Miljögifter i fisk

Länsstyrelsen undersöker halterna av flera miljögifter i olika sjöar och vattendrag i länet inom den regionala miljöövervakningen.
Det är generellt låga halter av miljögifter i fisk i Jämtlands län jämfört med flera andra områden i Sverige. Dock är halterna förhöjda av kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar, PBDE) i alla Sveriges undersökta sjöar, vattendrag och kustvatten. Bromerade flamskyddsmedel är en grupp långlivade kemikalier som innehåller grundämnet brom.
Anledningen till att halterna av dessa ämnen är förhöjda är att utsläpp av ämnena har skett under lång tid i både Sverige och utomlands. Utsläppen har lett till långväga luftburen spridning och storskaligt atmosfäriskt nedfall.
Livsmedelverkets nationella kostråd för fisk med anledning av kvicksilver Länk till annan webbplats.
Nationella datavärdskapet
Data om halter och andra uppgifter i analyserad fisk inom den nationella miljöövervakningen på Stor-Backsjön, Stor-Björsjön och Degervattnet finns att ladda ner hos SGU (Sveriges geologiska undersökning) som har det nationella datavärdskapet för miljögifter i bland annat biota. På sikt kommer all data om miljögifter i fisk från länet kunna laddas ner från denna databas.
Datavärdskap för miljögifter på SGU.se Länk till annan webbplats.
Om du söker information om halter eller andra uppgifter från övriga områden än de nationella kan du kontakta oss.
Analys av PFAS i fisk
På några enstaka platser i länet har förhöjda halter av miljögifterna PFAS uppmätts i fisk. Därför finns tillfälliga kostrekommendationer som beslutats av Miljö- och samhällsnämnden, Östersunds kommun den 24 mars 2021.
Tillfälliga kostrekommendationer för fisk avseende PFAS
Länsstyrelsen har fått analysresultat som visar förhöjda halter av PFAS i fisk från Storsjön (nordvästra delen av Frösön) och Lillsjön, Östersunds kommun. Inom EU har ett sänkt hälsobaserat riktvärde för PFAS-ämnen nyligen tagits fram. Det vill säga hur mycket PFAS man kan få i sig utan risk för hälsan. Det innebär att man ska äta mindre av fisk med förhöjda halter av PFAS. Därför har Östersunds kommun tagit beslut om tillfälliga kostrekommendationer, med stöd av Länsstyrelsen och Livsmedelsverket, för att äta fisk som fångats i anslutning till dessa områden. Risken med ämnena är inte akut utan det är att äta fisk med höga halter under lång tid som du ska undvika.
Det tillfälliga, begränsande rådet innebär:
- Abborre och gädda från Storsjön runt Frösön samt från Lillsjön bör inte ätas mer än cirka 2 till 3 gånger per år.
Rådet gäller tills vidare inom det gulmarkerade områdena i kartan. Det sträcker sig runt hela Frösön, upp till cirka 200 meter utanför stranden, samt omfattar hela Lillsjön.
Rekommendationerna kan komma att ändras då fler fiskar och arter behöver undersökas för att få mer fakta och kunskap om PFAS i fisk. Dessutom pågår ett arbete just nu inom EU med att utreda nyttor och risker med fisk, det vill säga för- och nackdelar med att äta fisk. Detta kan påverka hur man ser på fisken och hanterar problemen på sikt.
Från 1 januari 2023 börjar gränsvärden för vissa PFAS i livsmedel som fisk, kött och ägg att gälla. De juridiska gränsvärdena omfattar bara livsmedel som saluförs, och inte fritidsfisket. Livsmedelverket ser inte anledning att föreslå förändring av de lokala kostråden som finns för Storsjön runt Frösön och för Lillsjön i nuläget utan inväntar EUs utredning om nyttor och risker med att äta fisk. För mer information om gränsvärdena, se EU-kommissionen har beslutat om gränsvärden för PFAS i mat på Livsmedelsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.
I kartan här kan du se områdena för kostrekommendationerna Öppnas i nytt fönster..
I de röda punkterna finns förhöjda halter av PFAS, vilket här innebär att det överskrider miljökvalitetsnormen för vattenlevande organismer på 9,1 µg/kg våtvikt i muskel. Det vill säga nio miljondels gram per gram fiskmuskel i färsk vikt.
Miljökvalitetsnormen är ett mått på om fiskelokalen kan anses vara utsatt för en förhöjd påverkan av dessa ämnen. Den är i detta sammanhang och på dessa undersökta platser ett gränsvärde för när möjliga åtgärder måste ske för att minska halterna så att normen inte överskrids.
Fortsatta undersökningar
Fortsatta analyser kommer att ske av PFAS i fisk från Storsjön runt framför allt Frösön men även från Lillsjön. Fler områden men även fler arter kommer att undersökas. Uppdatering av information och råd för specifika områden eller arter sker allteftersom undersökningarna fortlöper.
Det är vid västra stranden i Västbyviken på norra Frösön samt i Lillsjön, i Odensala som förhöjda halter av PFAS uppmätts i framför allt abborre. Även i Rödösundet/Västerfärjesundet på norra Frösön har delvis förhöjda halter uppmätts i abborre. Försvarsmakten har tidigare analyserat PFAS i fisk i Kungsgårdsviken som visade på förhöjda halter i några av de analyserade fiskarna.
Analyser på vattenprover vid utloppet av Mjällebäcken (södra delen av Frösön) och i Lövtorpsbäcken (nordöstra delen av Frösön) visar också på förhöjda halter. Därmed finns det en risk att fler områden runt Frösön kan ha förhöjda halter av PFAS-ämnen i fisk och råden gäller därför runt hela Frösön tills vidare.
Det gäller särskilt abborre men även gädda, vilka är fiskarter som ofta vistas nära stränder och inom samma område under större delen av sina liv. Det gör att de får i sig PFAS-ämnen via födan som finns inom det vattenområdet och lagrar det i kroppen. Därför gäller råden från stränderna och cirka 200 meter ut i vattnet
Även i nedre delen av Semsån och Rannåsbäcken har förhöjda halter av PFAS-ämnen uppmätts i fisk. I dessa vattendrag får dock inget fiske ske av allmänheten och kostrekommendationer är därför inte nödvändiga här.
I Storsjön är det framför allt abborre som är undersökt som visar på förhöjda halter i aktuella områden. Även en gädda i Kungsgårdsviken hade förhöjd halt. Eftersom även gäddor, precis som abborre, ofta håller sig inom begränsade vattenområden finns en stor risk att fler gäddor har förhöjda halter i området. Därmed ingår även gädda i de begränsade råden.
En av tre undersökta sikar hade förhöjda halter i Kungsgårdsviken. De två andra sikarna hade mycket låga halter. Sik rör sig oftast över större områden än abborre och gädda och framtida undersökningar på fler sikar får visa på vilken nivå som halterna ligger på. Sik omfattas därmed inte av de begränsande råden.
Ett större antal öringar som fångats på Storsjöflaket och i Brunfloviken har analyserats. Dessa har simmat långt och fått i sig föda från stora delar av sjön. De hade mycket låga halter av PFAS-ämnen, både infödda och inplanterade öringar. Öring omfattas därmed inte av de begränsande råden.
En framtida undersökning planeras dock av öring även från den del av Storsjön som ligger nedströms Frösön, den så kallade Åssjön. Öringen där kan ha uppehållit sig längre tid i den delen av sjön.
Undersökning i Lillsjön
I Lillsjön är det ett större antal abborrar som undersökts och som hade förhöjda halter. Det är mycket troligt att även gäddor i Lillsjön har förhöjda halter då gäddan levt större delen av sitt liv i den lilla sjön och dessutom ätit många abborrar. Fortsatta undersökningar kommer att omfatta gädda.
Fram till 2019 inplanterades även regnbåge men då den bara lever några enstaka år i sjön förväntas PFAS-ämnen inte ha lagrats i någon större omfattning i fisken. Dessutom förväntas det inte finnas kvar så många fiskar av denna art i sjön nu.
Frågor och svar om PFAS i fisk
- PFAS, högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en särskild grupp på mer än 4 000 ämnen.
- Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och har tillverkats sedan 1950-talet. De finns inte naturligt i miljön.
- PFAS används eftersom de har eftertraktade tekniska egenskaper. Exempel är att de är fett-, smuts- och vattenavvisande.
- PFAS används i en mängd olika produkter som exempelvis i vissa impregneringsmedel i textiler, läder och pappersförpackningar, skidvallor, GoreTex-produkter, kosmetika. Det mest kända användningsområdet i Sverige är brandskum (klass B).
- Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner för människa och miljö.
- Vissa PFAS kan ha skadliga effekter på både människa och miljö. Mycket forskning pågår och det är ännu oklart hur farliga många av ämnena är. Ämnena är dock inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen utan det är höga halter under en lång tid som bör begränsas, framför allt via mat och dricksvatten.
Forskning pågår och för många PFAS-ämnen saknas ännu tillräcklig kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att anta att alla PFAS kan påverka hälsan.
De mest studerade PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. Studier visar att dessa ämnen kan påverka bland annat levern, sköldkörtelhormoner och immunsystemet. Det finns studier av grupper av människor som fått i sig framför allt PFOS och PFOA via förorenade miljöer. Studierna visar att det finns ett samband mellan förhöjda halter av PFAS och ökade kolesterol-, fettsyra och urinsyrahalter i blodet hos människor. Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halter i blodet och försämrat immunförsvar hos barn som exponerats under foster- och amningsperioden.
Observera! PFAS-ämnen är inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen. Det är en exponering av höga halter över längre tid, framför allt via mat och dricksvatten, som bör begränsas.
PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara i miljön. Forskning pågår och det saknas ännu kunskap om de flesta PFAS-ämnen och deras effekter på miljön. Olika PFAS-ämnen har olika egenskaper och sprids på olika sätt. PFAS kan ansamlas i både växter och djur och koncentreras uppåt i näringskedjorna, framför allt i fisk.
Det kan även spridas långväga via vatten och luft, vilket gör PFAS till ett globalt problem.
Det är väldigt få PFAS-ämnen som är förbjudna i dag. Inom EU är ämnet PFOS förbjudet sedan 2008 och PFOA sedan 2020. Det finns dock vissa undantag.
Sverige och andra medlemsländer inom EU arbetar för att förbjuda PFAS som ämnesgrupp och inte bara enskilda ämnen.
Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar och i stället efterfråga mindre farliga alternativ.
Ja. Riskerna med PFAS är i första hand om man äter mat eller dricker vatten med höga halter av PFAS under en längre tid. Att människor eller djur dricker vattnet tillfälligt eller badar bedöms inte som farligt. Prover på det kommunala dricksvattnet visar ingen PFAS alls eller mycket låga halter som ligger långt under gränsen för när Livsmedelverkets rekommenderar åtgärder.
Läs mer om PFAS i vatten på Östersunds kommuns hemsida Länk till annan webbplats.
Det viktiga är inte hur mycket fisk man äter vid varje tillfälle, utan att man försöker hålla nere konsumtionen av fisk med höga halter över tid. Därför bör man inte äta denna fisk oftare än cirka 2–3 gånger per år.
Nej, samma rekommendationer gäller för alla.
Nej, man behöver inte vara orolig. Däremot är det bra att i framtiden inte äta denna fisk för ofta. Då minskar risken för att man på sikt ska samla på sig dessa ämnen i kroppen.
Det finns inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halten av PFAS i kroppen. Man kan inte utifrån ett sådant svar förutsäga något om en persons hälsa eller risk för kommande sjukdom.
På norra Frösön har tidigare övningar med brandskum som innehåller PFAS sedan länge varit kända och orsakat föroreningar. Det finns höga halter av PFAS i mark, grundvatten och ytvatten. Även strandnära provtagningar i Storsjön har visat på förhöjda halter av PFAS och det pågår en kontinuerlig spridning av ämnena till sjön. Enligt den information som i dagsläget finns tillgänglig är det framför allt Försvarsmakten som tidigare haft övningar på området med brandskum innehållande PFAS
Orsakerna till de förhöjda halterna i Lillsjön är mer oklar där flera källor kan bidra.
För mer information se rapport PFAS i Östersunds kommun Länk till annan webbplats.
Halterna är höga i jämförelse med de nya hälsobaserade riktvärdena som den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) publicerade i september 2020. Riktvärdena har sänkts avsevärt jämfört med de tidigare riktvärdena. Analysresultaten på fisken från bland annat Västbyviken, Frösön i Storsjön samt från Lillsjön blev heller inte klara förrän i början av 2021.
Abborre och gädda är fiskarter som ofta vistas nära stränder och inom samma område under större delen av sina liv. Det gör att de får i sig PFAS-ämnen via födan som finns inom det vattenområdet och lagrar det i kroppen
Vi har bara uppmätt mycket låga halter av PFAS i öring från Storsjön. Deras beteendemönster talar för att de utsätts för en lägre exponeringsrisk. De simmar över större områden och får därmed i sig föda från stora delar av Storsjön, inte bara området runt Frösön.
Även sik och harr rör sig över större områden än abborre och gädda och risken är betydligt lägre att dessa arter har förhöjda halter.
Men fler undersökningar av öring och annan fisk, exempelvis sik och harr, planeras framöver.
Läs mer längre upp på sidan under rubriken
Vilka arter har undersökts i Storsjön och Lillsjön?
Nej, odlad fisk äter foder som kommer från annat håll.
Kontakt för ytterligare frågor
Länsstyrelsen
Frågor om uppmätta halter i fisk i aktuella områden och övriga delar av länet. Se kontaktuppgifter längst ner på sidan.
Östersunds kommun
Frågor om dricksvatten och övriga undersökningar om PFAS i Östersunds kommun.
kundcenter@ostersund.se eller telefon 063-14 30 00
Försvarsinspektören för hälsa och miljö, FIHM
Frågor om tillsyn över Försvarsmaktens tidigare verksamhet och föroreningar på Frösön
Försvarsmakten
Frågor om Försvarsmaktens tidigare verksamhet och föroreningar på Frösön
info@mil.se eller telefon 08-788 88 88
Livsmedelsverket
Frågor om risker med PFAS
livsmedelsverket.se Länk till annan webbplats. eller telefon 018-17 55 00