Ängshök

Ängshöken är starkt hotad i Sverige och häckar främst på Öland. Det finns ett åtgärdsprogram för arten som länsstyrelserna arbetar efter. Ängshöken häckar numera främst i åkermark och behöver därför skydd för att lyckas med sin häckning. Boplatserna får inte skadas eller förstöras.

Ängshöken är en långvingad rovfågel. Honan är övervägande brun, medan hanen är blågrå med svarta vingspetsar. Hanen skiljer sig från övriga kärrhökar på det svarta bandet på armens över- och undersida. Unga ängshökar liknar honan men är mörkare och mer rödtonad i dräkten.

Ängshök, Artfakta Länk till annan webbplats.

Hoten mot ängshöken

Ängshöken är inte globalt hotad, men den europeiska populationen minskar och i Sverige är ängshöken starkt hotad. Detta beror framför allt på att de naturliga häckningsmiljöerna försvinner och att det storskaliga jordbruket ökar.

BirdLife International uppskattar den europeiska populationen till mellan 70 000 och 110 000 häckande par. I västra Europa häckar numera de flesta ängshökar i åkermark. I nuläget är ängshökspopulationen beroende av skyddsåtgärder för åkermarkshäckande fåglar, då första vallskörden sker ungefär samtidigt som honan lägger de första äggen och börjar ruva.

En ansvarsart för Öland

I Sverige häckar ängshöken framför allt på Öland men häckning förekommer även i Östergötland, Västmanland, Uppland och på Gotland.

Efter att ha etablerat sig som häckfågel på Öland ökade antalet häckningar från några enstaka par på 1940-talet till ca 45 par på 1990-talet. Etableringen av ängshök på Öland gick långsammare än i övriga norra Europa. Den troligaste orsaken är avsaknad av lämpliga häckningsmiljöer i det hårt nyttjade öländska landskapet från 1800-talet fram till början av 1900-talet.

På Öland häckade ängshöken fram till 2012 mestadels i agmyr och tokbuskmark på Stora alvaret. Någon gång efter 2012 valde plötsligt större delen att överge dessa biotoper för att i stället häcka i åkermark, främst i lusernvallar, vilket gjorde att häckningarna riskerade att förstöras vid skörd.

Så här jobbar vi

Länsstyrelsen Kalmar län har utarbetat ett åtgärdsprogram för ängshök. Åkermarkshäckande ängshök skyddas genom att boplatsen stakas ut och en ruta runt boplatsen lämnas orörd vid skörd. Efter skörd sätter man upp ett elstängsel runt den sparade rutan för att även skydda ungar och ägg från rovdjur som räv och grävling.
Personer anlitade av länsstyrelsen, ett stort antal volontärer och berörda lantbrukare genomför inventerings- och skyddsarbetet. Vi har även ett samarbete med BirdLife Sverige som sedan 2023 tar ett ekonomiskt ansvar för bevarandearbetet av ängshök.

Det mycket tidskrävande inventerings- och skyddsarbetet har utförts av personer anlitade av länsstyrelsen, ett stort antal volontärer och berörda lantbrukare. Länsstyrelsens medel för åtgärdsprogram för hotade arter minskade kraftigt under 2023. Ett utökat samarbete med BirdLife Sverige inleddes och sedan 2023 tar även BirdLife Sverige ett stort ekonomiskt ansvar för bevarandearbetet för ängshök.

I maj 2024 beviljade Jordbruksverket en ansökan från Länsstyrelsen, LRF Sydost och BirdLife Sverige för projektet ”Biologisk mångfald i åker på Öland”. Det gör att vi tillsammans kan arbeta för att antalet ängshökar och andra hotade markhäckande fåglar ska öka samtidigt som vi minimerar störningen för lantbruket.

Hur går det för ängshöken nu?

Resultatet för 2024 blev 71 flygga ungar från 27 lyckade häckningar på Öland samt 37 flygga ungar i övriga Sverige från 15 lyckade häckningar. Totalt 51 ungar kom på vingar tack vare skyddsinsatserna på Öland. En bedömning av antalet samtida par på Öland (häckande såväl som icke häckande vid ett tillfälle i slutet av maj) visar på en stabilisering på över 40 par, vilket innebär att målet för åtgärdsprogrammet för ängshök är uppnått.

Eftersom majoriteten av häckningarna på Öland numera sker på åkermark kvarstår behovet av att skydda bon från att förstöras vid skörd. För att ängshöken ska återvända till att häcka i tokmark på alvaret behövs det större områden av tok i områden där betestrycket minskat.

Ängshöken har ett starkt skydd

Ängshöken är fridlyst i Sverige enligt artskyddsförordningen. Detta innebär att man inte får fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får inte heller ta bort eller skada artens ägg eller bon.

Ängshöken tillhör enligt jaktförordningen statens vilt och omhändertagna eller döda fåglar skall anmälas till polisen.

Ängshöken är listad i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv och är upptagen i en rad internationella konventioner; Bernkonventionen, Bonnkonventionen, CITES-konventionen.