Miljögifter i fisk

Abborre. Foto: mostphotos.se

Länsstyrelsen undersöker halterna av flera miljögifter i olika sjöar och vattendrag i länet. Arbetet sker inom den regionala miljöövervakningen.

Det är generellt låga halter av miljögifter i fisk i Jämtlands län jämfört med flera andra områden i Sverige. Dock är halterna förhöjda av kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar, PBDE) i fisk i alla Sveriges undersökta sjöar, vattendrag och kustvatten. Bromerade flamskyddsmedel är en grupp långlivade kemikalier som innehåller grundämnet brom.

Den huvudsakliga anledningen till att halterna av dessa ämnen är förhöjda är troligtvis att utsläpp av ämnena har skett under lång tid i både Sverige och utomlands. Utsläppen har lett till luftburen spridning på långa avstånd . En del lokala verksamheter och industrier kan också ha bidragit till dessa halter.

Undersökningar av miljögifter i fisk i framför allt Storsjön under 2021–2022 har visat på lokalt förhöjda halter även av miljögifterna PFAS, dioxin och PCB. Därför finns förslag på vissa lokala kostråd för fisk, utöver de nationella kostråden.

Kostråd för fisk avseende miljögifter

Nationella kostråd för insjöfisk

På grund av de förhöjda kvicksilverhalterna generellt i fisk i Sveriges vatten har Livsmedelsverket tagit fram nationella kostråd för insjöfisk. Det gäller bland annat abborre, gädda och lake. Råden anger att:

  • Kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn, bör inte äta dessa arter oftare än 2–3 gånger per år.
  • Andra personer bör inte äta dessa arter oftare än en gång per vecka.

Livsmedelverkets nationella kostråd för fisk med anledning av kvicksilver Länk till annan webbplats.

Nya lokala kostråd för fisk

Det finns några sjöar och vattendrag i länet där halterna av miljögifter i fisk visat sig vara förhöjda. Utifrån rekommendationer från Livsmedelsverket har kommunerna runt Storsjön under maj-juni 2023 beslutat om tillfälliga lokala kostråd för vissa fiskarter. Kostråden gäller för Lillsjön och Storsjön samt närliggande delar av Indalsälven med biflöden, se närmare beskrivning och karta nedan. Rekommendationerna baseras främst på undersökningar av miljögifter i fisk som Länsstyrelsen och Östersunds kommun utfört under åren 2021–2022. Resultaten visar på förhöjda halter av miljögifterna PFAS, dioxiner, PCB och delvis kvicksilver i olika fiskarter. Risken med ämnena är inte akut utan det är att äta fisk med höga halter under lång tid som du ska undvika. Kostråden lyder enligt följande:

Abborre, gädda, sik, harr i vissa delar av Storsjön (runt hela Frösön och vid delar av Östersunds tätort upp till cirka 300 meter utanför stranden) samt hela Lillsjön (se kartan nedan)

  • bör inte ätas oftare än 2–3 gånger per år av alla grupper av människor.

Råden beror på förhöjda halter av PFAS i olika omfattning i dessa arter inom aktuella områden. Rådet har utökats sedan 2021 då de bara gällde abborre och gädda runt Frösön samt för Lillsjön.

Öring och kanadaröding i Storsjön samt närliggande delar av Indalsälven med biflöden upp till Ristafallet och första vandringshindret för fisken i Järpströmmen samt ner till Hissmofors kraftverk (se kartan nedan).

  • bör inte ätas oftare än 2-3 gånger per år av barn och ungdomar upp till 18 år, den som vill bli gravid i framtiden samt gravida och ammande.
  • övriga grupper av människor kan äta öring och kanadaröding 1 gång per vecka.

Råden för öring och kanadaröding beror på förhöjda halter av framför allt dioxiner och PCB men till viss del även kvicksilver i öring och kanadaröding i aktuella områden. Råden är samma råd som de nationella kostråden för vildlax och öring i Östersjön, Bottniska viken, Vänern, Vättern och tillhörande älvar. Detta beror på att eftersom uppmätta halter i öring och kanadaröding i Storsjön och delvis även öring i Själdren ligger i samma nivå.

Öringen och kanadarödingen rör sig över hela Storsjön och vandrar inom de närliggande delar av Indalsälven som avgränsas av vandringshinder. Därför är detta område stort.

I kartan längre ner på sidan kan du se områdena för kostråden.

Båda råden blir tillfälliga eftersom det pågår ett arbete just nu inom EU med att utreda nyttor och risker med fisk, det vill säga för- och nackdelar med att äta fisk. Detta förväntas vara klart år 2025 och kan då påverka hur Livsmedelsverket och andra myndigheter kommer att se på halterna av miljögifter i fisken i Sverige och vilka kostråd som ska gälla framöver. Dessutom kan eventuella framtida undersökningar på fisk visa på andra resultat som gör att råden ändras.

Karta över halter av PFAS i fisk samt områden för lokala kostråd

I kartan kan du se information om halter av PFAS i fisk uttryckt som summa PFAS4 i ng/g våtvikt fiskmuskel (nanogram per gram, vilket är en miljarddel per gram). Du kan även se områdena för kostrekommendationer. Om du klickar på områdena kommer information om råden upp. För några provpunkter har bara ett mindre antal fiskar analyserats (färre än 10 stycken). Då bedöms halterna inte vara lika säkra. I kartan har dessa provpunkter markerats med benämningen  ”Mindre säkra halter” när 3-9 fiskar är analyserade och ”Mycket osäkra halter” när färre än 3 fiskar är analyserade.

Aktuella halter av miljögifter i fisk i Storsjön

PFAS

Förhöjda halter av PFAS har påträffats i Östersunds kommun i Storsjön framför allt runt Frösön, i Göviken och i Lillsjön. Det är i framför allt abborre men även delvis i sik. Underlaget för harr och gädda är mer begränsat men har också visat på förhöjda halter i några fiskar och platser. Dessa ingår därför också i råden. Halterna av PFAS i öring och kanadaröding i Storsjön var däremot låga.

I kartan längre upp på sidan kan du se vilka halter av PFAS som har uppmätts på olika platser och arter i länet. Om du klickar på platserna framgår också uppgifter om fiskeår, antal analyserade fiskar och om halterna är anses osäkra med mera.

På några ställen har höga halter av PFAS uppmätts i fisk men det finns inga kostrekommendationer för dessa områden. Det beror på att det inte är tillåtet för allmänheten att fiska eller att inget fiske sker där och det finns därför inte behov av kostråd. Dessa områden är Semsån, Rannåsbäcken och Ändsjön.

Dioxin, PCB och kvicksilver

Livsmedelsverket anser att halterna av dioxin och PCB i öring och kanadaröding i Storsjön och Själdren är förhöjda. Detta gäller även om alla halterna underskrider aktuella gränsvärden för försäljning av fisk som livsmedel.

För arterna abborre, sik och harr är halterna inte förhöjda för dioxin och PCB. Antalet prov på sik och harr är dock få.

För kvicksilver ligger medelhalterna under gränsvärdet för livsmedelsförsäljning även om några prover är i samma nivå eller strax över. Det finns även gränsvärden inom vattenförvaltningen för fisk. Dessa utgör en grund för den statusklassning som Länsstyrelsen ska göra för sjöar och vattendrag i länet. För kvicksilver överskrids detta värde generellt i all insjöfisk i Sverige.

Vattenförvaltning i Sverige Länk till annan webbplats.

Mer information om undersökningar och halter av kvicksilver, dioxin och PCB i fisk Pdf, 232.9 kB.

Halter av miljögifter i fisk i andra sjöar och vattendrag i länet

Inom den regionala miljöövervakningen undersöker Länsstyrelsen halterna av flera miljögifter i fisk i olika sjöar och vattendrag i länet. Oftast är det abborre men på några platser i fjällen är det i öring och röding. Hittills har inga förhöjda halter hittats som visar på behov av lokala kostråd, förutom i de områden som beskrivits ovan.

PFAS-halter i fisk i aktuella sjöar och vattendrag i länet kan du se i kartan längre upp på sidan.

En liknande karta för kvicksilver, PCB och dioxiner kommer att tas fram på sikt.

Fortsatta undersökningar av miljögifter i fisk

Fortsatta undersökningar av miljögifter i fisk från Storsjön och andra delar av länet sker sedan 2023 i begränsad omfattning av Länsstyrelsen. Det beror på att stora nationella, ekonomiska nedskärningar gjorts generellt inom miljöövervakningen sedan 2023. Samverkan sker med kommunerna om möjligheter till att även de gör undersökningar av miljögifter i fisk. Uppdatering av information och eventuella råd för specifika områden eller arter sker allt eftersom undersökningarna fortlöper.

Frågor och svar om miljögifter i fisk

PFAS

  • PFAS, högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en grupp på mer än 10 000 ämnen där det mest kända är PFOS. Ämnena har tillverkats sedan 1950-talet och finns inte naturligt i miljön.
  • PFAS är fett-, smuts- och vattenavvisande och används i en mängd olika produkter. Exempel är vissa impregneringsmedel i textiler, läder och pappersförpackningar, skidvallor, GoreTex-produkter och kosmetika. Det mest kända användningsområdet i Sverige är brandskum (klass B).

Dioxin

  • Dioxiner bildas oavsiktligt vid ofullständig förbränning av organiskt material tillsammans med klorhaltiga ämnen. Exempel är vid avfallsförbränning. Dioxin kan även bildas som föroreningar vid tillverkning av vissa kemiska produkter.
  • I Sverige är viktiga källor oavsiktlig bildning inom avfallssektorn, el- och fjärrvärmesektorn samt industriproduktion.

PCB

  • PCB (polyklorerade bifenyler) har tidigare använts i byggnader som fog- och golvmassa, i isolerrutor, transformatorer, färger plaster och självkopierande papper. Även om det inte används idag finns det fortfarande kvar i material och miljön.

Kvicksilver

  • Kvicksilver är ett metalliskt grundämne och finns naturligt i miljön. Det är lättflyktig och kan spridas långa sträckor som kvicksilverånga via luften.
  • Den största utsläppskällan globalt är småskalig guldutvinning. Ytterligare utsläppskällor är förbränning av kol och avfall, smältverk och krematorier (från amalgamfyllningar i tänder). Kvicksilver sprids även genom utsläpp från vissa industrier och utlakning från soptippar.

Mer information om ämnena hittar du under rubriken Relaterad information längst ner på sidan.

Människa

PCB, dioxin och kvicksilver kan påverka centrala nervsystemet. PCB och dioxiner kan även påverka hormonsystem, fortplantningsförmågan och immunförsvaret. Hur PFAS-ämnen påverkar oss är inte lika väl utrett men studier har exempelvis sett ett samband mellan ämnena PFOS och PFOA i blodet och försämrat immunförsvar. Det är främst höga halter under lång tid som bör undvikas.

Miljö

Gemensamt för alla dessa ämnen är att de kan spridas långväga via luften. De är mycket svåra att bryta ner för människa och miljö. De återfinns i miljön i mark, material (sediment) på botten av sjöar och vattendrag. Vissa PFAS-ämnen kan även mätas i ytvatten, grundvatten och dricksvatten, vilket är ovanligt för dioxiner, PCB och kvicksilver.

Ämnena ansamlas i levande organismer och koncentreras uppåt i näringskedjorna, framför allt i fisk. För dioxin och PCB gäller det fet fisk och för kvicksilver främst större rovfiskar.

Mer information om ämnena hittar du under rubriken Relaterad information längst ner på sidan.

Innan år 2020 har underökningar av miljögifter i fisk i Storsjön varit mycket begränsade till ett fåtal fiskprover. Proverna har inte visat på höga halter av dessa ämnen. År 2020 fick Länsstyrelsen särskilda projektmedel från Havs- och Vattenmyndigheten och kunde utöka undersökningarna.

Riktvärdena för PFAS har också sänkts avsevärt senaste åren. Detta gör att uppmätta halter anses vara mer förhöjda och utgöra mer risk nu än tidigare.

Ja. Riskerna med dessa miljögifter är i första hand om man äter mat med höga halter under en längre tid. Kvicksilver, dioxin och PCB går sällan att mäta i vattnet eftersom det är ämnen som oftast fastnar i material på botten eller tas upp i fisk. PFAS kan däremot även ofta mätas i vattnet men det är bara risk om man dricker vatten med förhöjda halter under en längre tid.

Att människor eller djur dricker vattnet tillfälligt eller badar bedöms inte som farligt. Prover på det kommunala dricksvattnet visar ingen PFAS alls eller mycket låga halter som ligger långt under gränsen för när Livsmedelverkets rekommenderar åtgärder.

Läs mer på respektive kommuns hemsida om vilka provtagningar på dricksvatten som har genomförts för dessa ämnen och vad de visar:

Det viktiga är inte hur mycket fisk man äter vid varje tillfälle, utan att man försöker hålla nere konsumtionen av fisk med höga halter över tid. Följ därför de rekommenderade råden.

Nej, man behöver inte vara orolig. Däremot är det bra att i framtiden inte äta denna fisk för ofta. Då minskar risken för att man på sikt ska samla på sig dessa ämnen i kroppen.

Enligt Arbets- och miljömedicin på Norrlands universitetssjukhus finns det inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halterna av dessa ämnen i kroppen vid den här typen av exponering. Sådana provsvar är ofta svårtolkade.

Odlad fisk äter foder som kommer från annat håll och ska inte innehålla dessa ämnen enligt Livsmedelsverket. Länsstyrelsen har dock inga uppgifter om halter i fisk på fiskodlingar.

PFAS

På nordvästra Frösön har tidigare övningar med brandskum som innehåller PFAS sedan länge varit kända och orsakat föroreningar. Det finns höga halter av PFAS i mark, grundvatten och ytvatten.

Även strandnära provtagningar i Storsjön har visat på förhöjda halter av PFAS. Det pågår en kontinuerlig spridning av ämnena till sjön. Enligt den information som i dagsläget finns tillgänglig är det framför allt Försvarsmakten som tidigare haft övningar på området med brandskum innehållande PFAS

Orsakerna till de förhöjda halterna i Lillsjön beror troligtvis mest på spridning av dessa ämnen från en stor brandövningsplats vid Furulund. Men även flera andra källor kan bidra med dessa ämnen.

För mer information se rapport PFAS i Östersunds kommun Länk till annan webbplats.

Kvicksilver, dioxin och PCB

Dessa ämnen sprids ofta långväga via utsläpp till luft och de huvudsakliga källorna finns därför troligtvis långt bort.

Det kan även finnas mer lokala källor till dessa ämnen. Exempel på dessa är avloppsreningsverk, förbränningsanläggningar, andra industrier och sen tidigare förorenade områden.

Resultat från nyligen utförda undersökningar av material på botten (sediment) i Storsjön i anslutning till Östersund har visat på förhöjda halter av dessa ämnen. Dessa förorenade sediment kan därmed delvis ha bidragit till halterna i fisken genom spridning via näringskedjan. Det finns behov av fortsatta undersökningar av sedimenten framöver. Proverna är tagna på djupt vatten och människor kan inte komma i direkt kontakt med sedimenten vid exempelvis bad.

Rapport – Undersökning av limniska sediment inom regeringsuppdraget RUFS) Länk till annan webbplats.

Framför allt abborre men även gädda, sik och harr är fiskarter som ofta vistas nära stränder. De lever dessutom inom samma område under större delen av sina liv. Det gör att de får i sig PFAS-ämnen via födan som finns inom det området och lagrar det i kroppen.

Gränsvärdena har tagits fram inom EU för försäljning av fisk som livsmedel och syftar till att få bort de fiskar som har högst halter på marknaden. Dessa gränsvärden är alltså inte hälsobaserade. Därför säger gränsvärdet ingenting om hur mycket och hur ofta man kan äta livsmedlet utan att hälsan kan påverkas. Livsmedelsverket anser därför att även om de uppmätta halterna ligger under dessa gränsvärden, är de förhöjda. Halterna är i samma nivåer som i fet fisk i områden där det finns nationella kostråd avseende dessa ämnen.

Efter samråd med Livsmedelsverket gäller därför samma kostråd även för öring och kanadaröding i Storsjön samt aktuella närliggande delar av Indalsälven.

Kostråden baseras på hur mycket av de olika miljögifterna du kan få i dig utan att riskera att din hälsa påverkas negativt över tid.

Kontakta Livsmedelsverket för frågor om aktuella gränsvärden och nationella kostråd.

PFAS

Det är väldigt få PFAS-ämnen som är förbjudna i dag. Inom EU är ämnet PFOS förbjudet sedan 2008 och PFOA sedan 2020. Det finns dock vissa undantag.

Sverige och andra medlemsländer inom EU arbetar för att förbjuda PFAS som ämnesgrupp och inte när det gäller bara enskilda ämnen.

Kvicksilver

I Sverige gäller sedan 2009 ett generellt förbud mot att släppa ut kvicksilver och kvicksilverhaltiga varor på den svenska marknaden. Syftet är att minimera utsläppen till miljön.

Inom EU är kvicksilver reglerat i en ny kvicksilverförordning. Den trädde i kraft 2018 och reglerar kvicksilveranvändning inom en rad olika områden.

Dioxiner, PCB

PCB har förbjudits succesivt inom olika områden sedan 1972 med ett totalförbud 1995. Dioxiner kan inte förbjudas eftersom det inte tillverkas avsiktligt utan uppstår vid ofullständig förbränning av organiskt material tillsammans med klorhaltiga ämnen.

PFAS

Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar och i stället efterfråga mindre farliga alternativ. Det gäller exempelvis skidvalla och funktionskläder. Om du har fluorvallor hemma bör de lämnas in som farligt avfall på närmaste återvinningsstation.

Kvicksilver, dioxiner och PCB

Tänk på att lämna in ditt avfall till återvinningsstation och inte elda annat än trädgårdsavfall.

PCB kan finnas i fog- och golvmassa i äldre hus och behöver undersökas vid renovering eller rivning. Det gäller för hus byggda eller renoverade 1956-1973 enligt Förordning (2007:19) om PCB med mera.

Inom den regionala miljöövervakningen undersöker Länsstyrelsen halterna av flera miljögifter i fisk i olika sjöar och vattendrag i länet. Oftast är det abborre men på några platser i fjällen är det i öring och röding. Hittills har inga förhöjda halter hittats som visar på behov av lokala kostråd, förutom i de områden som beskrivits ovan.

Tills vidare blir det bara tillfälliga lokala råd. Livsmedelsverket kommer ha en generell översyn av nationella kostråd efter 2025. Då ska ett pågående arbete inom EU vara klart där man utreder nyttor och risker med att äta fisk vara klart.

Kontakt för ytterligare frågor

Länsstyrelsen

Frågor om uppmätta halter i fisk i aktuella områden och övriga delar av länet. Se kontaktuppgifter längst ner på sidan.

Kommunerna

Frågor om kostråd, dricksvatten och övriga undersökningar av miljögifter:

Försvarsinspektören för hälsa och miljö, FIHM

Frågor om tillsyn över Försvarsmaktens tidigare verksamhet och föroreningar på Frösön.

Exp-fihm@mil.se

Försvarsmakten

Frågor om Försvarsmaktens tidigare verksamhet och föroreningar på Frösön.

info@mil.se eller telefon 08-788 88 88

Livsmedelsverket

Frågor om risker med miljögifter i livsmedel, aktuella gränsvärden och nationella kostråd.

Livsmedelsverket.se Länk till annan webbplats. eller telefon 018-17 55 00

Nationella datavärdskapet för miljögifter

Data om halter och andra uppgifter i analyserad fisk inom den nationella miljöövervakningen från Stor-Backsjön, Stor-Björsjön och Degervattnet finns att ladda ner hos SGU (Sveriges geologiska undersökning). SGU har det nationella datavärdskapet för miljögifter i bland annat biota.

Det finns även en del data inlagt från den regionala miljöövervakningen. Datat läggs in successivt och är ännu inte komplett. Om du söker information om andra områden än de du ser i databasen kan du kontakta oss på Länsstyrelsen Jämtlands län.

Datavärdskap för miljögifter på SGU.se Länk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen Jämtlands län

Jens Fuchs

Enhetschef, Vattenenheten

Dela sidan:

Landshövding

Marita Ljung

Besöksadress

Residensgränd 7

Postadress

831 86 ÖSTERSUND

Organisationsnummer

202100-2452

Följ oss