Kanterboda

Gles skog med gammal krokig tallstam i förgrunden

Kanterboda. Foto: Kjell Store

I naturreservatet Kanterboda är naturen omväxlande, från tallskog på hällmark, granskog och barrskog blandad med lövträd, till sumpig skog och kärrmark. Här kan du hitta den för våra trakter ovanliga idegranen, ett småväxt barrträd med röda bär. Men se upp, den är mycket giftig! Den kalkrika berggrunden får många ovanliga växter att trivas i området.

Kalk ger en rik växtlighet

Berggrunden inom området består delvis av urkalksten. Där det finns kalk i jorden finns det oftast en rik växtlighet. I naturreservatet hittar du många kalkälskande växter. Olvon, tibast, trolldruva, tvåblad och purpurknipprot växer i skogen. I kärren trivs ängsnycklar, loppstarr, klubbstarr och hartmansstarr. Även rikedomen på svampar är stor, med gul taggsvamp, dofttaggsvamp, brandtaggsvamp och gul lammticka som exempel. Bland de ovanligare mossorna kan nämnas späd hårgräsmossa och dunmossa. Dunmossa växer på riktigt fuktig mark, gärna med ytligt rinnande vatten. Det rörliga markvattnet samlas upp i landskapet Närkes största rikkärr, Lannaforskärret, eller som det också kallas, Limbergskärret.

Minne från ett forntida kustlandskap

Idegranen är en mycket skuggtålig buske eller litet träd. Normalt växer den i kustnära områden. Och visst har det varit kust här, men för mer än 4000 år sedan, då ett förstadium till dagens Östersjön, Littorinahavet nådde hit. Biologerna tror att idegranen har klamrat sig fast här sedan dess. Idegranen är fridlyst i många län, däribland Örebro län. Du känner igen den på dess breda barr och röda bär Allt på idegranen är giftigt förutom det röda fruktköttet. Men fröna i frukten är giftiga så låt bli att smaka!

Kalkbrott och fornborg

Ett nedlagt kalkbrott ligger väster om Limberget. Här bröts det kalk under 1900-talets första hälft. Kalken fraktades via linbana ner till Latorps station och därifrån vidare på järnväg till Degerfors järnverk. På berget söder om parkeringen ligger Kanterboda skans. Denna fornborg byggdes någon gång under järnåldern (500 f.Kr.-1050 e.Kr.) och är en av Örebro läns 35 fornborgar. Varför borgen byggdes kan vi bara gissa. Kanske var den tänkt att fungera som tillflykt i orostider, som en militär garnison eller någon form av kultplats? Borgen begränsas av stup, branta sluttningar och två stenvallar. Väl uppe på bergskrönet där fornborgen ligger, har du god utsikt över både Närkeslätten och Garphyttan.

Fornborgar fascinerar människor och det finns något spännande och mystiskt omkring dem. Hur såg de ut? Vad har de använts till? Vem använde dem? Från vilken tid är de?

 

Akvarell som visar murkonstruktion med överbyggnad i trä

Så här kan en fornborg ha sett ut. Illustration: Margareta Hildebrandt

Många fornborgar i Mälardalen

I Norden finns närmare 2 000 fornborgar och av dessa finns drygt hälften i Sverige. I olika områden i Sverige finns olika typer av fornborgar och de tätaste koncentrationerna finns i Mälarbygden, längs Västkusten, i Östergötland och norra Småland. På Öland och Gotland finns också så kallade låglandsborgar och de skiljer sig ganska mycket från fastlandets borgar.

De första forskarna

Fornborgarna har fascinerat människor genom århundradena. Det var redan på 1600-talet som de allra första noteringarna om landets fornborgar gjordes. Då koncentrerade man sig främst på att inventera var borgarna ligger och hur de ser ut. På 1930-talet och framåt tog man steget till att börja undersöka borgarna. De första arkeologiska undersökningarna utfördes av arkeologer såsom Ivar Schnell, Sten Anjou, Arthur Nordén och Mårten Stenberger.

Vad finns det för olika borgar?

Man har genom tiderna valt att dela in fornborgarna på olika sätt. Det tidigaste är en ren beskrivning av hur vallarna ser ut. Finns det en, två eller tre vallar och har man tagit hjälp av bergsbranter för att bygga upp borgen? Sedan började man intressera sig lite mer för var borgarna är placerade i naturen. Är de byggda högt uppe på ett berg? Eller finns de nere på låglandet? Därefter började man intressera sig mer för deras funktion. Kan man tänka sig att människor sökt skydd i borgen? Finns det många fornlämningar i närheten? Ligger platsen nära farleder/vattenvägar där man haft bra uppsikt över vilka som färdats över vattnen? Har de använts som gravplatser eller är de mer av religiös betydelse? Har man kanske använt borgen till att bo i?

Vad har man använt borgarna till?

Man trodde länge att alla fornborgarna var tillflyktsplatser under oroliga tider och då främst under folkvandringstiden (400–550 e.Kr.). Då fanns inte tankarna på att borgarna kunde ha byggts utav andra orsaker än yttre hot och det trodde man länge. Idag finns flera forskare som har nya teorier kring dessa fornborgar. Att kalla alla platser för fornborgar är inte helt rätt men de är ofta registrerade som fornborgar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Andra namn som används är vallanläggningar eller hägnader. Många borgar har använts som skydd i oroliga tider. Andra borgar har använts mer under religiösa och kultiska former. Platserna ligger ofta på högt belägna platser och man har haft bra uppsikt över omgivningen. Det har varit en naturlig utsiktsplats som använts till att spana efter signaler i landskapet och från andra fornborgar i närheten. Vilken anledning borgarna än har byggts för så har de varit en betydande plats i landskapet och de har samlat många människor.

Örebro läns fornborgar

I Örebro finns 34 registrerade fornborgar. De flesta ligger i höjdläge och har utsikt över områden runt omkring. Vissa borgar har uppsikt över flera borgar medan andra endast ser över till en annan borg. Många av fornborgarna ligger i Kilsbergen längs med kanten och de blickar alla ut över Närkeslätten, exempelvis Borgaresjö skansar, Tistaborg, Ullavi klint. De har inte haft den främsta kontakten med varandra utan de har istället blickat ut över slätten och de fornborgar som ligger på ett band i södra delen av slättområdet, exempelvis Tarstaborg. Dessa fornborgar blickar i sin tur tillbaka mot Kilsbergens fornborgar.

Utsikt över vattenspegel långt ner mellan bergssluttningar

Kanterboda. Foto: Kjell Store

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • ta med okopplad hund
  • göra upp eld
  • rida
  • köra motorfordon
  • bryta kvistar, fälla träd eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar
  • plocka, gräva upp eller på annat sätt skada plantor av träd och buskar liksom blommor eller andra växter
  • tälta
  • anordna orienteringskontroller eller snitslade spår
  • sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift eller liknande

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förStig Stig

Fakta

Kommun: Örebro

Bildat år: 1980, utvidgat 2011

Areal: 48 hektar

Markägare: Naturvårdsverket

Förvaltare: Länsstyrelsen

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

Beslut och skötselplan naturreservatet Kanterboda 1980 Pdf, 1.8 MB.

Beslut och skötselplan utvidgning av naturreservatet Kanterboda 2011 Pdf, 3 MB.

Ändring av föreskrifter för naturreservatet Kanterboda 2013 Pdf, 170.3 kB.

Hitta hit

Från Garphyttan, kör mot Lannafors. Ta av mot Suttarboda. Efter några hundra meter, se skylt på vänster sida.

NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten

 

Symbol vandring grön

Kontakt

Länsstyrelsen i Örebro län

Telefon: 010-224 80 00

Felanmälan i naturreservatet





Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss