Träslövsläge och Gamla Köpstad

I den trakt som skulle bli Träslövsläge (också kallat Läjet) och Gamla Köpstad har människor bott och verkat sedan istidens slut för 10 000 år sedan. Det finns fynd i området från hela stenåldern.

Bondestenålder

Från början var det jägare och samlare som hittade fina fångst- och fiskeplatser här. Bondestenåldern innebar att folk blev mer bofasta och började odla och hålla boskap. Den perioden brukar man räkna från 4000 fKr till 1800 fKr.

Forntidens gravar

Även under bronsåldern (1800 fKr – 500 fKr) bodde här människor. Gravarna från bronsåldern är svåra att missa, de stora högarna och rösena utmärker sig i landskapet, nu som då. Järnålderns gravar är inte lika lätta att se på långt håll men stensättningar kan vara både från brons- och järnålder.

Karta över fornminnen i trakten

Området är rikt på flintfynd sedan vår allra tidigaste förhistoria. I tusentals år har människor tyckt att detta varit ett bra ställe att bo på. Gravarna från brons- och järnålder ligger tätt i utkanten av de nutida bostadsområdena. Källar: Fornsök ©Lantmäteriet

Medeltiden (1050 – 1525)

Vi har inga skriftliga uppgifter om fiskeläget förrän efter medeltiden, men det fanns säkert redan då. Gamla Köpstads hamn/bostäder i hamnen fanns på 1500-talet och de äldsta uppgifterna om Läjet är från 1580. Den äldsta uppgiften i skrift om Gamla Köpstad är från 1539.

Landsbeskrivningen 1729

Landsbeskrivningen gjordes under tre månader när Halland nyss hade blivit danskt och landshövdingen ville kartlägga skattekraften i den nya provinsen.

Ritning över det ursprungliga fiskeläget.

Tomten för det ursprungliga fiskeläget på en avritning från 1600-talets karta och på dagens gatunät. ©Länsstyrelsen i Halland

Läjet

Det fanns 18 hyttor inom tomten. Sammanlagt bodde det 55 vuxna personer i Läjet år 1729. Barn under 15 år togs inte med i Landsbeskrivningen.
Alla fiskare är nämnda med namn i Landsbeskrivningen, de flesta var gifta och det fanns ibland barn i hushållet (bara de över 15 år nämns) och kanske ett hjon. Alla hade en kålhage och en åkerlycka och vissa även en lada. Hyttan som fiskaren bodde i kallades farstuga.

I några fall fanns det också ett härbärge och några av fiskarena har både torvlada och ängslycka. Det tyder på att familjen kanske har haft en ko och ett får med lamm. I fyra av hyttorna bodde hjon. De hade en farstuga och kålhage. Någon av dem hade också en åkerlycka.

Gamla Köpstad

I Gamla Köpstads by bodde 23 vuxna personer och deras barn under 15 år.

Nr 1. Kronohemman med två åbor. En av dem en var gift och förutom bonden och hans hustru bodde ytterligare sju personer på gården. Här fanns två manhus, ett fårhus, ett brygghus och två kålhagar. På gården växte träd som små askar och björkar och gärdesgårdarna bestod till två tredjedelar av sten, medan översta delen utgjordes av ris.

Gården drabbades hårt av flygsand. Betesmarken nyttjades tillsammans med Vare och Träslöv. Gården hade ingen skog men det växte ek, al och björk på ängen. Gården hade inte tillgång till fiske!

Nr 2. Kronohemman som brukades och beboddes av fyra åbor och deras hustrur samt ytterligare fem personer. Bönderna hade var sin stuga, och förfogade över sex härbärgen, tre brygghus, fyra uthus, fyra små trädgårdar och fyra kålhagar. En alelund fanns på gården. Gärdesgårdarna var av sten. Det fanns en kalvhage.

På ängen växte ek, al, björk och videbuskar. Betesmarken nyttjades gemensamt med Nr 1. Liksom det andra kronohemmanet i Gamla Köpstad saknade gården tillgång till fiskevatten.

Planritning för ett båtmanshus på 1700-talet.

Plan för båtsmanshus på 1700-talet. Mätstickan är på fem alnar, det vill säga knappt tre meter.

Kronans fiskelägen på 1700-talet

Landshövding Bennet som genomdrev Landsbeskrivningen introducerade även ett fiskeriprojekt. Han ville göra hallänningarna till sjömän och fiskare. Detta misslyckades och Hallands kustbefolkning fortsatte med laxsätt nära kusten och annat kustnära fiske.
Hamnar fanns bland annat i Tylen, Stensjö, Träslöv och Stråvalla.

Militärerna skulle bli fiskare
Bennet projekterade 18 hamnar i Halland. Syftet var att de presumtiva militärerna, båtsmännen, skulle flytta till kusten och vara fiskare när de inte var i krig. Framför allt för att de skulle få sjövana. Så de skulle flyttas till hyttor i fiskelägen vid kusten.

Hundra nya båtar
En flotta om hundra båtar av ek byggdes och sjösattes 1731.
1738 summerades det halländska fiskeriet:

  • 32 sillbåtar
  • 36 flundrebåtar
  • 34 backebåtar
  • 8 sillbåtar

Båtarna tillverkades i Hulabäck, Vallda och Falkenberg. Hampa och lin till fiskegarn och segel kom från Riga.(det odlades också hampa i Östra Derome vid den här tiden). Ankare kom från Stockholm. Beck och tjära fick de köpa från Småland. Men båtsmännen ville inte lämna sina torp i inlandet.

Ut i krig mot Ryssland
1740 kom en ny landshövding som inte brydde sig om fisket utan gav länsstyrelsen uppgiften att arrendera ut anläggningarna.
Kronans fiskelägen 1740 var: Restad, Tylen, Busör, Vassvik, Grimsholmen, Skomakarehamnen, Södra Näs, Norra Näs, Kråkängen, Torstensvik, Gottskär, Ramnö, Brokö, Lunnebacka, Sundholmen och Grundsund.

800 halländska båtsmän skrevs ut till krig mot Ryssland 1741. 550 av dem dog. Fiskeprojektet avslutades.

Äldsta kartan 1805

Karta över Träslövs by från 1802

Den äldsta kartan över området är från 1805 då man ritade en karta över Träslövs by och dess utan skogsområden. ©Lantmäteriet

Gårdarna blir fler och flyttas

1812 och 1817 storskiftades byn Gamla Köpstad, men inte förrän vid laga skifte 1845 delades markerna upp mellan gårdarna som fick nya gårdslägen. Då flyttades husen ut från den gamla bytomten.

På kartor och dokument kan man följa byns utveckling. Skisserna ligger över en schematisk bild av dagens vägnät. ©Länsstyrelsen i Halland

Mer åker på 1800-talet

Ängarna odlades upp i mitten av 1800-talet. Det var i samband med laga skiftet och andra jordbruksreformer som andelen åkeryta blev större. I samband med laga skiftet i mitten av 1800-talet och jordbruksreformer odlas ängarna upp så att åkerarealen ökar. Man började odla djurfoder på åkern i stället för att ge djuren hö från blöt eller stenbunden mark. Även delar av utmarken omvandlades till åker. Resten av utmarken fortsatte att vara betesmark.

Utmarken fortfarande öppen
På 1920-talskartan syns dessa ytor som trädlösa vita områden utmed kusten. Här skiljer sig orten vid havet från många byar i inlandet där utmarken planterades med skog eller växte igen. Senare under 1900-talet byggde man på en del av både åker och utmark medan andra delar blev skog. Andelen öppen och betad utmark är ändå hög i den här trakten.

Värdefulla naturområden I området med betad strandäng och hed med enbuskar finns det många olika arter av växter och djur. Därför har kustområdet blivit naturreservat och Ramsar-område (det innebär att det är ett särskilt viktigt fågel- och kustområde). Reservaten gör det mer intressant att restaurera betesmarkerna.

Kontakt

Serviceinformation

Grafikkarta över Halland med Träslövsläge och Gamla Köpstad utmärkta, strax söder om Varberg

Träslövsläge och Gamla Köpstad ligger strax söder om Varberg

Ort- och platsnamn

Utanskogs: De strandnära områdena.

Knarrberget: Kan ha fått namn från båttypen knarr.

Segersnäs: Ett namn som möjligen kan syfta på ett slagfält.

Mjöleskär: Är nu en udde men namnet antyder att det har varit en ö.

Svarthall: Är kanske uppkallad efter en svart bergart.

Fiskeläget: I ett tidigt skriftligt belägg benämns Läjet ”Fiske leedett” år 1600. Jordeboken 1646 skriver ”Fijsske Läijer”. Det fanns då 13 skattefiskelägen.

1691 benämns de ”Fiskeläger hyttor”. 1–7 är skattehyttor, 8–9 kronohyttor och 10–18 är skattehyttor. Alltså var det bara två av fiskarena som arrenderade av staten. De övriga 16 var självägande och betalade skatt.

Gamla Köpstads by: År 1539 nämns gården Gamla Köpstad i en skriftlig källa. 1646 består den av två kronohemman.

Ord och begrepp

Förhistorien: Tiden innan det finns skriftliga källor. I Sverige är det tidig medeltid vid 1100-talet som markerar övergången till den historiska tiden men gränsen mellan arkeologi och historia inte är knivskarp. Stenålder, bronsålder och järnålder räknas till förhistorien.

Åbo: I äldre tid allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.

Åborätt: Juridisk term som innebar rätten att på viss tid eller livstid bruka någon annans jord.

Kronohemman: En jordegendom som ägdes av kronan/staten och som brukades av en kronobonde med åborätt. Kronobonden hade nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landsbo.

Skattehemman: En gård där bonden betraktar jorden som sin egendom och betalar skatt till kronan/staten för den uppodlade arealen. Systemet går tillbaka till tidig medeltid.

Manhus: Ungefär ”mangårdsbyggnad”. Byggnad på en lantgård där människorna bor, till skillnad från stallar, ekonomibyggnader, uthus och vagnslider mm.

Landsbeskrivningen: Hallands Landsbeskrivning är en detaljerad redogörelse socken för socken över förhållandena i Halland 1729, gjord på order av landshövding Wilhelm Bennet. Den bestod av fyra volymer på totalt omkring 4 000 sidor. Originalet finns i Landsarkivet i Lund.

Ramsar-område: Ramsarkonventionen eller våtmarkskonventionen är en internationell överenskommelse för att bevara ekologiskt värdefulla våtmarker. Varje medlemsland åtar sig att utse och bevara minst ett område av internationell betydelse.

Hotade arter

Många av våra hotade arter behöver miljöer som var vanliga i det äldre odlingslandskapet. Det handlar om extensivt betad utmark, ljunghedar, slåtterängar, äldre träd och buskar, öppet vatten och andra småbiotoper.

Människans varierade brukande av jorden har gett bra livsmiljö för många olika arter och lett till stor biologisk mångfald. Därför är det viktigt att behålla de miljöer som finns kvar. Ibland kan restaurering och återställande av gamla ängs- och hagmarker vara ett sätt att åter öka den biologiska mångfalden.

De vanligaste hoten idag mot arter i odlingslandskapet är igenväxning, övergödning och förlust av död ved, småbiotoper som skogsbryn och andra randmiljöer mellan lika naturtyper.

Foto av en gammal död björk.

Död ved och gamla träd kan vara viktiga för den biologiska mångfalden i landskapet.

Flygsand och smala åkrar

Från början låg de äldsta åkrarna i anslutning till gårdarna och omgavs av slåtterängar där man tog foder till djuren vid slåttern.

I Gamla Köpstad var det liten del av marken som var äng. Åkrarna var mindre och mer uppdelade än idag, med smala ängar emellan.

Utmarken med strandängar och ljunghed användes till bete men det fanns enstaka beteshagar även på inägomarken.

Problemet med flygsand kan ha berott på att marken betats för hårt. Det fanns i stort sett inga träd och buskar på utmarken.

Karta som visar fördelningen av äng, åker och betesmark

Fördelningen av äng, åker och betesmark i det äldre landskapet kan man forska fram genom att använda kartöverlägg från de gamla kartorna ©Länsstyrelsen i Halland