Utterbäcken

Bäck i skogsmark

Utterbäcken. Foto: Länsstyrelsen

I naturreservatet Utterbäcken möter du bäckmiljö omgiven av spännande ravinbildningar och en naturskogsartad lövskog. Till skillnad från många andra bäckar i anslutning till odlingsmark, har den fått behålla en stor del av sin naturliga sträckning.

Två bäckar bli en

Det y-formade naturreservatet består av två bäckarmar, Järlehyttebäcken och Utterbäcken, som rinner samman till en. Den gemensamma bäckfåran rinner vidare söderut och ansluter en bit nedströms till Järleån. Uppströms Järlehyttebäcken byter vattendraget namn till Lillsjöbäcken, vilken ingår i naturreservatet med samma namn.

Flodpärlmussla och öring

Både Utterbäcken och Järlehyttebäcken har kvar en stor del av sin naturliga sträckning, endast utmed några få sträckor har en viss uträtning skett. I den slingrande bäckfåran med bitvis gott om sten och grus, trivs därför fler känsliga och krävande arter, som exempelvis flodpärlmussla och öring. Andra fiskar som trivs i bäcken är gädda, stensimpa och bäcknejonöga. Vattensystemet har en av de högsta tätheterna av flodpärlmussla i Örebro län. Öringbeståndet utgörs antagligen av samma genotyp som stammen i Järlehytteån och är därmed genetiskt unik.

Värdefulla brynmiljöer

Bäckarna kantas till största delen av variationsrika lövskogar med gott om både ädellöv och död ved. Närheten till bäcken skapar en hög och jämn luftfuktighet, vilket många mossor, lavar och svampar gillar. I döda och döende lövträd lever även ett stort antal insekter. En del av dessa hamnar i bäcken till stor glädje för öringen och andra fiskar. Döda lövträd som fallit ner i vattnet skapar värdefulla livsmiljöer för alger och mikroorganismer, vilka i sin tur förser flodpärlmusslan med mat. Många av de vattenlevande arterna är känsliga för högre vattentemperaturer och är beroende av att delar av bäcken skuggas av träd och buskar. På marken under träden hittar du en rik örtflora, med bland annat kärrfibbla, trolldruva, smörboll, ormbär, vänderot och brudborste. Här finns också det sällsynta gräset storgröe.

Sällsynta arter på väg in?

I närområdet finns flera andra naturreservat, från vilka sällsynta och hotade arter kan sprida sig till Utterbäcken. Reservatets rörliga markvatten, goda tillgång på ask och kalk skulle till exempel kunna få den starkt hotade asknätfjärilen att trivas. I närområdet finns även hasselmus, mindre hackspett, nötkråka, skogsklocka och tvåblad som mycket väl skulle kunna etablera sig i eller dra nytta av skog- och bäckmiljön i naturreservatet.

I norr gränsar området till naturreservatet Lillsjöbäcken.

Tillgänglighet

Reservatet hör till nivå 1 i Länsstyrelsens nivåläggning av länets naturreservat, vilket innebär att reservatet har vildmarksprägel och saknar friluftslivsanläggningar.

Läs mer om nivåläggningen och skötsel av skyddad natur

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • borra, hacka, spränga, gräva, rista, måla eller på annat sätt skada berg, jordytan, sten eller att flytta eller bortföra sten,
  • framföra motordrivet fordon,
  • fälla, bortföra eller på annat sätt skada döda stående eller omkullfallna träd och buskar,
  • elda,
  • skada vegetationen i övrigt t ex genom att gräva upp växter såsom ris, gräs, örter, mossor eller lavar, förbudet gäller inte bär-, matsvamp- och blomplockning för eget behov,
  • medvetet störa djurlivet annat än vad som normalt förekommer vid bedrivande av jakt,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd sätta upp permanent tavla, skylt, affisch eller att snitsla spår,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd använda området för organiserad tävling eller övning, lägerverksamhet eller liknande.

Serviceinformation

Kontakt

Fakta

Kommun: Nora
Bildat år: 2016
Areal: 39,5 hektar
Markägare: Staten genom naturvårdsverket samt enskilda
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Reservatsförvaltare: Länsstyrelsen

Beslut och skötselplan naturreservatet UtterbäckenPDF