Pågående och kommande arbete med förorenade områden
Information om vad som pågår just nu i arbetet med förorenade områden och vad som planeras för de kommande åren.
Pågående arbete
Efterbehandlingsprocessen inleds vanligtvis med en ansvarsutredning. Ansvarsfrågan behöver utredas grundligt innan undersökningar och åtgärder kan komma till stånd. Det gäller för alla efterbehandlingsobjekt oavsett finansieringsform (privatfinansierade, bidrags-, och statsstödsfinansierade projekt).
För efterbehandlingsobjekt där det saknas ansvarig (helt eller delvis) för att bekosta undersökningar och åtgärder, kan utredningar och åtgärder genomföras genom en ansökan om statliga medel från Naturvårdsverket.
I det tillsynsarbete som genomförs inom förorenade områden är tillsynen fokuserad på att fortsätta arbetet med att ta fram ansvarsutredningar samt operativ tillsyn på både avslutade och pågående objekt där länsstyrelsen har tillsynsansvar.
Hur många efterbehandlingsprojekt som kan påbörjas beror på resurser, hur komplexa objekten är och hur mycket tid som måste läggas på andra redan pågående objekt. Erfarenhetsmässigt blir de flesta projekt årslånga innan åtgärdsmålen är uppnådda och projektet kan avslutas.
Kommunerna har tillsynsansvaret för många av länets prioriterade objekt och länsstyrelsen kommer därför även fortsättningsvis att lägga stor vikt på tillsynsvägledande insatser.
Information om förorenade områden är efterfrågad av såväl myndigheter, som av privata aktörer vid exempelvis exploatering eller överlåtelse av fastigheter. Uppdatering och kvalitetssäkring av databasen EBH-stödet är därför prioriterat och pågår kontinuerligt.
Vid tillståndsprövning av nya miljöfarliga verksamheter aktualiseras frågeställningar om olika förebyggande åtgärder som kan behöva vidtas för att reducera negativa miljöeffekter såsom exempelvis föroreningar. I samband med prövningsprocessen ges olika enheter inom länsstyrelsen tillfälle till att lämna synpunkter utifrån sina ämnesområden. Även vid avveckling av hela eller delar av en miljöfarlig verksamhet behöver utredningar göras för att avgöra om byggnader, anläggningar, mark- och vattenområden kan ha förorenats.
Länsstyrelsen yttrar sig avseende fysisk planering då mark ska vara lämplig för det ändamål den planläggs för.
Undersökningar och utredningar
Ett förorenat område undersöks för att bedöma vilken risk det utgör för människors hälsa och miljön. Föroreningens egenskaper, områdets känslighet, föroreningarnas spridningsförutsättningar, föroreningsnivåer med mera avgör om området behöver efterbehandlas/saneras. Undersökningar utförs vanligtvis i flera steg och kan antingen vara bidragsfinansierade eller privatfinansierade.
Pågående projekt i länet (urval) i undersökningsfas som finansieras med statliga medel
Kommun | Objekt |
|---|---|
Avesta | Gubbmosstippen |
Borlänge | Rudorna |
Falun | F.d. Östlunds järnhandel |
Malung-Sälen | Mosjöns flisanläggning |
Rättvik | Sweplating |
Kommun | Objekt |
|---|---|
Avesta | Gotthard Aluminium |
Ludvika | Fredriksbergs pappersbruk |
Malung-Sälen | Malungs garveri |
Smedjebacken | Stollbergsområdet |
Kommande arbete
De 30 mest prioriterade objekten i länet med riskklass 1 och 2 redovisas i vår prioriteringslista. Listan ses över och revideras varje år efter behov. En stor del av de objekt som prioriteras högst på listan hör till branscherna gruvindustrier och sågverk.
Under de närmaste åren planerar Länsstyrelsen att arbeta enligt pågående arbetssätt när det gäller EBH-stödet, intern samverkan, fysisk planering, tillsyn, tillsynsvägledning och statliga bidrag.
Genom tillsyn kommer Länsstyrelsen fortsätta att arbeta för att ansvariga verksamhetsutövare ska undersöka och utreda sina objekt. Många tillsynsobjekt är i utredningsfas och Länsstyrelsen kommer att arbeta för att åtgärder vid behov ska kunna genomföras samt att påbörjade åtgärdsprojekt slutförs. För objekt utan ansvarig eller delvis ansvarig verksamhetsutövare drivs prioriterade objekt vidare genom tillsyn och bidragshantering.
Länsstyrelsen avser att fortsätta stötta kommunerna i deras inventerings- och åtgärdsarbete och avser även att fortsätta samverka med Länsstyrelserna i Mälardalen och Gotland (Mälsam-samarbetet ) vad gäller utbildningsinsatser med mera.
Prioriteringslistan
Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de ur efterbehandlingssynpunkt mest prioriterade områdena i länet. Listan ska hjälpa både länsstyrelsen och kommunerna att prioritera sina arbetsinsatser under året.
Vid en del områden på Dalarnas lista har undersökningar genomförts och föroreningar har konstaterats. För andra områden finns enbart misstanke om att tidigare verksamheter kan ha gett upphov till föroreningar. Prioriteringslistan är därmed inte en lista över länets mest förorenade område utan ett arbetsredskap för myndigheterna som förändras från år till år. Förändringar i listan kan ske till följd av förändrad markanvändning, genomförda undersökningar, faktiska eller administrativa åtgärder eller på grund av andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att objektet ska tas bort eller läggas till på listan.
Vill du ha mer information om områdena på listan? Kontakta länsstyrelsens handläggare för förorenade områden via kontakt nedan.
Observera att de första tio områdena är rangordnade. Övriga områden presenteras utan inbördes ordning.
Namn | Kommun | Bransch | |
|---|---|---|---|
1 | Stollbergsområdet 3 | Smedjebacken | Gruva och upplag |
2 | Malungs Garveri | Malung-Sälen | Garveri |
3 | Fredriksbergs pappersbruk | Ludvika | Pappersindustri |
4 | Falu Gruva | Falun | Gruva och upplag |
5 | AB träkol, Vansbro Sågverk | Vansbro | Träimpregnering |
6 | Bysjöns sågverk | Borlänge | Sågverk/doppning |
7 | Sediment i Grycken | Falun | Sediment BKL 1 |
8 | Gotthard Aluminium AB | Avesta | Metallindustri |
9 | Gubbmossplan | Avesta | Industrideponi |
10 | Marnästjärn | Ludvika | Sediment BKL 1 |
Fortsättning på prioriteringslista för förorenade områden 2025, Dalarnas län.
Namn | Kommun | Bransch |
|---|---|---|
Gubbmosstippen | Avesta | Industrideponi |
Rudorna | Borlänge | Avfallsdeponier |
Hemströms Kemiska tvätt | Borlänge | Kemtvätt |
Kalvsbäcksfältet | Falun | Gruva och upplag |
Turbo Sulfitfabrik | Hedemora | Pappersindustri |
Sediment i Gruvsjön | Hedemora | Sediment BKL 1 |
Gränsgruvan | Ludvika | Gruva och upplag |
Saxbergsgruvans sandmagasin | Ludvika | Gruva och upplag |
AB Impregna | Ludvika | Träimpregnering |
Bröderna Ströms industritipp | Mora | Industrideponier |
Saxviks sågverk | Mora | Sågverk/doppning |
AB Orsa Kättingfabrik | Orsa | Ytbehandling |
Sweplating i Rättvik AB | Rättvik | Ytbehandling |
Vikbarbysågen | Rättvik | Sågverk/doppning |
Nytäppandeponin | Smedjebacken | Industrideponier |
Vads sågområde | Smedjebacken | Sågverk/doppning |
Ulvshyttans sågverk | Säter | Sågverk/doppning |
Vassbo sandmagasin | Älvdalen | Gruva och upplag |
1. Stollbergsområdet
Kommun: Smedjebacken
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 1
Dalarnas enda akut giftiga område. Stollbergsområdet är ett äldre gruvområde med arsenikhaltigt gruvavfall av akuttoxisk karaktär. Ett stort antal undersökningar är gjorda inom området. Två huvudstudier är utförda, en på landområde och en för sedimenten i de närliggande sjöarna Staren och Plogen. Åren 2021–2022 undersöktes området för att ta reda på lämpliga åtgärder. Undersökningarna kommer att fortsätta 2024 och 2025.
Sveriges geologiska undersökning, SGU, är huvudman för Stollbergsområdet. Undersökningar och åtgärder finansieras i huvudsak med statliga bidrag eftersom ansvarig saknas.
2. Malungs garveri
Kommun: Malung-Sälens kommun
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 1
På den här centrala platsen i Malung har garveriverksamhet, arbete med läder, funnits från slutet av 1800-talet fram till den sista konkursen 2004. Efter konkursen upptäcktes stora mängder lämnade kemikalier i lokalerna som då användes för kommersiell verksamhet. Byggnaderna låg i direkt anslutning till Västerdalälven och därför tyckte man att kemikalieförvaringen var en stor risk ur miljö- och hälsosynpunkt. Särskilt med tanke på att det var lätt att komma in i lokalerna.
Många av kemikalierna förvarades eller var av sådan sort, att risken för explosion var stor. Kommunen sökte och fick bidrag för att akut ta hand om kemikalierna, eftersom den nuvarande fastighetsägaren inte kunde betala för åtgärden.
Under 2010/2011 undersöktes området för att få en grundläggande kunskap om platsen. Sommaren 2014 brann garveriet ner. Efter branden har området undersökts flera gånger och man blanda annat hittat och grävt upp en kromtank.
År 2017 fick kommunen bidrag för att göra fler undersökningar under 2017-2018.
I samband med undersökningen hittades stora mängder olja samt en cistern. Kommunen sökte och fick bidrag för att akut ta hand om olja och cistern. Undersökningen visade även på höga halter av bland annat PAH, polycykliska aromatiska kolväten och krom i sedimenten utanför garveriet.
Våren 2019 genomfördes en kompletterande sedimentundersökning. Resultaten visade att även en grundvattenundersökning var motiverad. Kommunen fick bidrag för att göra en grundvattenundersökning. Vid undersökningen hittades PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser och en möjlig källa till detta.
Malung-Sälens kommun tog över fastigheten, för att kunna få statligt bidrag och sanera. Kommunen har under 2024 fått tillstånd för vattenverksamhet. Kommande sanering kommer omfatta både sanering av de kraftigt förorenade sedimenten i älven samt markförorening på det före detta garveriområdet.
3. Fredriksbergs pappersbruk
Kommun: Ludvika
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 1
Industriell verksamhet har funnits på området sedan 1700-talet. Exempel på verksamheter är sågverksamhet, pappersproduktion, stålfjädertillverkning, tapettillverkning och kemtvätt.
Huvuddelen av föroreningarna bedöms komma från den sulfit- och sulfatmassatillverkning som pågick från början av 1930-talet fram till 1970-talet. Fastigheten har undersökts i flera omgångar. Riskerna ligger främst i höga metallhalter i kisaska och oljeföroreningar.
Under 2017 upptäcktes en större mängd olja i fri fas vid ett par gamla ovanjordscisterner i norra delen av området. Hösten 2018 genomfördes en akutåtgärd av oljan och cisternerna.
På området fanns byggnader och en hög skorsten som var kraftigt förfallna, det påverkade möjligheten att undersöka och åtgärda negativt. Under 2021 revs samtliga byggnader och därefter började det omfattande saneringsarbetet.
Den sista ägaren av fastigheten gick i konkurs 1994 och fastigheten blev då övergiven. Ludvika kommun tog över fastigheten genom expropriation, för att kunna få statligt bidrag och sanera.
SGU har varit huvudman för undersökningar på området gjorda efter 2010 och för den akuta saneringen 2018. SGU fortsätter vara huvudman för undersökningar och sanering. Täckning med ren jord samt landskapsmodelleringen blev klar 2023. Sanering av ytterligare oljecisterner, kisaskeområdet och banvallarna blev klart 2024. Utredning för att bedöma riskerna med mesadeponierna på området pågår.
4. Falu Gruva
Kommun: Falun
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 2
Faluprojektet, med syfte att åtgärda de stora metallutsläppen från Falu Koppargruva, startades redan 1992. Projektet var ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Dalarna, Falu kommun och Stora Enso AB. Sedan åtgärderna avslutades 2011 har kontrollprogram löpt på. Pengarna i projektet tog slut 2017 och sedan dess har Länsstyrelsen årligen sökt och fått bidrag för en fortsättning på kontrollprogrammet. Sedan tidigare arbetar Länsstyrelsen med att se över hur arbetet med föroreningar till följd av gruvverksamheten i Falun ska fortsätta. I detta arbete ingår även andra objekt kopplade till Falu Koppargruva, till exempel olika slaggförekomster inom Falu tätort.
Inom själva gruvområdet pågår viss verksamhet såsom tillverkning av rödfärg och hantering av rödfärgsråvaran. Området är även listat som ett världsarv, har stor kulturell betydelse och är ett av Dalarnas största besöksmål.
5. AB Träkol
Kommun: Vansbro
Tillsynsmyndighet: Vansbro kommun
Riskklass: 1
AB Träkol är ett område i Vansbro tätort där det tidigare bedrivits sågverksamhet, tjär- och koltillverkning, arsenik- och tryckimpregnering samt lagring av slipers. Området ligger i direkt anslutning till Vanån, en redan starkt påverkad recipient och verksamheten ska under driftstiden ha bedrivits bristfälligt ur miljösynpunkt. En MIFO fas 2-utredning genomfördes av Länsstyrelsen under hösten/vintern 2009, denna visade att området var kraftigt förorenat av metaller och organiska föroreningar.
Träkolsområdet är idag uppdelat i flera fastigheter, både sådana där det bedöms finnas ansvar och sådana där ansvar saknas. Länsstyrelsen har förelagt tre olika fastighetsägare att genomföra utredningar. Samtliga överklagade till mark- och miljödomstolen (MMD) som gick på länsstyrelsens linje. Två av fastighetsägarna genomförde då utredningar på respektive fastighet. Tredje fastighetsägaren överklagade till mark- och miljööverdomstolen (MÖD) och fick prövningstillstånd. Dennes ansvar prövades aldrig i MÖD som meddelade att länsstyrelsen skulle ha gått på verksamhetsutövaren i första hand. Verksamhetsutövaren saknade då tillgångar och var likviderat. Länsstyrelsen riktade krav på det likviderade bolaget vilket överklagades, men trots dom hände inget. Beslut belagt med vite togs och vitet dömdes ut. Verksamhetsutövaren har efter det gått i konkurs. Första ansvarskretsen ses nu som uttömd. I nuläget finns det ett behov att uppdatera ansvarsutredningen, för att därefter gå vidare med förelägganden och ansökan om bidrag för genomförande av huvudstudie.
6. Bysjöns sågverk
Kommun: Borlänge
Tillsynsmyndighet: Borlänge kommun
Riskklass: 2
Bysjönområdet är ett område bestående av flera fastigheter. På området låg tidigare ett sågverk som lades ner redan på 1950-talet. Senare har det funnits två deponier, en hushållsavfallsdeponi och en industrideponi. Deponierna var i drift fram till 1985. I dagsläget har Räddningstjänsten övningsverksamhet på delar av området. Det finns även ett industriområde samt mark som används för bostads- och rekreationsändamål. Länsstyrelsen och kommunen ansåg att det fanns behov av ett helhetsgrepp eftersom man misstänkte att området var förorenat. Sedan 2009 har ett antal undersökningar genomförts inom området. Undersökningarna har visat på förhöjda metallhalter inom bland annat bostadsområdet och inom området där Räddningstjänsten har sina övningar.
Kommunen beviljades bidrag för att genomföra huvudstudie inom området, med fokus på bostadsområdet med fläckvis höga metallhalter. Huvudstudien redovisades 2013 och resultatet var att delar av området är så pass förorenat att det finns ett behov av riskreduktion. Åtgärdsförberedande undersökningar som var bidragsfinansierade genomfördes i bostadsområdet 2018 och slutrapporterades 2019. Förutsättningarna har förändrats och det återstår därför flera delmoment innan åtgärder är aktuella.
7. Sediment i Grycken
Kommun: Falun
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen
Riskklass: 1
Sjön Grycken i Falun har påverkats negativt av närliggande historiska verksamheter med lång verksamhetstid. I sjöns nordvästra vik finns även en fiberbank från det tidigare pappers- och massabruket. Tidigare har utsläpp av syreförbrukande ämnen till sjön varit höga, vilket ledde till syrebrist i sjön. Enligt undersökningar har förhöjda halter kvicksilver, dioxiner och metaller hittats i sedimenten. Höga dioxinhalter har även hittats i gädda.
8. Gotthard Aluminium
Kommun: Avesta
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 2
I området Månsbo i Avesta kommun har aluminiumframställning skett mellan 1934 och 1992. Området är förorenat med metaller och PAH.
Aktuellt är åtgärdsförberedande undersökningar som påbörjades 2023 och har fortsatt under 2024. Dessa genomförs för att avgränsa och kvantifiera föroreningarna innan själva åtgärden kan genomföras. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har åtagit sig huvudmannaskapet (ansvarig projektledare).
9. Gubbmossplan
Kommun: Avesta
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Riskklass: 1
Området har använts för deponering av industriavfall. Avfall från aluminiumsmältverket i Månsbo deponerades inom området från 1958 till 1964. Det finns även uppgifter om att avfall från andra industriverksamheter i kommunen samt byggavfall kan ha deponerats inom området.
Under 2021 påbörjades undersökningar. Föroreningar har påvisats cirka 1,5 meter under nuvarande marknivå och är täckt med rena jordmassor. Fördjupade undersökningar har genomförts och har redovisats till länsstyrelsen under 2023-2024. Det finns ett behov av åtgärder men någon tidsplan för detta är för närvarande inte fastställd.
10. Marnästjärn
Kommun: Ludvika
Tillsynsmyndighet: Ludvika kommun
Riskklass: sediment BKL 1
Marnästjärn är en kvicksilverförorenad sjö i Ludvika. Sjön ligger i direkt anslutning till Ludvika tätort. Undersökningar har genomförts 1968, 1980-1981 samt 1997. Samtliga undersökningar har visat på förhöjda halter av kvicksilver, främst i sediment. 1975 analyserades fisk från Marnästjärn, resultatet visade på höga halter även i fisk. Ansvarsfrågan för de föroreningar som finns i Marnästjärn måste utredas innan fördjupade undersökningar kan påbörjas.