Tormorup, Höstena och Hule

I Tormorup, Höstena och Hule går man på urgammal kulturmark. Området har varit befolkat under hela förhistorien.

Fornlämningar och flintfynd visar att människor har bott och verkat här redan vid istidens slut. Det har varit en gynnsam trakt för både jägare/fiskare och lantbrukare med Ätran och Vinån i närheten. Jordmånen består mest av morän och kunde odlas av de första bönderna på små åkerlappar för 6 000 år sedan. Spåren efter dessa finns fortfarande kvar i form av röjningsrösen.

Karta med utmärkta fornfynd.

Några av de fornfynd som har gjorts i trakten och som nämns i texten. ©Lantmäteriet.

Jägarstenålder (från istidens slut för mer än 10 000 år sedan – 4000 före Kristus)

Man har hittat flintfynd från urgamla jägar- och samlarkulturer vid Högvadsåns utlopp och invid Ätran lite nedströms. Förhistoriska boplatser vid Ätran är fornlämningar Ljungby 203 & 137: (1) avslag, spån, mikrospån, kniv, stickel, kärna. Under äldre stenåldern har det här funnits fina jaktmarker och fiskeställen för forntidens jägare och samlare, särskilt där Högvadsån rinner ut i Ätran.

Bondestenålder (4000 – 1800 före Kristus)

Man har gjort många fynd av flintredskap från bondestenåldern i den här trakten. Till exempel vid Ätran i norr, på Hules marker där man hittat fyra dolkar, fem spjutspetsar och en hålmejsel. Kring Lerdala har man hittat två dolkar och spån av flinta (2). Spån är ett tecken på att människor har tillverkat redskap just här.

Bronsålder (1800 – 500 före Kristus)

Det finns omkring 40 rösen, högar och stensättningar som är förhistoriska gravar i området. De mindre av stensättningarna kan vara något yngre, från järnålder. Gravarna anlades av folk som var bofasta lantbrukare med långhus och som bodde relativt nära gravarna. Flest gravar finns kring yttre Höstena. (3)

Illustration av rakkniv

Rakkniv av brons. En kniv av den här typen hittades i en bronsåldersgrav i Tormorup.

Järnålder (500 före Kristus – 1050 efter Kristus)

Det finns många stensättningar och gravar från järnåldern i den här trakten. Särskilt kring yttre Höstena. Ljungby 88 i Tormorup (4) är en domarring från yngre järnålder, omkring 700 efter Kristus. Graven består av tio klumpstenar i en ring. Ursprungligen har det varit elva stenar. Köinge 73 och 74 är fossil åker, röjningsrösen som varit röjning för små åkerlappar före historisk tid. Kan vara så gamla som från 3000 före Kristus.

Medeltid (1050 – år 1525)

Det är ont om direkta fynd från medeltiden. Troligen låg det ensamgårdar på det som skulle bli bytomter. Åtminstone var det förmodligen så under dansktiden, fram till 1645. Ljungby 138 är en husgrund (5) från historisk tid som ligger nordöst om vägen mellan övre Höstena och Axtorna, väster om metallindustrin. Det kan ha varit ett torp eller en backstuga.

Landsbeskrivningen 1729

Landsbeskrivningen berättar på sitt eget sätt om dem som levde av den här jorden på 1700-talet. Det bodde 52 personer i de sammanlagt sju gårdarna (barn under 15 år togs inte med i listorna). På alla gårdar odlades råg, korn, havre och här fanns stengärdesgårdar på markerna. Folket i byarna hade tillgång till laxfiske i Ätran. Utifrån uppgifterna om vad gårdarna betalade i tionde kan man utläsa att varje vuxen person fick en liter råg, 1,37 liter korn och 0,3 liter havre per månad. Kött och fisk ingick i mathållningen och i kålhagarna odlades kål och grönsaker av olika slag.

Enligt forskning kring denna tid kan man anta att det fanns två–tre kor, några får eller getter, kanske en häst som dragdjur och några höns på varje gård. Mer exakta uppgifter om vilka djur som funnits på gårdarna kan man få reda på i bouppteckningar.

Tormorup 1: Kronohemman med tre åbor, tre hustrur och två hjon. Till gården hörde ingen skog, men man noterade att här fanns lite al, björk och ek. Det anges i beskrivningen hur mycket gårdarna betalade i tionde. En gård som Tormorup 1 betalade 16,8 liter råg, 23 liter korn och 4,6 liter havre till kronan.

Tormorup 2: Kronohemman med tre åbor, tre hustrur och ett hjon. Gården hade en humlegård.

Hösten 1: Kronohemman där det bor två åbor, två hustrur och tre ”inhyses”.

Hösten 2: Kronohemman med två åbor, två hustrur, en pojke och en piga. Till gården hörde en humlegård.

Hösten 3: Kronohemman som brukades av två åbor, två hustrur, en pojke och fyra flickor. Det fanns en humlegård.

Hule 4: Ett frälsehemman där det bodde tre åbor och deras tre hustrur samt tre hjon.

Hösten 5: Gården var tre fjärdedels skattehemman och en fjärdedels kronohemman och den brukades av tre åbor, två hustrur och ett hjon. Det fanns en humlegård på hemmanet.

Äldsta kartan 1692

Det finns en karta över Övre Höstena från 1692. I den lilla byn utmärker sig gård nr 3 genom att vara tre fjärdedelar skattehemman och en fjärdedel kronohemman. Bonden ägde tre fjärdedelar av fastigheten och betalade skatt för det. Den sista fjärdedelen var statens egendom som han ”arrenderade” och betalade avgift för. Detta kan man läsa i beskrivningarna till kartan.

Karta över Övre Höstena på 1600-talet

Övre Höstena på 1600-talet. ©Lantmäteriet

Utmarkerna 1775

Tormorup, Höstena och Hule är med på samma karta som visar ett gemensamt inägomarksområde. Tormorup hade vid denna tid fem gårdar, Övre Höstena fyra. I Hule fanns två gårdar och i Yttre Höstena två. Kartan visar också ett båtsmanstorp och två hus söder om Lerdala.

Storskifteskartan över utmarkerna för Tormorup, Höstena med flera byar

Storskifteskartan över utmarkerna för Tormorup, Höstena med flera byar. ©Lantmäteriet

1926 års karta

Häradsekonomisk karta som upprättades på 20-talet visar tillståndet i landskapet efter laga skiftet. Här framgår att det fanns fem gårdar i Tormorup, att Höstena hade tio gårdar och ett torp och i Hule låg tre gårdar och ett torp.

Det fanns på 1920-talet sju lägenheter (mindre bostadshus) i Tormorup. Höstena hade ett torp och fyra lägenheter och i Hule fanns två lägenheter. Det gick järnväg mellan Falkenberg och Limmared mellan 1894 och 1961, en förändring i infrastrukturen som påverkade utvecklingen, och livet i bondbyarna. I närheten av järnvägen låg båtsmanstorpet och en lägenhet.

Häradskartan som täcker in Tormorup, Höstena och Hule 1926

Häradskartan som täcker in Tormorup, Höstena och Hule ritades 1926. Den blir ett slags ”facit” över skiftesreformerna. ©Lantmäteriet

Kartornas berättelser

Av kartorna och Landsbeskrivningen kan man på ganska detaljerad nivå utläsa hur bygden har förändrats genom århundradena.

Gårdarna flyttas

Yttre Höstena bestod av två gårdar 1775, men 1920 hade de blivit fem, varav tre utflyttade från bytomten. Efter laga skifte 1841 flyttades en gård från Tormorup ut från bytomten. En gård från övre Höstena blev utflyttad efter 1841. Hule brukades av tre åbor 1729 och var två gårdar 1841, men endast en gård 1920-talet på bytomten, en utflyttad.

Flera familjer i varje gård

1729 fanns det 18 åbor i byarna, men på kartan från 1775 finns endast elva gårdar. Före laga skiftet delade familjerna ofta på en gård. Ett exempel på detta är hembygdsgården Larsagård vid Katrineberg där de två skorstenarna visar att det funnits två kök i huset.

1841 fanns 13 gårdar utritade på kartan. 1920-talskartan visar resultatet av laga skiftet och anger 18 gårdar i de tre byarna.

Tabell över antal gårdar enligt kartorna

Byggnader med historia

Bebyggelseinventeringen för Halland har bedömt några av husen i området som kulturhistoriskt intressanta.

Höstena 1:3 och Tormorup 2:2 har klassats i kategori C.

Tormorup 2:15, som varit stationshus, klassas till kategori B.

En annan byggnad som nämns är Torslund (Tormorup 2:13) där uthuset har varit slakteri.

Höstena källor

Karta från 1692 med Höstena källor utritade

Höstena källor är utritade på kartan från 1692. ©Lantmäteriet

Vid Höstena gård finns en rik flora med rörligt markvatten längs en bäck och ravin. Ädellövträd och rikligt med död ved gör området värdefullt för bland annat hackspettar och insekter.

Karta med naturvärden runt Höstena utmärkta

Naturvärden runt Höstena ©Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Halland

Grustäkt med mångfald

I den återställda grustäkten i Trustorp finns en stor biologisk mångfald. Här finns arter som gynnas av torr, sandig miljö med bete. Här finns också fuktig mark och vattensamlingar som gynnar fåglar, groddjur, insekter och hotade åkerogräs. En art som man kan träffa på i grustäktens vattensamlingar är större vattensalamander. I kanten av området finns en rest av ädellövskog (skyddsvärd skog) där den kan övervintra.

Salamandern lever stor del av året på land, ofta i lövskog under murken död ved eller stenar. Salamandern parar sig i dammar eller kärr i öppen mark. Vattnet måste vara tillräckligt djupt för att inte torka ut på sommaren eller innehålla fisk eller kräftor.

Foto på en större vattensalamander

Större vattensalamander är en fridlyst art. Varken ägg, yngel eller fullbildade djur får fångas, dödas, skadas eller flyttas.

Spår av tidigare markanvändning

I ett så gammalt odlingslandskap som detta finns spår av tidigare generationers lantbruk i form av övergivna gårdslägen, rester av ängsmark i form av gamla träd och blommor.

Vägar och grindar och spår av kåltäppor och kalvhagar kan ses i naturen.Stenmuren som markerade gränsen mellan inägor och utmark finns fortfarande kvar i skogen norr om vägen. Det kan finnas kvar röjningsrösen i skogen där det tidigare funnits åker. Den södra Hule-gården kan ha bevarade grunder från äldre bebyggelse.

Ort- och platsnamn

Tormorup: Det äldsta omnämnandet av orten i skriftliga källor är från 1600. Då kallades byn Topmorup. Andra stavningar genom åren har varit Torrmorup, Torfmorup, Topmorup och Tornerup.

Höstena: Hösten. Hö betyder förhöjning eller backe. Sten betyder just sten. Namnet syftar kanske på någon märklig sten i landskapet. Det äldsta omnämnandet av ortnamnet är från år 1600 då det benämndes ”Hösten”.

Hule: Betyder håla. Första gången namnet dyker upp i källorna är 1600.

Bystaden: Namnet på ett skifte som vetter ner mot Ätran – namnet Bystaden finns också vid ett slott i Tierp och i närheten av Åskloster. Att namnet finns även här kan vara ett tecken på bebyggelse vid Ätran under medeltiden.

Ord och begrepp

Förhistorien: Tiden innan det fanns skriftliga källor. I Sverige är det tidig medeltid vid 1100-talet som markerar övergången till den historiska tiden men gränsen mellan arkeologi och historia inte är knivskarp. Stenålder, bronsålder och järnålder räknas till förhistorien.

Landsbeskrivningen: Hallands landsbeskrivning är en detaljerad redogörelse socken för socken över förhållandena i Halland 1729, gjord på order av landshövding Wilhelm Bennet. Den bestod av fyra volymer på totalt omkring 4 000 sidor. Originalet finns i Landsarkivet i Lund.

Åbo: I äldre tid allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.

Åborätt: Juridisk term som innebar rätten att på viss tid eller livstid bruka någon annans jord.

Kronohemman: En jordegendom som ägdes av kronan/staten och som brukades av en kronobonde med åborätt. Kronobonden hade nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landsbo.

Skattehemman: En gård där bonden betraktar jorden som sin egendom och betalar skatt till kronan/staten för den uppodlade arealen. Systemet går tillbaka till tidig medeltid.

Lägenhet: Inom äldre fastighetsrätt innebär lägenhet en mindre fastighet utan egen mantalsbeteckning som bildats till exempel genom avstyckning.

Nyckelbiotop: Område med en speciell naturtyp som är viktig för skogens flora och fauna och som har förutsättning att hysa hotade och rödlistade arter.

Ett skogsområde kan vara en nyckelbiotop på grund av en speciell skogshistoria eller på grund av sällsynta ekologiska förhållanden.

Vrak: När det handlar om skogsbruk betyder vrak ett träd som är värdelöst i ekonomiskt hänseende. Det duger varken som virke eller som massaråvara.

Illustrerad karta över Falkenberg med Tormorup utmärkt

Tormorup och grannbyarna ligger i Falkenbergs inland mellan Ljungby och Askome.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Thornberg

Besöksadress

Slottsgatan 2, Halmstad

Postadress

301 86 Halmstad

Organisationsnummer

202100-2353

Följ oss