Samordning mottagande av ensamkommande barn
Länsstyrelsen samordnar det regionala mottagandet av ensamkommande barn. Vi underlättar samarbetet mellan kommunerna så att anvisningsandelarna från Migrationsverket kan anpassas efter lokala förutsättningar. Vi stöttar även länets kommuner med omvärldsbevakning och kompetensutveckling
Dialog kring anvisningsandelarna och omfördelning
Migrationsverket fastställer de anvisningsandelar som ligger till grund för hur många ensamkommande barn som anvisas till respektive kommun. Länsstyrelsen bistår Migrationsverket i detta arbete.
Varje år, vanligtvis mellan augusti och november, leder Länsstyrelsen en process där kommuner i länet kan komma överens om att omfördela sina preliminära andelstal innan de slutgiltigt fastställs av Migrationsverket.
Kort om omfördelningen
- En kommun kan omfördela hela eller del av sin andel till en annan kommun i samma län.
- En kommun kan ta emot andelar från flera olika kommuner i länet.
- Omfördelning kan enbart ske inför nästkommande år.
Stöd och vägledning till kommunerna i länet
Som regional samordnare arbetar Länsstyrelsen för att:
- Stärka beredskapen. Vi för en löpande dialog med kommunerna i länet om mottagandet för att säkerställa att det finns en långsiktig och hållbar struktur för barnens omsorg, boende och skolgång.
- Vägleda i anvisningsmodellen. Vi hjälper till att klargöra hur andelstal, måluppfyllelse och anknytningsanvisningar samverkar och påverkar det faktiska mottagandet.
Verksamhetsstöd - regionala rutiner för ensamkommande barn som försvinner
Ensamkommande barn som försvinner ur myndigheternas mottagningsarbete löper stor risk att exploateras. De hamnar utanför samhällets skyddsnät och lever en mycket osäker tillvaro. Barns försvinnande är ett komplext samhällsproblem som berör många aktörer.
Syftet med rutinerna är att vara ett stöd för aktörer som arbetar med ensamkommande barn. Rutinerna är till stor del hämtade från den samverkansplan som tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län och är redigerade efter Hallands läns förutsättningar av Hallands sex kommuner, Migrationsverket, polisen och Länsstyrelsen i Halland i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Verksamhetsstödet revideras vid behov.
Olika aktörer har olika definitioner och för att på bästa sätt kunna samverka behöver de olika aktörerna ha denna kännedom. Länets aktörer bör utgå från gemensamma definitioner för att möjliggöra bättre samverkan och likvärdiga rutiner till skydd och stöd för ensamkommande barn.
- Ensamkommande barn definieras enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera, i 1§ som ”en person under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådana ställföreträdare”.
- Avviken används i första hand för att benämna att barnet har lämnat sitt boende och ingen kontakt finns upprättad med barnet medan försvinnanden i första hand beskriver barn som varit avviken i mer än tre månader och inte påträffats eller kommit tillbaka. I samband med att Migrationsverket och socialtjänsten avskriver ärendet bör barnet noteras som försvunnen. Migrationsverket ska informera socialtjänsten när de registrerar barnet som avviken.
Den nationella kartläggningen identifierade sju riskfaktorer som i hög grad påverkar barns beslut att avvika.
Dessa är:
- Den unge har fått avslag och vill undvika utvisning eller känner stark rädsla för avslag/utvisning
- Den unge vill till en annan kommun där den har släkt eller bekanta, eller vill resa vidare till ett annat land.
- Den unge har hamnat i/riskerar att hamna i missbruk och/eller kriminalitet.
- Den unge uppvisar psykosociala problem.
- Problem kopplat till förhållande i boendet.
- Misstänkt hedersproblematik.
- Misstänkt koppling till människohandel.
- Ge tydlig och lättillgänglig information till barnet om hela asylprocessen.
- Vara extra uppmärksam på riskfaktorer (exempelvis människohandel och annan form av utnyttjande och hälsa) under det första samtalet med barnet.
- Ska göra en orosanmälan till socialtjänsten i ankomstkommun vid minsta oro för barnets välbefinnande och skydd.
- Detta för att socialtjänsten ska kunna göra en risk- och skyddsbedömning för barnets bästa.
- Vid misstanke om brott ska polisen alltid kontaktas.
- Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
- Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
- Socialtjänsten ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer för avvikning/försvinnande kring barnet i ankomstskedet. Oavsett längden på vistelse i kommunen. Detta är viktigt för vidare handläggning i anvisningskommunen så att riskfaktorer dokumenteras och överförs mellan de båda socialtjänsterna.
- Om barnet tillhör en riskgrupp ska socialtjänsten i ankomst- och anvisningskommunerna ha direktkontakt i ärendet.
- Socialtjänsten i anvisningskommunen ska alltid göra en risk- och skyddsbedömning vid första mötet med barnet.
- Socialtjänsten ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer för avvikning/försvinnande.
- Socialtjänsten ska vara extra observanta och stärka stödet runt barnet vid faser i asylprocessen med förhöjd risk för avvikning/försvinnande.
- Socialtjänsten ska ha kontinuerlig kontakt med god man då god man alltid ska agera för barnets bästa och har utifrån sitt uppdrag mer information om barnets asylprocess än vad socialtjänsten har.
- Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
- Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
- Boendet i ankomstkommunen bör ta ett foto på barnet vid inskrivning på boendet. Barnet kan inte tvingas till fotografering men information ska ges om hantering och syfte med fotografering. Samtycke kan även inhämtas av God man. Fotot ska förvaras inlåst i barnets pärm, enligt gällande sekretessregler. Vid oro för avvikning/försvinnande kan fotot delas med berörda parter exempelvis polis. Ett annat alternativ är att använda fotot på barnets LMA kort.
- Boendet ska vara extra observanta och stärka stödet runt barnet vid faser i asylprocessen med förhöjd risk för avvikning/försvinnande.
- Boendet ska ha kontinuerlig kontakt med God man då God man alltid ska agera för barnets bästa och har utifrån sitt uppdrag mer information om barnets asylprocess än vad boendet har.
- Boendet ska göra orosanmälan till socialtjänsten beträffande barnet om riskfaktorer upptäcks.
Omständigheter då personal bör vara mer uppmärksamma
- Misstankar om brottslig verksamhet eller misstanke om människohandel
- Förväntat avslag på asylansökan
- Pågående överklagande av tidigare avslagen asylansökan
- Påtaglig psykisk ohälsa
- Avslag på asylansökan
- Åldersuppskrivning
- Barnet närmar sig 18-årsdagen
- Annat riskbeteende hos barnet/den unge
Riskbeteenden innan barnet eventuellt avviker
- Är ofta borta från boendet
- Blir hämtad av okända vuxna
- En ”anhörig” dyker upp plötsligt och för barnets/den unges talan
- Har mycket pengar, kan inte redovisa för pengarna
- Undviker kontakt med personal och andra boende på boendet
- Om den unge kom till Sverige i grupp eller med någon som uppges vara släkting
- Varit aktuell hos polisen
- Misstänkt kriminalitet
- Låg närvaro i skolan
- Många telefonsamtal/sms
- Misstänkt bruk/missbruk av alkohol eller andra droger
Extra stödinsatser vid riskfaktorer/riskbeteende (utöver lagstadgade insatser)
- Strukturerad vardag i form av skola eller sysselsättning.
- Aktiv fritid – socialtjänsten, boende, skola samt frivilligaktörer.
- Skapa en bild av den unges nätverk.
- Kontakt med barnets anhöriga (om möjligt).
- Socialtjänsten/transitboendet/god man upptäcker att ett barn har avvikit och skickar inom 24 timmar in en begäran om personefterlysning till polisen.
- Den som upptäckt att ett barn har avvikit tar ansvar för att berörda informeras. Socialtjänsten informerar Migrationsverket.
- Polisen gör en nationell efterlysning om försvunnen person och vid behov och misstanke om brott inleds en förundersökning och förhör hålls med boendepersonalen.
- Om barnet tidigare har angivit att hen planerar resa vidare till annat land bör socialtjänsten och polisen ta kontakt med myndigheterna i det landet.
- HVB-hemmet/stödboendet/familjehemmet upptäcker avvikningen och kontaktar inom 24 timmar barnets god man och socialsekreterare. Får inte boendet tag på god man ska de göra en anmälan om försvunnen person till polisen.
- God man eller ansvarig socialsekreterare gör en anmälan om försvunnen person till polisen som utfärdar en nationell efterlysning. Vid behov och misstanke om brott inleder polisen en förundersökning och intervjuar boendepersonalen.
- Boendet informerar socialsekreteraren om avvikningen som i sin tur informerar Migrationsverket och God man om avvikningen.
- God man och socialsekreteraren kommer överens om vem som informerar skolan.
- När det kommer till socialtjänstens kännedom att ett barn har avvikit ska ansvarig socialsekreterare dessutom göra en initial bedömning gällande om grunderna för ett omedelbart omhändertagande enligt 6§ LVU är uppfyllda.
- Om barnet vid något tillfälle påträffas av polisen överlämnas ärendet antingen till socialjouren eller tvångsomhändertas ifall ett LVU-beslut finns.
- Om barnet har uppgett att hen planerar resa vidare till annat land bör socialtjänsten och polisen ta kontakt med myndigheterna i det landet.
Länets socialtjänster bör registrera följande i uppföljningssyfte:
1. Återkommet/påträffat barn:
a. av vem: god man, polis etcetera.
b. var: i länet, utanför länet
c. tillstånd: våld, människohandel, droger, kriminalitet, heder, död, självmord, annat:
d. erbjudna insatser: Ja/Nej
Barn som inte återkommit inom tre månader efter avvikning noteras försvunnen vid avslutande av ärendet. I samband med att Migrationsverket och socialtjänsten avskriver ärendet bör barnet noteras som försvunnen. Migrationsverket ska informera socialtjänsten när de registrerar barnet som avviken.
Polisen bör registrera följande vid anmälan och uppföljning av försvunnen person:
- Särskild specificering för ensamkommande barn som anmäls försvunna.
- Kön, födelseår och nationalitet.
- Brottsmisstanke
- Uppföljning (lösta fall, nedlagda ärenden, etcetera.)
Kontaktuppgifter:
Ring 114 14 (polisen) eller 116 000 (journummer för försvunna barn)
Personuppgifter
- Personnummer/födelsetid:
- Dossiernummer/beteckning:
- LMA.nr:
- Förnamn (noga med stavning):
- Efternamn (noga med stavning):
- Adress:
- Mobiltelefon nr:
- E-postadress:
- Facebook eller andra sociala medier, användarnamn:
- God man, namn och telefonnummer:
- Socialsekreterare, namn och telefonnummer:
- Skola (namn, klass, klassföreståndare samt telefonnummer):
- Kontaktuppgifter till familj, släkt eller vänner i eller utanför landet:
Beskrivning av barnet/ungdomen
- Kön:
- Ursprung (land/region/världsdel):
- Språk som barnet talar: Behövs tolk?
- Längd:
- Kroppsform:
- Hårfärg:
- Ögonfärg:
- Kännetecken (till exempel tatueringar, ärr, tandstatus, glasögon mm):
- Klädsel vid försvinnandet:
- Finns foto på barnet/ungdomen:
- Har barnet/ungdomen några särskilda behov (sjukdom/diagnos, annat):
- Har barnet uttryckt suicidala tankar?
- Har barnet/ungdomen försvunnit tidigare:
- Om ja på föregående fråga, var hade han/hon varit någonstans:
- Hur länge har barnet befunnit sig i Sverige?
- Vart har barnet bott under tiden här?
Övriga frågor
- Datum för avvikelse:
- På vilken plats sågs barnet/ungdomen senast (Vem såg barnet, namn och nummer till denna person):
- Har barnet/ungdomen tagit med sina tillhörigheter från boendet (planerat avvikande):
- Hade barnet/ungdomen vid tiden innan försvinnandet uttryckt/visat tecken på ångest/oro (Om ja, HUR har barnet uttryckt/visat detta):
- Hade okända personer sökt kontakt eller synts till i närhet av barnet/ungdomen vid tiden innan försvinnandet (Om ja, vad för personer? Män/kvinnor? Hur många? Ålder på dessa? Fordon? Finns det noterat tillfällen för detta? Ändrade barnet sinnesstämning efter eventuell kontakt med personerna?):
- Övrig relevant upplysning? Andra ovanliga omständigheter kring barnets/ungdomens försvinnande:
- Har barnet fått något negativt besked i sin asylprocess eller annat besked nyligen?
- Datum och klockslag för polisanmälan:
- Ärende/diarienummer polisanmälan:
Bemötande och agerande när ett barn som misstänks vara avviket påträffas.
- Presentera dig själv och vem du är.
- Fråga vem barnet/ungdomen är, om denna är asylsökande och hur denne mår.
- Lägg märke till barnets kroppsspråk, om barnet visar rädsla eller är påverkad av alkohol och/eller andra droger.
- Försök föra ett samtal med barnet ensam för att underlätta för barnet att prata fritt.
- Notera var och med vem barnet påträffas och annan relevant information.
- Lämna dina kontaktuppgifter till barnet.
- Gör en orosanmälan direkt till socialtjänsten i kommunen där påträffandet sker.
- Vistelsekommunen (det vill säga den kommun som barnet påträffas i) ska kontakta ansvarig socialtjänst och informera om att barnet påträffats samt utbyta relevant information. God man ska även kontaktas för utbyte av information.
Motverka att ensamkommande barn försvinner
I länsstyrelsernas uppdrag ingår det att arbeta för att förhindra att ensamkommande barn försvinner. Vi har bland annat bidragit till en nationell vägledning som samlar rutiner och åtgärder för att motverka att ensamkommande barn försvinner.
Hur är ansvaret för mottagandet fördelat?
Migrationsverket, kommunerna, regionen och länsstyrelsen är ansvariga för olika delar av mottagandet av ensamkommande barn.
Kontakt
-
Oudai AlSalim
Integrationshandläggare
Telefon 010-2243271
-
Mustafa Adanalic
Integrationssamordnare
Telefon 010-2243371