Kärnenergiberedskap

Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar finns en beredskap för olika situationer. Här finns information om hur kärnenergiberedskapen fungerar i ditt län.

Länsstyrelsen har beredskap för att kunna hantera en kärnteknisk olycka. Vår viktigaste uppgift är att minimera skador för människor, djur och miljö. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid hot om utsläpp från en kärnteknisk anläggning ansvarar vi för räddningstjänsten. I vårt ansvar ingår också information till allmänheten, sanering och strålningsmätning.

Beredskap vid olycka på kärnkraftverken

Länsstyrelsen har ansvar för att skydda allmänheten vid en kärnkraftsolycka. Det vilar också ett ansvar på dig att vara införstådd med vad som gäller vid en olycka. Det gäller både dig som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk eller som bor i en annan del av Sverige.

I Sverige finns tre kärnkraftverk. Ringhals som ligger strax norr om Varberg i Hallands län, Oskarshamn som ligger i Kalmar län och Forsmark som ligger cirka tio mil nordost om Uppsala i Uppsala län.

Den som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk ska vara väl förberedd om en kärnkraftsolycka inträffar. En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor och miljö.

Området kring kärnkraftverket är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Närmast kärnkraftverket finns den inre beredskapszonen som sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området ut till 25 kilometer från kärnkraftverket kallas för den yttre beredskapszonen.

I beredskapszonerna finns det förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och information till allmänheten. Kommunerna som berörs av beredskapszonerna finns i Uppsala, Kalmar och Hallands län.

Utöver beredskapszonerna finns också en planeringszon. Planeringszonen sträcker sig ungefär 100 kilometer från kärnkraftverket. I Jönköping berörs Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Eksjö och Vetlanda kommun helt eller delvis då de ligger i den nya planeringszonen runt Ringhals kärnkraftverk och Oskarshamns kärnkraftverk.

I planeringszonen finns planering för att allmänheten ska kunna utrymmas baserat på strålningsmätningar. I förberedelserna för planeringszonen ingår även att allmänheten ska stanna inomhus och planering för utdelning av jodtabletter till de områden som under en kärntekniskolycka drabbas.

Om du bor eller vistas i en beredskaps eller planeringszon behöver du vara medveten om den planering som finns och även ha en egen beredskap om en kärnkraftsolycka inträffar.

Så här blir du varnad

Om en kärnkraftsolycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Viktigt meddelande till allmänheten sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. VMA kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst område.

Varning utomhus

I planeringszonen finns möjlighet att varna den som befinner sig utomhus. Signalen från utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” betyder att du ska gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4. Stanna inomhus tills du får andra instruktioner via Sveriges Radio P4.

Test av varningssystem

Första helgfria måndagen i mars, juni, september och december testas utomhusvarningen. Du behöver inte göra något annat än att uppmärksamma att testet har fungerat. Utomhusvarningens ljudsändare tutar klockan 15.00.

Strålning vid en kärnkraftsolycka

Kärnkraftverken är byggda med system för att skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, riskerar människor att utsättas för strålning. Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som hinner genomföras.

Du kan utsättas för strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Du kan också utsättas för strålning genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, livsmedel eller att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna.

Om strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Så här skyddar du dig

Det finns olika sätt att skydda sig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror på situationen på kärnkraftverket, vädret och hur det ser ut i samhället. Länsstyrelsen beslutar och informerar om vilka åtgärder som ger bäst skydd utifrån situationen. Följ därför uppmaningar från Länsstyrelsen i första hand genom Sveriges Radio P4.

Vid en kärnkraftsolycka kan det bli aktuellt för dig att:

  • Stanna inomhus – Genom att vara inne minskar du risken för att andas in radioaktiva ämnen i luften. Byggnaden ger dig också skydd mot strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken.
  • Ta jodtabletter om du är 40 år eller yngre – Genom att ta jodtabletter blir din sköldkörtel mättad med icke radioaktiv jod. På det sättet hindras sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod. Den som är över 40 år inte löper någon risk att utveckla sköldkörtelcancer av radioaktiv jod och behöver därför inte ta jodtabletter.
  • Utrymma till annan plats – Genom att lämna ett område kan du undvika eller minska risken att utsättas för strålning från ett utsläpp.
  • Tvätta dig och byta kläder – Genom att duscha, byta kläder och regelbundet tvätta händerna minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen eller kläderna efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen.
  • Avstå vissa livsmedel – Genom att avstå från att äta och dricka vissa livsmedel som kan ha påverkats av ett radioaktivt utsläpp minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen.

Stanna inomhus

Bostadshus ger skydd mot radioaktiva ämnen efter ett utsläpp från en kärnkraftsolycka. Bäst skydd har du där väggar och tak är som tjockast. Se till att du stänger dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilation. På det sättet minskar du risken att luftburna radioaktiva ämnen tränger in i bostaden.

Uppmaningen att stanna inomhus gäller även djur och husdjur. Stäng om möjligt dörrar och fönster till djurstallar och lador med foder. Skydda foder och vatten från att blandas med radioaktiva ämnen genom att täcka över.

Om du måste gå ut är det bra att ha skydd för mun och näsa samt klädesplagg som täcker huden. Det underlättar om kläderna är lätta att rengöra såsom regnkläder som lätt kan spolas av. Undvik att ta in utomhuskläderna i bostaden för att minska risken att sprida radioaktiva ämnen. Tvätta dig när du kommer in.

Fortsätt att lyssna på Sveriges Radio P4 för löpande information. Länsstyrelsen meddelar när faran är över eller om du ska vidta någon annan åtgärd för att skydda dig.

Ta jodtabletter bara på uppmaning av länsstyrelsen

En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiv jod. Att ta jodtabletter mättar sköldkörteln med icke radioaktiv jod och hindrar sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod. För barn och gravida är jodtabletter extra viktigt eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare än hos vuxna. Forskning visar att den som är över 40 år inte löper någon risk att utveckla sköldkörtelcancer av radioaktiv jod. För personer över 40 år gör därför jodtabletterna ingen nytta. Djur ska inte ta jodtabletter.

Det är viktigt att du tar jodtabletter vid rätt tidpunkt och bara på uppmaning av länsstyrelsen. Tar du jodtabletter för tidigt eller för sent minskar effekten. Jodtabletter kan användas tillsammans med annat skydd som att stanna inomhus eller utrymma till en annan plats. Din ålder avgör doseringen.

Inom planeringszonen kommer inga jodtabletter delas ut i förväg, däremot kommer det finnas en beredskap att vid behov kunna dela ut jodtabletter till områden som kan beröras av ett radioaktivt nedfall. Du som bor i planeringszonen behöver inte ha jodtabletter hemma.

Beslutet om att ta och dela ut jodtabletter kommer i skarpt läge kommuniceras ut till allmänheten via Sveriges Radio P4.

Jodtabletter, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Utrymma till annan plats

Om länsstyrelsen bedömer att det inte är ett tillräckligt bra skydd att stanna inomhus kan du behöva utrymma till en annan plats. Att behöva lämna sitt hem är en jobbig situation där vi kan behöva hjälpa varandra. Samhällets resurser behöver i första hand fokusera på dem som inte klarar sig själva.

Vid beslut om utrymning upprättar Länsstyrelsen och kommunen olika typer av platser där den som utrymmer kan få hjälp och stöd på olika sätt. Om en olycka skulle inträffa kommer länsstyrelsen eller kommunen att meddela via Sveriges Radio P4 vilka uppsamlingsplatser som är aktuella. Hjälp andra som inte kan ta sig till en uppsamlingsplats.

Situationen avgör vilka uppsamlingsplatser som pekas ut och vilka utrymningsplatser som kommer att öppnas upp. Lyssna på Sveriges Radio P4 för aktuell information.

Utrymda områden bevakas av polisen. Om du blir uppmanad att utrymma till en annan plats är det viktigt att du bara tar med det mest nödvändiga. Bra saker att tänka på eller ta med vid utrymning är:

  • mediciner
  • hygienartiklar
  • körkort, ID-kort, pass och andra legitimationer
  • varma kläder och ombyte
  • pengar/kontanter, bankkort, bankdosor
  • mobiltelefon och laddare
  • sällskapsdjur.

Hjälp gärna någon som inte kan utrymma på egen hand. Meddela dina anhöriga vart du åker. Undvik att ringa för att minska belastningen på mobilnätet, skicka hellre sms.

Avstå från vissa livsmedel

Myndigheterna kan rekommendera att du inte ska äta eller dricka vissa livsmedel. Syftet är att undvika att du ska få i dig radioaktiva ämnen när du äter eller dricker. Dricksvatten och mjölk är exempel på livsmedel som kan bli påverkade kort efter en kärnkraftsolycka. Myndigheterna kan även rekommendera att du ska avstå från att äta egenodlade livsmedel.

Livsmedelsverket arbetar för säker mat och dricksvatten. Vid en olycka på kärnkraftverket bedömer Livsmedelsverket konsekvenserna för livsmedelsförsörjningen och ger underlag och stöd till länsstyrelserna och kommunerna i deras hantering och kontroll av livsmedel.

Så påverkas livsmedel av radioaktiva ämnen, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Vanliga frågor och svar

Beredskapszoner

Beredskapszonerna har gjorts om för att det ska vara enklare att genomföra skyddsåtgärder, exempelvis utrymning, inomhusvistelse och utdelning av jodtabletter, om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka. Det är samma förberedelser i den inre och den yttre beredskapszonen, men man ska kunna prioritera utrymning i den inre beredskapszonen vid de allvarligaste förloppen där det kan vara bråttom.

Med de nya beredskapszonerna uppfyller Sverige även internationella rekommendationer för hur en effektiv beredskap kan byggas upp. Myndigheterna har bland annat omhändertagit erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.

Förändringarna som görs påbörjades redan 2015 och är med andra ord planerade sedan länge. Det finns ingen koppling till det säkerhetspolitiska läget i stort eller Rysslands invasion av Ukraina.

Strålsäkerhetsmyndigheten föreslog i Rapporten Översyn av beredskapszoner 2017 vilken ungefärlig uträckning som beredskapszonerna ska ha. Förslaget baseras på beräkningar av möjliga konsekvenser av kärnkraftsolyckor. Det är två saker som styr; utsläppets storlek och förlopp samt vilket väder som råder. Samma händelse kan ge olika konsekvenser beroende på vädret.

Myndigheterna har utgått från ett tänkt ”värsta fall” som skulle kunna inträffa vid ett svenskt kärnkraftverk idag och gjort beräkningar baserat på detta och kommit fram till vilka skyddsåtgärder som kan vara motiverade på olika avstånd från kärnkraftverket. På så sätt har man kommit fram till vilka zoner som bör finnas och vilka förberedelser som bör göras i de olika zonerna.

Det är sedan länsstyrelserna som fastställt de exakta gränserna för zonerna. Den tidigare indelningen i beredskapszoner utgick från så kallade ”telefonstationsområden” eftersom larmningen skedde till fasta telefoner hos de boende. Nu har indelningen gjorts om så att exempelvis vägar och järnvägar utgör naturliga gränser i landskapet. Fördelen med detta är att gränserna är mer synliga i naturen och det därför är lättare för människor att själva se om de befinner sig i en beredskapszon eller inte

Länsstyrelsen har fastställt zonerna och har kartor över var zonernas gränser går. Du som bor i en beredskapszon har fått information utskickad från länsstyrelsen. Man kan höra av sig Länsstyrelsen om man undrar över i vilken zon man befinner sig.

Under planering och även en vid en olycka är det viktigt med tydliga gränser för områden där olika åtgärder kan komma att vidtas. Det gäller framför allt för kommunikation med allmänheten men även mellan olika myndigheter som deltar i en räddningsinsats Därför ingår hela kommuner i planeringszonen trots att delar av den befinner sig utanför 100-kilometersradien.

Varningssystem utomhus

Varningsmottagarna även kallad RDS-mottagare, delas ut i beredskapszonerna där behovet av snabba kommunikation är större än i planeringszonen. Det är i första hand i beredskapszonerna brådskande skyddsåtgärder under utsläppet kommer att genomföras.

Vid ett VMA sänds det ut meddelande via till exempel Sveriges Television, appar som SOS Alarm, Krisinformation.se samt SMS till de mobiltelefoner som befinner sig i berört område.
Du bli då uppmanad att gå inomhus och att lyssna på P4 Jönköping.

Utrymning

Det är flera faktorer som avgör vilken skyddsåtgärd som är mest lämplig. Om avståndet är tillräckligt stort så kan inomhusvistelse vara en tillräcklig åtgärd. Är det ett snabbt förlopp kan det också vara bättre att stanna kvar i området och gå inomhus. Framför allt är det utsläppets storlek som avgör vad som är bäst. Stora samhällen kan vara svåra att utrymma på kort tid. Då är det oftast bättre att stanna inomhus och ta jodtabletter än att utrymma.

Vädret har betydelse för vilka områden som kan påverkas. Vid en kärnkraftsolycka gör myndigheterna alltid en bedömning av vilka områden som kan påverkas. Tillsammans med andra faktorer som utsläppets omfattning och förlopp avgör det vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas.

Om en kärnkraftsolycka inträffar kommer ett VMA att utfärdas. VMA meddelas via utomhussignalen, ”Hesa Fredrik” eller SMS till de som befinner sig i ett drabbat område. Du blir då uppmanad att gå inomhus och lyssna på P4 Jönköping för instruktioner. Om länsstyrelsen bedömer att det inte är tillräckligt bra skydd att stanna inomhus så kan du behöva utrymma. Länsstyrelsen kommer då att meddela det via P4 Jönköping.

Om länsstyrelsen uppmanar att lämna ett område och du inte har egen transport ska du ta dig till en uppsamlingsplats. Därifrån får du hjälp att ta dig vidare. Uppsamlingsplatserna kan vara redan befintliga busshållplatser eller andra ställen där bussar kan hämta upp. Länsstyrelsen meddelar via P4 Jönköping vilka uppsamlingsplatser som är aktuella.

I första hand är det bra om du kan ordna eget boende, exempelvis sommarstuga, släkt och vänner på annan ort. Om det behövs öppnar myndigheterna mottagningsplatser på hotell, vandrarhem eller motsvarande.

Om och när det är säkert att återvända beror på situationen. Myndigheterna kommer göra den bedömningen och informera om när det går att återvända. Det är viktigt att man inte återvänder innan myndigheterna har meddelat att det är säkert.

 Inomhusvistelse

Ja, det gör det. Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort beräkningar som ligger till grund för planeringen för inom vilka avstånd inomhusvistelse ger ett tillräckligt skydd. Där bedöms inomhusvistelse som sker i ett vanligt småhus vara tillräckligt.

Kontakta din hyresvärd. Hyresvärden är ansvarig för ventilationen och har kunskap om hur den regleras.

Om det är ett snabbt förlopp så kan det vara bättre att stanna inomhus än att ge sig ut och bli sittande i en bilkö i området. Vid andra tillfällen med mer begränsade utsläpp så kan det vara tillräckligt att stanna inomhus under den tiden som utsläppet pågår. Det gäller särskilt om man kan kombinera att stanna inomhus och ta en jodtablett.

Information

Radiofrekvenserna varierar beroende på var i landet du befinner dig. Det är Teracom som äger och driver marknätet för radio och TV i Sverige.

Frekvenstabeller radio, Teracom, där hittar du alla Sveriges Radios frekvenser Länk till annan webbplats.

Jodtabletter

Jodtabletterna ska endast tas på uppmaning från Länsstyrelsen i anslutning till en kärnkraftsolycka i Sverige. Jodtabletterna ska tas av barn, gravida, ammande och vuxna under 40 år. Doseringsanvisningar finns i paketet. Syftet är att mätta sköldkörteln med icke radioaktiv jod. Därigenom hindras upptag av radioaktiv jod som på sikt kan leda till cancer.

Intag av jodtabletter är extra viktigt för just barn och gravida och ammande eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för exponering från joniserande strålning än hos vuxna.

Jodtabletter tas för att skydda sköldkörteln mot radioaktiv jod som spelar en stor roll i ett tidigt skede av utsläpp. Ju längre från källan vi befinner oss desto lägre blir koncentrationen vi kan utsättas för

Jodtabletter delas ut genom länsstyrelsen i ditt län i en så kallad begränsad extrautdelning. Först och främst kommer utdelningen att rikta sig till gravida och barn.

Information om hur och var utdelning sker kommer bland annat att kommuniceras via beredskapskanalen P4 Jönköping.

Jodtabletter, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt

Beredskapsenheten

Länsstyrelsen i Jönköpings län
551 86 Jönköping

Dela sidan:

Landshövding

Brittis Benzler

Besöksadress

Hamngatan 4

Postadress

551 86 Jönköping

Organisationsnummer

202100-2288

Följ oss