Järlehytteskog

Två fjärilar på en lövkvist

Väddnätfjäril (vänster) och asknätfjäril (höger). Foto: Sture Hermansson

Naturreservatet Järlehytteskog är ett litet område med en lövrik, fuktig skog som vi hoppas ska bli ett nytt favoritområde för sällsynta fjärilar.

En skog där fjärilar trivs

Järlehytteskog består huvudsakligen av en försumpad granskog med stort lövinslag, delvis på översvämningsmark. Här finns goda möjligheter att skapa en finfin miljö för de båda sällsynta fjärilarna asknätfjäril och väddnätfjäril, som även finns i det närliggande naturreservatet Lillsjöbäcken. De båda fjärilarnas värdväxter olvon och ängsvädd kommer att gynnas genom olika naturvårdande insatser.

Väddnätfjärilen

Väddnätfjärilen håller till på fuktiga, solvarma och vindskyddade marker, där larvernas värdväxt ängsvädd växer bland lägre gräsarter eller på vitmossa. Vitmossorna bidrar till att bevara fukten i markens ytskikt så att de fleråriga larverna inte torkar ut när de befinner sig i vila. Larverna lever första året i en spånad av spinntrådsväv och vissnade blad, där de även övervintrar. Under nästföljande vår sprider sig larverna över ett större område och där de lever av de unga skotten av ängsvädd. Den färdiga väddnätfjärilen däremot lever av nektar från blodrot, lingon och ett flertal typiska ängsväxter. Dess flygperiod infaller mellan sista veckan i maj och första veckan i juli. Väddnätfjärilen är så sällsynt att den omfattas av ett nationellt åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och aktiva åtgärder utförs kontinuerligt för arten i länet. Några av de främsta hoten mot fjärilen är igenväxning och skogsdikning.

Väddnätfjärilen

Asknätfjärilen är den största av nätfjärilarna och hittas på fuktiga platser med larvernas två värdväxter ask och olvon. Asknätfjärilen har en speciell livscykel som kan sträcka sig upp till fyra år. Värdväxternas knoppar är larvernas viktigaste födoresurs på våren. Men larverna äter bara under några veckor för att sedan gå in i ett vilstadium fram tills nästa vår, då de åter är uppe och äter under några veckor. Detta upprepas upp till tre gånger innan de är redo att förpuppas. För att larverna ska kunna växa till krävs höga temperaturer, vilket innebär att askarna och olvonbuskarna måste stå solexponerat men ändå vindskyddat. Larverna lever gruppvis och bildar under sensommaren iögonfallande spånader, som består av vissnade, sammanspunna blad av ask eller olvon täckta av en tät, vit spinntrådsväv. De färdiga fjärilarna flyger främst i juni men ofta fram till början av juli. Asknätfjärilen åtnjuter det starkaste lagliga skydd en art kan ha och Sverige. Den omfattas därför av ett nationellt åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och aktiva åtgärder utförs kontinuerligt för arten i länet. Några av de främsta hoten mot arten är igenväxning, skogsdikning och att förekomsten av artens värdväxter ask och olvon i lämpliga lägen betas (främst av älg) eller röjs bort. Genom äldre tiders skogsavverkningar skapades gläntor som uppfyllde asknätfjärilens krav på vindskydd och solexponering, medan dagen storskaliga avverkningar sällan skapar sådana miljöer inom möjligt flygavstånd för fjärilen.

Tillgänglighet

Järlehytteskog hör till nivå 1 i Länsstyrelsens nivåläggning av länets naturreservat, vilket innebär att reservatet saknar friluftslivsanläggningar.

Läs mer om nivåläggningen och skötsel av skyddad natur

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • borra, hacka, spränga, gräva, rista, måla eller på annat sätt skada berg, jordytan, sten eller block, eller att flytta eller bortföra sten eller block,
  • framföra motordrivet fordon annat än på bilvägar,
  • fälla, bortföra eller på annat sätt skada levande eller döda, stående eller omkullfallna träd och buskar,
  • skada vegetationen t ex genom att plocka eller gräva upp växter såsom ris, gräs, örter, mossor eller lavar och svampar,
  • cykla förutom på vägar,
  • rida förutom på vägar,
  • störa djurlivet t ex genom att klättra i boträd eller uppehålla sig vid bebodda lyor eller gryt,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd samla in växter, djur, lavar eller svampar,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd sätta upp permanent tavla, skylt, affisch, eller därmed jämförlig anordning eller att snitsla spår,
  • utan länsstyrelsens tillstånd använda området för organiserad tävling eller övning, lägerverksamhet eller liknande.
  • utan Länsstyrelsens tillstånd utföra vetenskapliga undersökningar eller bedriva miljöövervakning som innebär markering, insamling, fångst eller annan påverkan på naturmiljön.

Men det är tillåtet att plocka:

  • bär, matsvamp och blommor för eget behov, dock inte fridlysta eller rödlistade arter

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Fakta

Kommun: Nora

Beslutat år: 2018

Areal: 8,5 hektar

Markägare: Enskild

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

Reservatsförvaltare: Länsstyrelsen

Beslut bildande naturreservatet Järlehytteskog Pdf, 606 kB.

Skötselplan naturreservatet Järlehytteskog Pdf, 802.7 kB.

Hitta hit

Naturreservatet Järlehytteskog ligger ca 6 km nordost om Nora, ca 1,5 km norr om Hammarby och gränsar till naturreservatet Lillsjöbäcken.

Kontakt

Länsstyrelsen i Örebro län

Telefon: 010-224 80 00

Felanmälan i naturreservatet





Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Stortorget 22

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss