Miljögifter i fisk

• PFAS, högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en särskild grupp på mer än 4 000 ämnen.
• Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och har tillverkats sedan 1950-talet. De finns inte naturligt i miljön.
• PFAS används eftersom de har eftertraktade tekniska egenskaper. Exempel är att de är fett-, smuts- och vattenavvisande.
• PFAS används i en mängd olika produkter som exempelvis i vissa impregneringsmedel i textiler, läder och pappersförpackningar, skidvallor, GoreTex-produkter, kosmetika. Det mest kända användningsområdet i Sverige är brandskum (klass B).
• Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner för människa och miljö.
• Vissa PFAS kan ha skadliga effekter på både människa och miljö. Mycket forskning pågår och det är ännu oklart hur farliga många av ämnena är. Ämnena är dock inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen utan det är höga halter under en lång tid som bör begränsas, framför allt via mat och dricksvatten.

Forskning pågår och för många PFAS-ämnen saknas ännu tillräcklig kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att anta att alla PFAS kan påverka hälsan.

De mest studerade PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. Studier visar att dessa ämnen kan påverka bland annat levern, sköldkörtelhormoner och immunsystemet. Det finns studier av grupper av människor som fått i sig framför allt PFOS och PFOA via förorenade miljöer. Studierna visar att det finns ett samband mellan förhöjda halter av PFAS och ökade kolesterol-, fettsyra och urinsyrahalter i blodet hos människor. Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halter i blodet och försämrat immunförsvar hos barn som exponerats under foster- och amningsperioden.

Observera! PFAS-ämnen är inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen. Det är en exponering av höga halter över längre tid, framför allt via mat och dricksvatten, som bör begränsas.

PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara i miljön. Forskning pågår och det saknas ännu kunskap om de flesta PFAS-ämnen och deras effekter på miljön. Olika PFAS-ämnen har olika egenskaper och sprids på olika sätt. PFAS kan ansamlas i både växter och djur och koncentreras uppåt i näringskedjorna, framför allt i fisk.

Det kan även spridas långväga via vatten och luft, vilket gör PFAS till ett globalt problem.

Det är väldigt få PFAS-ämnen som är förbjudna i dag. Inom EU är ämnet PFOS förbjudet sedan 2008 och PFOA sedan 2020. Det finns dock vissa undantag.

Sverige och andra medlemsländer inom EU arbetar för att förbjuda PFAS som ämnesgrupp och inte bara enskilda ämnen.

Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar och i stället efterfråga mindre farliga alternativ.

Ja. Riskerna med PFAS är i första hand om man äter mat eller dricker vatten med höga halter av PFAS under en längre tid. Att människor eller djur dricker vattnet tillfälligt eller badar bedöms inte som farligt. Prover på det kommunala dricksvattnet visar ingen PFAS alls eller mycket låga halter som ligger långt under gränsen för när Livsmedelverkets rekommenderar åtgärder.

Läs mer om PFAS i vatten på Östersunds kommuns hemsida Länk till annan webbplats.

Det viktiga är inte hur mycket fisk man äter vid varje tillfälle, utan att man försöker hålla nere konsumtionen av fisk med höga halter över tid. Därför bör man inte äta denna fisk oftare än cirka 2–3 gånger per år.

Nej, samma rekommendationer gäller för alla.

Nej, man behöver inte vara orolig. Däremot är det bra att i framtiden inte äta denna fisk för ofta. Då minskar risken för att man på sikt ska samla på sig dessa ämnen i kroppen.

Det finns inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halten av PFAS i kroppen. Man kan inte utifrån ett sådant svar förutsäga något om en persons hälsa eller risk för kommande sjukdom.

På norra Frösön har tidigare övningar med brandskum som innehåller PFAS sedan länge varit kända och orsakat föroreningar. Det finns höga halter av PFAS i mark, grundvatten och ytvatten. Även strandnära provtagningar i Storsjön har visat på förhöjda halter av PFAS och det pågår en kontinuerlig spridning av ämnena till sjön. Enligt den information som i dagsläget finns tillgänglig är det framför allt Försvarsmakten som tidigare haft övningar på området med brandskum innehållande PFAS

Orsakerna till de förhöjda halterna i Lillsjön är mer oklar där flera källor kan bidra.

För mer information se rapport PFAS i Östersunds kommun Länk till annan webbplats.

Halterna är höga i jämförelse med de nya hälsobaserade riktvärdena som den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) publicerade i september 2020. Riktvärdena har sänkts avsevärt jämfört med de tidigare riktvärdena. Analysresultaten på fisken från bland annat Västbyviken, Frösön i Storsjön samt från Lillsjön blev heller inte klara förrän i början av 2021.

Abborre och gädda är fiskarter som ofta vistas nära stränder och inom samma område under större delen av sina liv. Det gör att de får i sig PFAS-ämnen via födan som finns inom det vattenområdet och lagrar det i kroppen

Vi har bara uppmätt mycket låga halter av PFAS i öring från Storsjön. Deras beteendemönster talar för att de utsätts för en lägre exponeringsrisk. De simmar över större områden och får därmed i sig föda från stora delar av Storsjön, inte bara området runt Frösön.

Även sik och harr rör sig över större områden än abborre och gädda och risken är betydligt lägre att dessa arter har förhöjda halter.

Men fler undersökningar av öring och annan fisk, exempelvis sik och harr, planeras framöver.

Läs mer längre upp på sidan under rubriken
Vilka arter har undersökts i Storsjön och Lillsjön?

Nej, odlad fisk äter foder som kommer från annat håll.