Sällstorp

Sedan 1200-talet har kyrkan funnits på samma plats med utsikt över byn och över bybornas boskap som låg och vilade sig under varma sommardagar på berget åt öster. Jätten som satte spår i berget lämnade trakten för 11 000 år sedan. Den hette inlandsisen.

Foto av "jättespåret", en formation i berget

"Jättespåret". Foto: Lena Berglund

Såna lämningar från tiden före förhistorien kan sätta fantasin i rörelse, och det måste också ha gällt forntidens människor. Formationen i berget kallas ”Jättespåret”. I fornminnesregistret är den utmärkt som ”plats med tradition”. Bland annat har ortsbefolkningen offrat slantar och nålar i hålrummet i berget och vattnet som samlas här har man också använt till att tvätta bort vårtor.

Jägarstenålder

När isen började smälta undan stod havet så småningom 60 meter högre än idag. Landskapet bestod av bergsöar som stack upp havet. Havsstranden sjönk långsamt och omkring 9000 före Kristus fanns här en vik ända till platsen för Hembygdsgården. Några boplatsfynd av flinta från denna period har gjorts nära vägen öster om Kråketorp. Där har man hittat flintkärnor, skrapor, knivar, spån som är från äldre stenåldern. De kan vara 6000–7000 år gamla. Strandlinjen fortsatte att sjunka – ett tag var havsnivån sex meter lägre än idag och delar av det som nu är Kattegatt var beboeligt land. Därefter steg havet igen. I denna den omväxlande kalla och varma tid som utgjorde vår tidigaste förhistoria tror vi att människor ofta bodde nära stranden.

Bondestenålder (4000 – 1800 före Kristus)

Ungefär 5000 före Kristus gick vattnet in i en smal havsvik vid den plats där hembygdsgården ligger. Från denna tid finns tre fyndplatser en bit från kyrkan där man har hittat dolk, pilspets, flintyxor och skrapa. Kanske blev vi bönder redan 3500 före Kristus med vad det innebar av bofasthet, odling och boskapshållning.

Bronsålder (1800 – 500 före Kristus)

På Mastaberget finns ett röse som är en grav från bronsåldern, åtta meter i diameter. Vid den här tiden var Skuttran bredare än idag men lite fuktigt bete till djuren passade nog på lerjorden längs ån. Det finns gamla odlingsrösen söderut, som visade att jorden odlades under denna tid.

Järnålder (500 före Kristus–1050 efter Kristus)

Stensättningar finns två nära röset på Mastaberg, de är 14 respektive 10 meter i diameter, och anlagda som gravar. På två områden finn det rester av fossil åkermark som kan vara från järnåldern. Ett av områdena ligger vid Skomakarns och ett vid Trättedämmet. Här kan man se röjningsrösen och terrasseringar som spår av forntida odlingsmöda. Eftersom man har hittat järnslagg av lågteknisk typ på åkern på vägen mot bron över Skuttran kan man anta att här har legat en tvåtusen år gammal smedja.

Medeltid (1050–1525)

Sällstorps kyrka är ett spår från medeltiden. De äldsta delarna kan vara från 1200-talet. Minnen från medeltiden är förmodligen också några av de gårdsplaceringar som finns på äldsta kartan. Skvaltkvarnarna kom nog inte till förrän under 1600-talet, men tekniken var känd redan på medeltiden. Lämningar av kvarnar finns i bäckarna som rinner ner mot Skuttran söderifrån. Nio är upptecknade i fornlämningsregistret, sex stycken är omnämnda 1729.

Fotografi av Sälltorps kyrka.

Sällstorps kyrkas äldsta delar är från 1200-talet. Foto: Länsstyrelsen i Halland

Skomakaren och skräddaren var försvarsdugliga

Sockenskomakaren Lars Nilsson var en av de fem försvarsdugliga män som fanns i Sällstorp år 1717. Förutom Lars Nilsson var det sockenskräddaren Björn Börjesson och kornetten Hackliens tre drängar (kornett var till 1835 lägsta officersgrad vid kavalleriet). Det framgår av landshövdingeberättelser 1705-1818, liksom att det 1742 nyrekryterades båtsmän från Kråketorp och Klingeberg. Landshövdingeberättelserna som ger dessa fakta om byn var ett slags ämbetsrapporter om tillståndet i riket som landshövdingen lämnade till kungen.

Landsbeskrivningen 1729

Listorna över gårdar i Halland sattes samman för landshövdingen som ville veta vilka skatteinkomster som var möjliga att inbringa från länet som ju ganska nyligen blivit svenskt territorium. Dessutom rådde fred för första gången på länge. 1729 bodde 71 personer i Sällstorps by, plus oräknade barn under 15 år. 62 i gårdarna och nio i backstugor. Det fanns sex backstugor i byn, två i Kråketorp och en i Klingeberg. Landsbeskrivningen berättar också att för alla gårdarna gäller att uthus fanns, markerna var ofta lerjord och gärdesgårdarna var av sten eller ris.

Nr 1 Kråketorp. Ett skattehemman som försörjde tre åbor, två hustrur, två drängar, tre pigor och tre hjon. Åborna hade varsitt manhus och varsin kålhage. Det fanns ett brygghus men ingen skog som hörde till gården. Kråketorp bidrog till en båtsman och två backstugor.

Nr 2 Sällstorp. Ett kronohemman, med två åbor, två hustrur, en piga och två hjon. Varsitt manhus, varsin kålhage, ingen skog. Bidrog till båtsman.

Nr 3 Klingeberg. Ett kronohemman där det bodde en åbo med sin hustru. Manhuset var bristfälligt, det fanns en kålhage men ingen skog. Gården bidrog till en båtsman.

Nr 4 Sällstorp. Ett kronohemman med två åbor och deras hustrur, en piga och två hjon. De hade varsitt manhus och varsin kålhage samt en skvaltkvarn. Gården bidrog till båtsman.

Nr 5 Hornagården. Ett utsocknes frälsehemman som tillhörde häradsdomaren Jacob Mårtenson. Här bodde tre åbor och deras hustrur, en pojke, en flicka och ett hjon. Gården hade inte någon skog.

Nr 6 Sällstorp. Ett kronohemman med två åbor och deras hustrur, en flicka, en piga, ett hjon. Åborna hade varsitt manhus, med kålhage. Till gården hörde fruktträdhage och en skvaltkvarn. Gården bidrog till en båtsman.

Nr 7 Sällstorp. Ett 2/3 kronohemman som försörjde två åbor och deras hustrur, två pojkar och två hjon. Familjerna hade varsitt manhus och varsin kålhage och här fanns ett fruktträd men ingen skog. Bidrog till båtsman.

Nr 8 Sällstorp. Ett 2/3 kronohemman med en åbo och hans hustru, en dräng och ett hjon.

Nr 9 Sällstorp. Ett kronohemman med fyra åbor, fyra hustrur och fyra hjon. Här fanns fyra stugor och förstugor, sex härbärgen, brygghus, tre kålhagar och två skvaltkvarnar. Gården bidrog till båtsman.

Nr 10 Sällstorp. Ett ¼ kronohemman med en åbo, en hustru och en dräng. Här fanns ett manhus och två kålhagar. Inhägnaderna kring gården var av trä och pil. Här fanns ingen skog men gården hade en skvaltkvarn.

Fotografi av en skvaltkvarn

Skvaltkvarn. Flera av gårdarna i byn hade egen kvarn, förmodligen låg de i bäckarna som rinner mot Skuttran. Foto: Lena Berglund

Äldsta kartan

Den äldsta kartan är från 1728 och visar att det fanns tio gårdar i Sällstorp, med flera åbor på varje.

Karta över Sällstorp från 1728

Den äldsta kartan är från 1728 och visar att det fanns tio gårdar i Sällstorp.

Storskifteskartan

1803 finns det 18 gårdar i byn. På storskifteskartan från 1803 beskrivs berget öster om kyrkan: ”Högt berg varpå hela byns boskap om sommann vila”. Både öster och väster om kyrkan är gårdarna endast manhus, likaså längs vägen österut. Medan vissa gårdar är utritade som kringbyggda, nr 1, 2, 8 och 9. Enligt Landsbeskrivningen 1729 fanns uthus även på de andra gårdarna. De fyra gårdar som är är berörda är hela hemman som vart och ett brukades av flera åbor.

Bytomten i Sällstorp 1803 med gårdarna markerade.

Bytomten i Sällstorp 1803 med gårdarna markerade.

Laga skiftes-kartan

I samband med laga skifte gjordes denna karta 1862. Nu finns det 26 gårdar i byn och gränserna börja likna dagens. Varje gård har sammanhängande mark i sammanhängande stycken. Några gårdar har flyttats ut till sina nya marker. På denna karta är till skillnad från den från 1803 gårdarna utritade med stora ekonomibyggnader.

Karta över trakten efter laga skifte

Kartan som gjordes i samband med laga skifte-reformen. Kyrkan är utmärkt med en pil.

Förändringar över tid

Äldsta kartan från 1728 visar tio gårdstomter och 21 brukningsenheter. Storskifteskartan 1803 visar 23 gårdar, nu är flera gårdar utritade på samma tomt. Laga skifteskartan 1862 visar 26 gårdar.

Häradskartan från 1920-talet

1926 har gårdar flyttats ut till nya lägen i inägomarken, åt väster och öster. Nu finns 20 gårdar med egen mark kring gården. Dessutom finns sju torp.

Övergivna torp som idag är fornlämningar, från väst till öst: Skomakarens, Swanses, Åsaskräddaren, Horses, Lyckeslätt, Kristines.

Häradskartan 1926

Häradskartan från 1926.

Kontakt

Serviceinformation

Grafikkarta över Halland med Sällstorp markerad. Sällstorp ligger i norra delen av Varbergs kommun, strax söder om Veddige.

Sällstorp ligger i norra delen av Varbergs kommun, strax söder om Veddige.

Ord och begrepp

Jättegryta: Hål i fast berg eller lösa block, bildat genom naturliga processer. Grytorna är runda till ovala i tvärsnitt och kan bli flera meter breda och djupa. Man kan urskilja fyra olika slag. Glaciala jättegrytor har bildats under inlandsisen med hjälp av starkt strömmande smältvatten som satt stenar i rotation.

Jägarstenålder: Från istidens slut för mer än 10 000 år sedan till 4000 före Kristus.

Förhistorien: Tiden innan det finns skriftliga källor. I Sverige är det tidig medeltid vid 1100-talet som markerar övergången till den historiska tiden men gränsen mellan arkeologi och historia inte är knivskarp. Stenålder, bronsålder och järnålder räknas till förhistorien.

Åbo: i äldre tid allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.

Åborätt: juridisk term som innebar rätten att på viss tid eller livstid bruka någon annans jord.

Kronohemman: en jordegendom som ägdes av kronan/staten och som brukades av en kronobonde med åborätt. Kronobonden hade nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landsbo.

Skattehemman: En gård där bonden betraktar jorden som sin egendom och betalar skatt till kronan/staten för den uppodlade arealen. Systemet går tillbaka till tidig medeltid.

Frälsehemman: Hemman som inte behövde betala skatt till kronan (staten). Gården tillhör i stället ett större gods och lyder under en adelssläkt.

Manhus: Ungefär ”mangårdsbyggnad”. Byggnad på en lantgård där människorna bor, till skillnad från stallar, ekonomibyggnader

Skvaltkvarn (skvalta): En mindre kvarn med strömmande vatten som kraftkälla. Skvaltans vattenhjul ligger horisontellt i vattnet och kopplat till en horisontellt liggande kvarnsten. Tekniken kommer från Mellanöstern och kan spåras tillbaka tillbaka till vår tideräknings början. I Västeuropa är skvaltkvarnar kända sedan 600-talet och har varit i bruk ända in på 1900-talet.

Landshövdingeberättelser: Rapporter från svenska landshövdingar om tillståndet i länen, avgivna till centralmakten från mitten av 1600-talet till 1905. Till exempel de så kallade femårsberättelserna som avskaffades 1911.