fånga in och flytta vilt levande exemplar av huggorm när den påträffas på tomtmark. Om det inte är möjligt att fånga in djuret och någon annan lämplig lösning inte finns får huggormen dödas. Mer information om hur du ska hantera orm på tomten hittar du hos Naturvårdsverket:
Orm på tomten, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Andra arter med undantag
Det finns också undantag för fridlysningen när det gäller arterna:
- kopparödla
- mindre vattensalamander
- skogsödla
- vanlig groda
- vanlig padda
- åkergroda.
Ägg (rom) och larver (yngel) från vilt levande exemplar av dessa arter får samlas in i begränsad omfattning och förvaras för studier av utvecklingen, men inte för kommersiella ändamål. Djuren ska snarast återutsättas på samma plats där de samlades in. Enstaka exemplar får tillfälligt fångas in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen.
Fridlysta insekter
Svenska namn | Vetenskapliga namn |
---|---|
Asknätfjäril ¹ | Euphydryas maturna |
Brun gräsfjäril ¹ | Coenonympha hero |
Väddnätfjäril | Euphydryas aurinia |
Bred gulbrämad dykare ¹ | Dytiscus latissimus |
Bred paljettdykare ¹ | Graphoderus bilineatus |
Läderbagge ¹ | Osmoderma eremita |
Bred kärrtrollslända ¹ | Leucorrhinia caudalis |
Citronfläckad kärrtrollslända ¹ | Leucorrhinia pectoralis |
Pudrad kärrtrollslända ¹ | Leucorrhinia albifrons |
¹ Fredad genom artskyddsförordningen.
Undantag för vissa insekter
Det finns undantag för arterna:
- bred gulbrämad dykare
- bred kärrtrollslända
- bred paljettdykare
- brun gräsfjäril
- citronfläckad kärrtrollslända
- grön mosaiktrollslända
- pudrad kärrtrollslända.
Undantagen innebär att enstaka arter får samlas in om det:
- är av betydelse för dokumenteringen av arten
- inte finns något annat lika bra alternativ
- inte påverkar populationens fortbestånd negativt.
Du som ansvarar för en insamling ska redovisa de arter som samlats in föregående år senast den 31 januari till Länsstyrelsen. Redovisa antalet exemplar, var de samlats in och syftet med insamlingen.
Om du hittat nya lokaler ska du rapportera in det till Artdatabanken Länk till annan webbplats. vi Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Du ska då också lämna uppgifter om i vilken samling exemplaren förvaras. Insamlat material ska hållas tillgängligt för forskning.
Fridlysta blötdjur
Det är förbjudet att plocka och fiska upp flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus) enligt fiskebestämmelserna. Den tjockskaliga målarmusslan och dess livsmiljö är dessutom fredad genom artskyddsförordningens bestämmelser.
Mer information
Förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen Länk till annan webbplats.
Fridlysta fiskar
Hos Havs- och vattenmyndigheten kan du läsa om vilka arter som är fredade enligt svensk fiskelagstiftning:
Fredade arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Fridlysta däggdjur och fåglar
Alla vilda däggdjur och fåglar är fredade enligt jaktlagstiftningen. Med undantag för att jakträttshavare får jaga dem när det är jakttid under vissa tider på året. Några däggdjurs- och fågelarter får man också jaga om de kommer in på en gård eller trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet. Det gäller till exempel:
- vildsvin
- sorkar
- möss
- skator
- kajor
- grävlingar
- räv.
Mer information
Vårt arbete med åtgärdsprogram
Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning, för att överleva. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen.
Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.
Åtgärdsprogram i Örebro län
Örebro län berörs av cirka 50 åtgärdsprogram för hotade arter. Här presenterar vi hur vi hjälper några av arterna i länet.
Ortolansparv häckar i Mellansverige, framför allt vid småskaliga jordbrukslandskap. De häckar även på hyggen i Norrlands kustområde. Det största hotet för arten tros vara storskaliga förändringar i jordbrukslandskapet.
Åtgärder i länet
Ortolansparv har minskat mycket kraftigt i landet och i Örebro län häckar den bara vid sjön Kvismaren i Örebro kommun. Vi arbetar ihop med markägare i området för att skapa och förbättra häckningsområden för ortolansparven.
Nationellt åtgärdsprogram för Ortolansparv
Länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram det nationella åtgärdsprogrammet för ortolansparv och har det nationella koordineringsansvaret.
Kontaktperson
Henrik Josefsson
E-post till Henrik Josefsson
Telefon: 010- 224 86 32
Hällebräcka är en liten ett- eller tvåårig ört som växer på nästan kala kalkhällar i skog eller betesmark. Den hotas främst av att konkurreras ut av annan vegetation då hällarna växer igen.
Åtgärder i länet
En inventering i länet från 2007 visade att arten finns på minst 43 lokaler i länet, men att antalet kända lokaler har minskat. Information har skickats ut till markägare och andra berörda. Vi arbetar ihop med markägare för att hindra att växtplatser växer igen.
Nationellt åtgärdsprogram för Hällebräcka
Länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram det nationella åtgärdsprogrammet för hällebräcka och har det nationella koordineringsansvaret.
Kontaktperson
Marie Winsa
E-post till Marie Winsa
Telefon: 010- 224 83 84
Asknätfjäril är den största av Sveriges nätfjärilar. Det är en fukt- och värmekrävande art som förekommer i gläntor eller hyggen i skogsmark där värdväxterna ask eller olvon växer. Arten har gått tillbaka kraftigt från att tidigare ha varit utbredd i hela Mellansverige. Idag förekommer den endast med två populationer på gränsen mellan Stockholms och Uppsala län, samt väster om Lindesberg i Örebro län. Om du vill se asknätfjäril har du stor chans om du besöker Munkhyttans naturreservat i juni månad.
Skogsbruk är ett problem för arten. Kalavverkade områden ger för stor vindexponering och kalhyggen växer snabbt igen och blir för mörka och kalla. Även dikning är ett problem då fjärilens livsmiljö torkar ut och försvinner.
Åtgärder i länet
Asknätfjäril är beroende av återkommande åtgärder för att skapa vindskyddade och soliga miljöer för larvernas utveckling. Vi arbetar långsiktigt genom att teckna naturvårdsavtal och överenskommelser med privata markägare och skogsbolag, i kombination med praktiska åtgärder för fjärilen. Arbetet har medfört en positiv trend för asknätfjärilen, men arbetet med att öka arealen lämplig livsmiljö måste fortsätta då den fortfarande riskerar att försvinna.
Nationellt åtgärdsprogram för asknätfjäril
Länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram det nationella åtgärdsprogrammet för asknätfjäril och har det nationella koordineringsansvaret.
Åtgärdsprogrammet för asknätsfjäril, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Kontaktperson
Henrik Josefsson
E-post till Henrik Josefsson
Telefon: 010- 224 86 32
Väddnätfjäril är en fukt- och värmekrävande art som har speciella krav på sin livsmiljö. Den behöver lagom fuktiga miljöer med ängsvädd som inte skuggas av omgivande vegetation. Om du vill se väddnätfjäril har du stor chans om du i juni månad besöker Munkhyttans naturreservat väster om Lindesberg.
Åtgärder i länet
I länet förekommer väddnätfjäril i norra Närke och i den sydvästra delen av landskapet Västmanland. Fjärilen hotas av dikning och igenväxning av lokalerna. På betade lokaler missgynnas ofta ängsvädd och därmed även fjärilen. Väddnätfjäril trivs i större kraftledningsgator då de hålls öppna genom kontinuerliga röjningar. Även röjningar som utförts i rikkärr har gynnat arten. Rikkärr är dessutom en naturtyp som har ett eget nationellt åtgärdsprogram.
Nationellt åtgärdsprogram för väddnätfjäril
Kontaktperson
Henrik Josefsson
E-post till Henrik Josefsson
Telefon: 010- 224 86 32
Mosippa växer i torra och sandiga miljöer, ofta i rena skogsmiljöer. Mosippa gynnas av bränder och skogsbete och missgynnas idag i våra täta och mörka skogar. Den har minskat kraftigt i landet, framför allt i Syd- och Mellansverige. Ett annat hot är att folk gräver upp plantor, vilket riskerar att slå ut arten på enskilda växtplatser.
Åtgärder i länet
Ihop med Örebro Läns Botaniska Sällskap, skogsbolag och Skogsstyrelsen arbetar vi med att gynna mosippan i länet. Genom att öppna upp på växtplatserna gynnas befintliga plantor. Vi sår även in frön i brännfläckar på några lokaler för att få fram nya plantor.
Mosippan är fridlyst
Kom ihåg att mosippan är fridlyst. Det innebär att du inte får gräva upp eller skada plantor och inte heller ta frön för insådd. För att få göra det behöver du söka dispens hos Länsstyrelsen.
Nationellt åtgärdsprogram för mosippa
Åtgärdsprogrammet för mosippa, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kontaktperson
Marie Winsa
E-post till Marie Winsa
Telefon: 010- 224 83 84
Fältgentiana är en tvåårig växt som bildar en bladrosett första sommaren och blommar andra sommaren. Fältgentianan har minskat kraftigt i hela sitt utbredningsområde och det beror huvudsakligen på upphörd hävd i form av bete, slåtter och gödsling.
Åtgärder i länet
I länet arbetar vi tillsammans med markägare och djurhållare för att anpassa slåtter och betestryck för att gynna fältgentianan. På vissa lokaler genomförs även krattning av mossa för att förbättra möjligheten för gentianans små frön att gro och överleva så att de kan blomma och fröa av sig igen.
Nationellt åtgärdsprogram för fältgentiana
Kontaktperson
Marie Winsa
E-post till Marie Winsa
Telefon: 010- 224 83 84
Många hotade arter är knutna till gamla träd, till exempel skalbaggar, fåglar och fladdermöss som lever i och kring dem. Dessutom finns arter av lavar och mossor som är helt beroende av träden som växtplats.
Åtgärder i länet
Genom åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet lyfts flera viktiga trädmiljöer fram, bland annat:
- alléer
- hagmarker
- parker
- kyrkogårdar
- hamlade träd
- vårdträd intill våra hus.
Vi arbetar bland annat med kartläggning av värdefulla trädmiljöer, frihuggning av ekar och rådgivning kring skötsel av gamla träd.
Nationellt åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd
Informationsblad
Skötsel av träd i kulturlandskapet - webb Pdf, 1.6 MB.
Skötsel av träd i kulturlandskapet - folder för utskrift Pdf, 1.5 MB.
Hamling av träd - webb Pdf, 1.7 MB.
Hamling av träd - folder för utskrift Pdf, 1.7 MB.
Skydda träden vid arbeten - folder för utskrift Pdf, 906.7 kB.
Kontaktperson
Henrik Josefsson
E-post till Henrik Josefsson
Telefon: 010- 224 86 32
Rikkärr är myrar som har ett pH-värde som är högre än i andra myrar vilket gör att de är mycket artrika. Rikkärr användes förr ofta för slåtter för att få fram vinterfoder åt kreaturen, eller betades av djuren under sommaren.
Många kärr har förstörts genom att de dikats ut för att bli odlingsmark eller skogsmark. I kärr som inte dikats ut har utebliven hävd medfört att miljöerna spontant börjat växa igen. Tillsammans med försurning och övergödning har det lett till en drastiskt försämrad situation för rikkärr och de organismer som är knutna dit. Ett exempel på en art som minskat är kalkkärrgrynsnäckan.
Åtgärder i länet
Vi har inventerat rikkärr i nästan hela länet och registrerat dem som nyckelbiotoper hos Skogsstyrelsen. I flera värdefulla kärr har vi sedan tillsammans med markägarna gjort åtgärder för att motverka igenväxning och gynna de arter som är knutna till kärren.
Nationellt åtgärdsprogram för rikkärr
Åtgärdsprogrammet för rikkärr, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Rikkärrsbroschyr och Handbok för skötsel och restaurering
Handbok för skötsel och restaurering av rikkärr, Länsstyrelsen Dalarna Länk till annan webbplats.
Kontaktperson
Henrik Josefsson
E-post till Henrik Josefsson
Telefon: 010- 224 86 32
Flodpärlmusslan kan bli över 100 år gammal och finns i flera vattendrag i länet. Flodpärlmusslan kräver klart och strömmande vatten och är beroende av öring för sin fortplantning.
Det gör att förhållandena måste vara bra för öringen för att musslan på sikt ska kunna överleva i ett vattendrag.
Hot mot flodpärlmussla är idag försurning och övergödning av älvar, åar och bäckar.
Ett annat stort hot i sammanhanget är stängda vandringsvägar för öring,på grund av dammar och felaktigt lagda vägtrummor.
Åtgärder i länet
I Örebro län finns cirka 30 vattendrag med flodpärlmussla, men i många av dem finns det ingen föryngring utan endast gamla musslor. För att förbättra situationen för musslorna har biotopförbättrande åtgärder genomförts i flera av våra vattendrag. Det kan till exempel handla om att:
- ta bort vandringshinder för öring
- lägga ut sten i tidigare rensade sträckor i vattendragen eller
- återskapa lekbottnar för öring.
Arbetet fortsätter under kommande år och ska förhoppningsvis bidra till att vända den negativa trenden och stärka våra musselpopulationer.
Under åren 2004-2009 deltog vi i ett LIFE-projekt för att bevara flodpärlmusslan. I vårt län ingick då vattendragen Lillsjöbäcken, Kvarnbäcken-Lerkesån och Rastälven (Grängshytteforsarna). I projektet genomfördes åtgärder, bland annat skapades det lekbottnar för öring där småmusslor kunde etablera sig.
Nationellt åtgärdsprogram för flodpärlmussla
Kontaktperson
David Kvarnsudde
E-post till David Kvarnsudde
Telefon 010-224 87 78
Tjockskalig målarmussla förekommer främst i åar och bäckar. Den kräver sand och grusbottnar, men ibland finns den även i näringsrikare vatten med bottnar av finsediment. Kunskapen om vilka fiskarter som är värdar för tjockskalig målarmussla i Sverige är dålig. Det har bland annat undersökts i Svennevadsån där man kunde knyta den till stensimpa. Hoten mot arten är i stort sett samma som för flodpärlmusslan, det vill säga försurning, övergödning och vattenreglering.
Åtgärder i länet
I Örebro län är tjockskalig målarmussla endast funnen i Svennevadsån, Brevensån och i Emmaån. Övervakning av bestånden kommer att genomföras vart femte år och i Svennevadsån har vi skapat lekbottnar för stensimpa.
Nationellt åtgärdsprogram för tjockskalig målarmussla
Kontaktperson
David Kvarnsudde
E-post till David Kvarnsudde Länk till annan webbplats.
Telefon 010-224 87 78
Flodkräftan är den enda sötvattenslevande storkräfta som förekommer naturligt i Sverige. Under det senaste århundradet har förekomsten av flodkräfta minskat dramatiskt. Beståndet bedöms ha minskat med 95 procent och arten är idag rödlistad som akut hotad.
Det största hotet mot flodkräftan är kräftpest spridd genom illegal utsättning av signalkräfta. Signalkräftan är en av människan introducerad art som oftast är motståndskraftig mot kräftpest, men samtidigt bärare av sjukdomen. Med signalkräftor i ett vatten permanentas ofta kräftpesten och det blir då mycket svårt att återutsätta flodkräfta.
Åtgärder i länet
Idag finns det bara ett fåtal vatten kvar med flodkräfta i Örebro län. Trots förbättrad lagstiftning och informationskampanjer förväntas arten fortsätta att minska på grund av illegala utsättningar av pestsmittade signalkräftor. Under kommande år kommer Länsstyrelsen, i samarbete med markägare och fiskerättsinnehavare, försöka bilda skyddsområden runt vissa vatten med förekomst av flodkräfta.
Nationella åtgärdsprogrammet för flodkräfta
Kontaktperson
David Kvarnsudde
E-post till David Kvarnsudde Länk till annan webbplats.
Telefon 010-224 87 78
Aspen är en rovfisk som kan bli mycket stor och den föredrar mört, löja och nors som bytesfisk. Aspen har en långsträckt kropp och djupt kluven stjärtfena. Fenorna är rödgrå till rödbruna.
I Sverige finns den framför allt i Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Aspen hotas av förstörda lek- och uppväxtområden och av olika vandringshinder som hindrar aspen från att nå sina lekmiljöer längre upp i vattendragen. Leken sker i slutet av april och sker på strömmande och forsande platser med stenig botten.
Åtgärder i länet
I Örebro län finns ett fåtal bra lekplatser för asp i de större åarna som mynnar i Hjälmaren, till exempel i Svartån och Kvismare kanal. Länsstyrelsen arbetar med att kartlägga aspens lekplatser och öka tillgängligheten till dem genom att åtgärda vandringshinder. En annan viktig del är att informera om asp i anslutning till de sjöar och vattendrag där den förekommer. Det är till exempel fiskeförbud på asp 1 april – 31 maj.
Nationella åtgärdsprogrammet för asp
Kontaktperson
David Kvarnsudde
E-post till David Kvarnsudde
Telefon 010-224 87 78
Övriga arter som vi arbetar med i länet
Vi arbetar även med andra arter och åtgärdsprogram, bland annat:
- svartpälsbi
- vildbin på ängsmark
- kalktallskogar
- fjälltaggsvampar
- violgubbe
- bombmurkla
- vitryggig hackspett
- skalbaggar på äldre död tallved
- skalbaggar på nyligen död tall
- svampar i ängs- och betesmarker och slöjröksvamp.
- skapanior på tidvis översvämmad död ved
Hjälp till att rapportera arter
Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!
Hjälp till i miljöövervakningen av arter
Länsstyrelsen är också med och övervakar miljön i Sverige. Bland annat arbetar vi med övervakning av arter för att få information om hur deras livsmiljöer påverkas och utvecklas. Du kan engagera dig i miljöövervakningen, bland annat genom att övervaka kärlväxter, fjärilar och trollsländor.
Kontakt
-
Henrik Josefsson
Telefon 010-2248632
-
Marie Winsa
Handläggare
Telefon 010-2248384
-
David Kvarnsudde
Vattenvårdshandläggare
Telefon 010-2248778