Miljögifter i fisk

PFAS

• PFAS, högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en grupp på mer än 10 000 ämnen där det mest kända är PFOS. Ämnena har tillverkats sedan 1950-talet och finns inte naturligt i miljön.
• PFAS är fett-, smuts- och vattenavvisande och används i en mängd olika produkter. Exempel är vissa impregneringsmedel i textiler, läder och pappersförpackningar, skidvallor, GoreTex-produkter och kosmetika. Det mest kända användningsområdet i Sverige är brandskum (klass B).

Dioxin

• Dioxiner bildas oavsiktligt vid ofullständig förbränning av organiskt material tillsammans med klorhaltiga ämnen. Exempel är vid avfallsförbränning. Dioxin kan även bildas som föroreningar vid tillverkning av vissa kemiska produkter.
  
• I Sverige är viktiga källor oavsiktlig bildning inom avfallssektorn, el- och fjärrvärmesektorn samt industriproduktion.

PCB

• PCB (polyklorerade bifenyler) har tidigare använts i byggnader som fog- och golvmassa, i isolerrutor, transformatorer, färger plaster och självkopierande papper. Även om det inte används idag finns det fortfarande kvar i material och miljön.

Kvicksilver

• Kvicksilver är ett metalliskt grundämne och finns naturligt i miljön. Det är lättflyktig och kan spridas långa sträckor som kvicksilverånga via luften.
• Den största utsläppskällan globalt är småskalig guldutvinning. Ytterligare utsläppskällor är förbränning av kol och avfall, smältverk och krematorier (från amalgamfyllningar i tänder). Kvicksilver sprids även genom utsläpp från vissa industrier och utlakning från soptippar.

Mer information om ämnena hittar du under rubriken Relaterad information längst ner på sidan.

Människa

PCB, dioxin och kvicksilver kan påverka centrala nervsystemet. PCB och dioxiner kan även påverka hormonsystem, fortplantningsförmågan och immunförsvaret. Hur PFAS-ämnen påverkar oss är inte lika väl utrett men studier har exempelvis sett ett samband mellan ämnena PFOS och PFOA i blodet och försämrat immunförsvar. Det är främst höga halter under lång tid som bör undvikas.

Miljö

Gemensamt för alla dessa ämnen är att de kan spridas långväga via luften. De är mycket svåra att bryta ner för människa och miljö. De återfinns i miljön i mark, material (sediment) på botten av sjöar och vattendrag. Vissa PFAS-ämnen kan även mätas i ytvatten, grundvatten och dricksvatten, vilket är ovanligt för dioxiner, PCB och kvicksilver.

Ämnena ansamlas i levande organismer och koncentreras uppåt i näringskedjorna, framför allt i fisk. För dioxin och PCB gäller det fet fisk och för kvicksilver främst större rovfiskar.

Mer information om ämnena hittar du under rubriken Relaterad information längst ner på sidan.

Innan år 2020 har underökningar av miljögifter i fisk i Storsjön varit mycket begränsade till ett fåtal fiskprover. Proverna har inte visat på höga halter av dessa ämnen. År 2020 fick Länsstyrelsen särskilda projektmedel från Havs- och Vattenmyndigheten och kunde utöka undersökningarna.

Riktvärdena för PFAS har också sänkts avsevärt senaste åren. Detta gör att uppmätta halter anses vara mer förhöjda och utgöra mer risk nu än tidigare.

Ja. Riskerna med dessa miljögifter är i första hand om man äter mat med höga halter under en längre tid. Kvicksilver, dioxin och PCB går sällan att mäta i vattnet eftersom det är ämnen som oftast fastnar i material på botten eller tas upp i fisk. PFAS kan däremot även ofta mätas i vattnet men det är bara risk om man dricker vatten med förhöjda halter under en längre tid.

Att människor eller djur dricker vattnet tillfälligt eller badar bedöms inte som farligt. Prover på det kommunala dricksvattnet visar ingen PFAS alls eller mycket låga halter som ligger långt under gränsen för när Livsmedelverkets rekommenderar åtgärder.

Läs mer på respektive kommuns hemsida om vilka provtagningar på dricksvatten som har genomförts för dessa ämnen och vad de visar:

• Bergs kommun Länk till annan webbplats.
• Krokoms kommun Länk till annan webbplats.
• Åre kommun Länk till annan webbplats.
• Östersunds kommun
  • Miljögifter i fisk - kostråd Länk till annan webbplats.
  • Provtagning av dricksvatten Länk till annan webbplats.

Det viktiga är inte hur mycket fisk man äter vid varje tillfälle, utan att man försöker hålla nere konsumtionen av fisk med höga halter över tid. Följ därför de rekommenderade råden.

Nej, man behöver inte vara orolig. Däremot är det bra att i framtiden inte äta denna fisk för ofta. Då minskar risken för att man på sikt ska samla på sig dessa ämnen i kroppen.

Enligt Arbets- och miljömedicin på Norrlands universitetssjukhus finns det inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halterna av dessa ämnen i kroppen vid den här typen av exponering. Sådana provsvar är ofta svårtolkade.

Odlad fisk äter foder som kommer från annat håll och ska inte innehålla dessa ämnen enligt Livsmedelsverket. Länsstyrelsen har dock inga uppgifter om halter i fisk på fiskodlingar.

PFAS

På nordvästra Frösön har tidigare övningar med brandskum som innehåller PFAS sedan länge varit kända och orsakat föroreningar. Det finns höga halter av PFAS i mark, grundvatten och ytvatten.

Även strandnära provtagningar i Storsjön har visat på förhöjda halter av PFAS. Det pågår en kontinuerlig spridning av ämnena till sjön. Enligt den information som i dagsläget finns tillgänglig är det framför allt Försvarsmakten som tidigare haft övningar på området med brandskum innehållande PFAS

Orsakerna till de förhöjda halterna i Lillsjön beror troligtvis mest på spridning av dessa ämnen från en stor brandövningsplats vid Furulund. Men även flera andra källor kan bidra med dessa ämnen.

För mer information se rapport PFAS i Östersunds kommun Länk till annan webbplats.

Kvicksilver, dioxin och PCB

Dessa ämnen sprids ofta långväga via utsläpp till luft och de huvudsakliga källorna finns därför troligtvis långt bort.

Det kan även finnas mer lokala källor till dessa ämnen. Exempel på dessa är avloppsreningsverk, förbränningsanläggningar, andra industrier och sen tidigare förorenade områden.

Resultat från nyligen utförda undersökningar av material på botten (sediment) i Storsjön i anslutning till Östersund har visat på förhöjda halter av dessa ämnen. Dessa förorenade sediment kan därmed delvis ha bidragit till halterna i fisken genom spridning via näringskedjan. Det finns behov av fortsatta undersökningar av sedimenten framöver. Proverna är tagna på djupt vatten och människor kan inte komma i direkt kontakt med sedimenten vid exempelvis bad.

Rapport – Undersökning av limniska sediment inom regeringsuppdraget RUFS) Länk till annan webbplats.

Framför allt abborre men även gädda, sik och harr är fiskarter som ofta vistas nära stränder. De lever dessutom inom samma område under större delen av sina liv. Det gör att de får i sig PFAS-ämnen via födan som finns inom det området och lagrar det i kroppen.

Gränsvärdena har tagits fram inom EU för försäljning av fisk som livsmedel och syftar till att få bort de fiskar som har högst halter på marknaden. Dessa gränsvärden är alltså inte hälsobaserade. Därför säger gränsvärdet ingenting om hur mycket och hur ofta man kan äta livsmedlet utan att hälsan kan påverkas. Livsmedelsverket anser därför att även om de uppmätta halterna ligger under dessa gränsvärden, är de förhöjda. Halterna är i samma nivåer som i fet fisk i områden där det finns nationella kostråd avseende dessa ämnen.

Efter samråd med Livsmedelsverket gäller därför samma kostråd även för öring och kanadaröding i Storsjön samt aktuella närliggande delar av Indalsälven.

Kostråden baseras på hur mycket av de olika miljögifterna du kan få i dig utan att riskera att din hälsa påverkas negativt över tid.

Kontakta Livsmedelsverket för frågor om aktuella gränsvärden och nationella kostråd.

PFAS

Det är väldigt få PFAS-ämnen som är förbjudna i dag. Inom EU är ämnet PFOS förbjudet sedan 2008 och PFOA sedan 2020. Det finns dock vissa undantag.

Sverige och andra medlemsländer inom EU arbetar för att förbjuda PFAS som ämnesgrupp och inte när det gäller bara enskilda ämnen.

Kvicksilver

I Sverige gäller sedan 2009 ett generellt förbud mot att släppa ut kvicksilver och kvicksilverhaltiga varor på den svenska marknaden. Syftet är att minimera utsläppen till miljön.

Inom EU är kvicksilver reglerat i en ny kvicksilverförordning. Den trädde i kraft 2018 och reglerar kvicksilveranvändning inom en rad olika områden.

Dioxiner, PCB

PCB har förbjudits succesivt inom olika områden sedan 1972 med ett totalförbud 1995. Dioxiner kan inte förbjudas eftersom det inte tillverkas avsiktligt utan uppstår vid ofullständig förbränning av organiskt material tillsammans med klorhaltiga ämnen.

PFAS

Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar och i stället efterfråga mindre farliga alternativ. Det gäller exempelvis skidvalla och funktionskläder. Om du har fluorvallor hemma bör de lämnas in som farligt avfall på närmaste återvinningsstation.

Kvicksilver, dioxiner och PCB

Tänk på att lämna in ditt avfall till återvinningsstation och inte elda annat än trädgårdsavfall.

PCB kan finnas i fog- och golvmassa i äldre hus och behöver undersökas vid renovering eller rivning. Det gäller för hus byggda eller renoverade 1956-1973 enligt Förordning (2007:19) om PCB med mera.

Inom den regionala miljöövervakningen undersöker Länsstyrelsen halterna av flera miljögifter i fisk i olika sjöar och vattendrag i länet. Oftast är det abborre men på några platser i fjällen är det i öring och röding. Hittills har inga förhöjda halter hittats som visar på behov av lokala kostråd, förutom i de områden som beskrivits ovan.

Tills vidare blir det bara tillfälliga lokala råd. Livsmedelsverket kommer ha en generell översyn av nationella kostråd efter 2025. Då ska ett pågående arbete inom EU vara klart där man utreder nyttor och risker med att äta fisk vara klart.