Aktuella vädervarningar i Jämtlands länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Upptäck länets kulturarv

Vi arbetar för att öka tillgängligheten vid länets skyddade kulturmiljöer. Hur tillgänglig ett besöksmål är kan handla om hur du får information om att det finns eller hur den fysiska miljön på platsen är. Ibland kan det till och med vara så att du inte ens kan ta dig till platsen.

I vårt arbete med tillgänglighet vill vi jobba med att sprida information och kunskap om länets kulturarv för att göra det enklare för dig att ta del av länets kulturmiljöer.

Filmer för att visa intressanta platser

Filmerna vänder sig till alla, men framför allt till dig som har en fysisk funktionsnedsättning som gör att du kan ha svårt att ta dig till dessa platser. De har även ett pedagogiskt värde och kan visas för barn i olika åldrar, nysvenskar och/eller syntolkas för synskadade.

Kulturreservatet Lillhärjåbygget

Kornas år

Lillhärjåbygget i sydvästra Härjedalen blev 2002 norra Sveriges första kulturreservat. Gården, som är privatägd, är ett småskaligt fjällnära familjejordbruk med fäboddrift. Lillhärjåbygget ägs och brukas av femte generationen och de senaste brukarna på gården har alla varit kvinnor, Anna, Karin, Ann och Eva. De natur- och kulturhistoriska värdena i reservatet består av materiella och immateriella värden, biologisk mångfald och biologiskt kulturarv. Gårdens hela brukningssystem används fortfarande och består av bete med kor och får vid hemgård och fäbod, åkerbruk, slåtter och hässjning, urtag ur skog till virke och byggnation, djurhållning med fjällnära kor och mejerihantering med tillverkning av livsmedel.

Film Kornas år, på Hantverkslaboratoriets YouTube Länk till annan webbplats.

Separatorn

Separatorn var en viktig uppfinning 1877 av Gustav de Laval. Med den kunde man enkelt skilja bort grädden från möjlken. Separatorn kom att användas av de flesta mindre lantbruksgårdarn i början av 1900-talet, innan mejerierna tog över mjölkhanteringen. Gården LiIlhärjåbygget ligger i väglöst land och har aldrig levererat mjöl till något mejeri. Här används fortfarande idag separatorn när grädden från de fjällnära korna ska separeras från mjölken. Av mjölk och grädde görs sedan andra produkter så som smör, ost och messmör.

Film Separatorn - Hur man monterar, använder och rengör en mjölkseparator, på Hantverkslaboratoriets YouTube Länk till annan webbplats.

Slåtter från gräs till hö

I slutet av juli är det dags för slåtter på Lillhärjåbygget. Slåttern sker med traktor och slåtterbalk på de stenfria och jämna ytorna. De andra delarna slås med lie och motormanuell slåtterbalk. Höet räfsas ihop i strängar och läggs på hässjorna. Gårdens får och kor får på så sätt mat under hela vintern. En sommar då det regnar mycket kan slåttern bli mycket utdragen, eftersom höet måste vara torrt när det ska tas in i ladorna. Förr var det viktigt att varje grässtrå togs tillvara då slog man även på myrarna och längs med Lillhärjån.

Film Slåtter - från gräs till hö, på Hantverkslaboratoriets YouTube Länk till annan webbplats.

Krankmårtenhögen

Gravfältet Krankmårtenhögen ligger på Storsjöns norra sida i Bergs kommun. På platsen finns ett 30-tal gravar. Gravarna är daterade mellan 200 före Kristus – 200 efter Kristus. De flesta har stenar som markerar dem, ofta fint lagda trianglar med resta hörnstenar och en klotformad mittsten. Gravarna är beströdda med älg- och renhorn som har tolkats som offer på begravningsplatsen.

Film Gravfältet på Krankmårtenhögen, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Lövkläppen

Lövkläppen består av tre gårdar som ligger i ett kargt fjällandskap. De timrade byggnaderna är från mitten och slutet av 1800-talet och i huvudsak ursprungligt skick. Till byn går vandringsleder och det är ganska långt att gå till Lövkläppen. Det finns få, om ens något ställe i Jämtlands län där man kan se och uppleva en liknande miljö där bebyggelsen ur klimat- och odlingsperspektiv verkligen nått sin yttre gräns.

Film Lövkläppen – Ett nybygge från 1780-talet, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Skalstuguvägen

Skalstuguvägen i västra Jämtland har en 1000-årig historia. Vägen är den gamla huvudvägen mellan Jämtland och Tröndelag i Norge. Under medeltiden var den en gång- och ridstig. Längst vägen finns stenvalvsbroar, jaktvillor och byar som vuxit fram kring de raststugor som gett vandrarna skydd längst vägen. Tre av raststugorna som kan nämnas är Stalltjärnsstugan, Medstugan och Skalstugan. Medstugan är äldst och omtalas i de isländska sagorna.

Film Skalstuguvägens historia, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Vakten i Gimån – en vaktfiskeanläggning

Vaktfiskeanläggningen i Gimån är ett exempel på en månghundraårig fiskemetod som krävt att hela byar arbetat tillsammans. Två och två vaktades anläggningen och tog hand om fisken som simmade in för dagen, dagen efter tog andra över. I Jämtland är anläggningen unik och relativt välbevarad.

Film Vakten i Gimån, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Kyrkvindar i Jämtlands äldsta kyrkor

Kyrkvindar är spännande och få får chansen att besöka en. Genom denna film får man ta del av detaljerade närbilder av några kyrkvindar från länet. Spåren visar att vissa kyrkor är betydligt äldre än vad man tidigare trott, bland annat i Marby och Kyrkås gamla kyrkor.

Film Kyrkvindar i Jämtlands äldsta kyrkor, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Flottningslämningar i Ragunda

Flottningslämningar finns i många vattendrag i länet. I Ragunda var den största flottningsepoken under 1800- och 1900-talen. Flottningen har satt spår både i landskapet och i folks minne. I filmen visas exempel på vilka typer av lämningar man kan stöta på i landskapet och berättelser om flottarnas vardag.

Film Flottningslämningar i Ragunda, på Jamtlis YouTube  Länk till annan webbplats.

Rengärdet i Tjouren

Denna film handlar om Tjouren, ett viste vid Mjölkvattnet. Filmen visar ett rengärde, där dateringar och pollenprover visar att platsen användes för renskötsel för över 1 000 år sedan. I filmen skildras även en reseberättelse från 1886. Där berättas om vilka som bodde i området, hur det såg ut och hur rengärdet användes.

Film Rengärdet i Tjouren – Njaarke sameby, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Vikingatida gravfält på Långön

I gravarna på Långön hittades flera mycket fina fynd. Gravfältet har även varit föremål för diskussioner rörande de begravdas etniska och kulturella tillhörighet. Var de samer eller inte?

I de inre delarna av Ångermanland utmärkte sig dessa personer genom att skaffa sig exklusiva föremål från området kring Östersjön. Kanske genom handel med skinn? I filmen visas landskapet kring Långön, gravhögarna i närbild och fynd från gravarna, som idag ligger i magasin i Stockholm.

Film Gravfältet på Långön –Ångermanländsk vikingatid, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Duved skans – en militärhistorisk ruin

Duved skans byggdes år 1700 under det Stora nordiska kriget. I filmen berättas om den centrala roll skansen spelade i det stora fälttåget 1718–1719 och hur den sedan lämnades åt sitt förfall. Platsen präglas idag av Karolinermonumentet som rests på en kulle i närheten.

Film Duved skans – En militärhistorisk skans, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Hällmålningarna på Flatruet

I närheten av hällmålningarna på Flatruet finns flera kända stenåldersboplatser och även flera samtida hällmålningar. Människorna som bodde i Härjedalen under stenåldern har lämnat massor av spår som knyts samman i filmen, utifrån dessa diskuteras vad anledningen kan vara till att man målade.

Film Hällmålningarna på Flatruet, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Östra Arådalens fäbodvall

Fäbodvallen ligger i Oviksfjällen vid Hundshögens sydvästra fot och användes redan på 600-talet. I filmen skildras hur djuren fraktades till fäbodvallen så kallad buföring och vad man jobbade med på vallen förr, men också hur den brukas idag.

Film Östra Arådalens fäbodvall, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Fångstgropar – Jämtlands vanligaste fornlämning

Fångstgropen är Jämtlands vanligaste fornlämning. I området mellan åarna Långan och Hårkan finns ett stort antal. Tack vare undersökningar av fångstgropar så finns mycket information om hur groparna konstruerades. Vilka var de som gjorde och använde dem till jakt är svårare att svara på. Varför så många fångstgropar finns i Jämtland är också svårt att svara på.

Film Fångstgropar - Jämtlands vanligaste fornlämning, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Ödesbölet Svedäng – en medeltida ödegård

I Jämtland finns ett många ödelagda medeltida gårdar. Svedäng är ett av de mer kända. Svedäng var bebott mellan 1000–1300-talet, och ödelades i mitten av 1300-talet. På Svedäng finns bland annat minst två husgrunder, och flera ytor där stenar röjt bort för odling. De ihopsamlade stenarna lades i högar, så kallade odlingsrösen. I Svedäng finns cirka 140 odlingsrösen.

Film Svedäng – En medeltida ödegård, på Jamtlis YouTube Länk till annan webbplats.

Skvaltkvarnar i Jämtlands län

Upptäck länets vattenkvarnar, i detta fall skvaltkvarnar. Skvaltkvarnen är den typ av kvarn som har varit mest vanlig i Jämtlands län.

I broschyren Skvaltkvarnar i Jämtlands län hittar du ett urval av relativt lättillgängliga kvarnar med parkeringsmöjligheter. Vid vissa av miljöerna finns det fikabord och informationsskyltar. En del är belägna i anslutning till andra besöksmål som hembygdsgårdar, museum eller liknande.

Broschyr Skvaltkvarnar i Jämtlands län Länk till annan webbplats.

Kontakt

Katarina Johansson

Kulturmiljöhandläggare

Eva Karlsson

Antikvarie

Dela sidan:

Landshövding

Marita Ljung

Besöksadress

Residensgränd 7

Postadress

831 86 ÖSTERSUND

Organisationsnummer

202100-2452

Följ oss