Djurstadträsk

Djurstad träsk med agen i bakgrunden

Fotograf: Anita Heimdahl

Djurstad träsk är en stor agmyr. Träsket omges av artrika betesmarker med ett rikt fågelliv.                        

Ölandsk våtmark - träsk

Djurstad träsk är en stor agmyr. Borrningar har visat att torvmäktigheten i kärrets centrala del är en meter. Agen bildar i norra delen av träsket nästan helt rena bestånd. Där agen är glesare finns inslag av växter som andmat, gräsnate, vattenbläddra och olika kransalger. Bladvass förekommer i nästan hela våtmarken och bildar ofta små artrena bestånd. Dessutom finns ganska täta bestånd längs diken och träskets kantzoner.                              

En större, helt öppen, permanent vattenyta fanns förr i den sydvästra delen av Djurstad träsk. Numera torkar den ut under sommaren. Denna del är agbevuxen med inslag av fackelblomster, kärrsilja och vattenmåra. Där agen glesnar tar enstaka ruggar av bunkestarr vid.

Träskets kantzoner mot omgivande mark intas av olika typer av fuktiga gräsmarker. Blåtåtel, älväxing, tuvtåtel och högörter hör till de dominerande växterna, mer sällsynt förekommer klubbstarr. Inslaget av orkidéer som honungsblomster, flugblomster och kärrknipprot är typiska. I den sydvästra delen finns en smal bård av axagvegetation i övergången mot omgivande fastmark. Denna rikkärrsväxt är relativt ovanlig på Öland och visar på ett rörligt och kalkrikt grundvatten.

Betesmarker och fåglar

Djurstad träsk omges på flera sidor av värdefulla naturbetesmarker. I nordväst består de av torr och örtrik gräsmark som är bevuxen med en del enbuskar. Betesmarken är av ett mycket artrikt slag med växter som brudbröd, solvända, getväppling, käringtand och vildlin. I denna del kan man se ljungsnärja, en numera sällsynt växt som idag främst förekommer på traditionellt skötta betesmarker.

Djurstad träsk är kanske mest känt för sitt rika fågelliv. Ungefär 20 våtmarksanknutna fågelarter häckar i träsket. Till de vanligaste hör sävsparv, rörsångare, trana, gräsand, gravand och grågås. Ängshök och brun kärrhök tillhör områdets karaktärsarter och är återkommande häckfåglar. Sedan slåttern har återupptagits har vadare som tofsvipa och rödbena ökat i antal.

Sällsynta fjärilar

Gråbenkrisslefjädermott, som endast är funnen på Öland och Gotland i hela världen, har här en rik population. Strecksumpvecklare, fackelrosvårvecklare, ängsskäreplattmal, fyrpunkterad dystermal, brunörtdvärgmal, gungflydystermal och gulgrå vassfransmal är andra exempel.

Tidigare sjö

Djurstad träsk var tidigare en sjö, vilken sänktes på 1920-talet för att skapa ökade arealer åker. Efter torrläggningen har våtmarken nyttjats som slåttermark. Sista gången man slog hö var torråret 1959. I norra delen av våtmarken har slåttern återupptagits på senare år.

Föreskrifter

Inom naturreservatet är det inte tillåtet att:
  1. skada eller bortta fasta naturföremål eller ytbildningar
  2. skada eller bortta växande träd eller buskar, blomplock-ning härunder inbegripen,
  3. jaga, döda, fånga eller skada däggdjur, kräldjur, grod-djur eller fåglar eller deras ungar, skada eller bortta ägg eller bon eller på annat sätt störa djurlivet exampelvis genom närgången fotografering,
  4. under tiden 1.4 - 15.8 årligen färdas eller upphålla sig annat än på särskilt anvisade platser,
  5. medföra okopplad hund eller annat lösgående husdjur,
  6. skada eller bortta befintliga hägnadsanordningar,
  7. göra upp eld,
  8. tälta eller uppställa husvagn,
  9. framföra motordrivet fordon eller motordriven farkost,
  10. parkera fordon annat än på för ändamålet aysedda platser,
  11. på störande sätt använda radio, grammofon, bandspelare, musikinstrument e d.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Vandringsled Vandringsled
  • Utsiktstorn/fågeltorn Utsiktstorn/fågeltorn

Kontakt

Naturskötselenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon 010-223 80 00 (växeln)

Fakta

Beslutsår: 1980
Areal: 87,1 hektar
Kommun: Borgholm
Markägare: Enskilda
Förvaltare: Länsstyrelsen Kalmar län