Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2021-2026.

Programområden

Tvådelad bild. I bilden till vänster en blå himmel med vita moln och i den högra ett insamlingskärl för regnvatten.

Foto: Länsstyrelsen i Dalarnas län

Vi på länsstyrelsen övervakar luft för att undersöka luftkvalitén i tätorter och industritunga tätorter samt för att mäta nedfallet av luftföroreningar. Luftföroreningar och nedfall av olika ämnen ger upphov till direkta eller indirekta effekter på människors hälsa och miljön, och orsakar skador på byggnader och teknisk infrastruktur.

Övervakningen av tätortsluft i Dalarna fokuserar på uppföljningen av miljökvalitetsnormerna för luft där trafik är en betydande föroreningskälla. I industritunga tätorter ska vi undersöka utsläppen till luft från olika industrier för att öka kunskapen om förekomst av ämnen och dess halter. Nedfall av luftföroreningar orsakar försurning och övergödning av mark och vatten och behöver därför övervakas.


Surt nedfall påverkade länets buffringssvaga områden under 1900-talet och orsakade omfattande försurning av sjöar och vattendrag.

Försurningssituationen i länet har förbättrats i takt med minskande svavelutsläpp från Europa medan kväveutsläppen inte har minskat i samma utsträckning. Delprogrammet syftar till att beskriva tillståndet i länet, utvecklingen över tid samt effekter av surt och övergödande nedfall.

Inom delprogrammet övervakar länsstyrelsen nedfallet av försurande och övergödande ämnen vid två stationer i länet. Stationerna är belägna vid Högberget söder om Borlänge tätort och i anslutning till Fulufjället i norra Dalarna. Ett stort antal ämnen och parametrar mäts, däribland svavel- och kväveföreningar. Övervakningen är en del av det nationella krondroppsnätet och samordnas av IVL Svenska miljöinstitutet.

Delprogrammets resultat används för att beskriva den regionala belastningen av försurande och övergödande nedfall i skog och öppen mark, samt för att analysera förändringar över tid. Resultaten är en viktig del i länsstyrelsens arbete med miljömålsuppföljningen.

Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Ingen övergödning
  • Bara naturlig försurning

Industriskorstenar med vit rök. Blå himmel i bakgrunden

Foto: Mostphotos

Dalarnas län har en lång industrihistoria, framförallt för metall- och träindustrier, och flera av länets tätorter har fortsatt en tung basindustri. Utsläppen av luftföroreningar följs delvis upp av de enskilda företagen, men luftföroreningar koppat till industrier har hittills inte följts upp regionalt i miljön. Med detta delprogram ska vi undersöka eventuella förekomster och halter av luftföroreningar i tätorter med tung industri i Dalarna, för att undersöka om de kan utgöra en risk för människors hälsa.

De föroreningar som ska undersökas är ämnen som utgör en risk för människors hälsa utifrån exponering via luft, exempelvis tungmetaller, PAHer, dioxiner och dioxinlika föroreningar.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Frisk luft
  • Giftfri miljö

Sidan är under uppbyggnad

I den lilla del av Dalarnas skogsareal som utgörs av naturskogar varierar trädens ålder, och det finns stående och liggande döda träd av olika nedbrytningsgrad. Variationen skapar olika livsmiljöer vilket gynnar många olika arter – naturskogar har därför ett högt naturvärde. Vi följer hur naturskogarna utvecklas och utvärderar tillståndet för dem. Det gör vi genom att i samma naturskogar återkommande samla in information om förekomsten av svampar, lavar och mossor som påvisar höga naturvärden, och om volymer av levande och döda träd som dessa arter nyttjar. Informationen som samlas in används för forskning, exempelvis om hur naturskog påverkas av att skogen runtomkring avverkas.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Levande skogar
  • Ett rikt växt- och djurliv

Bild i fyra delar med åkerlandskap, kor och fäbodar.

Foto: Länsstyrelsen i Dalarnas län/Camilla Zilo

Endast en liten del, cirka tre procent, av Dalarnas yta är jordbruksmark. Odlingslandskapet i länet är dock unikt genom fäbod- och bykulturen. Jordbruket genomgick en stor omvandling från småskaligt till storskaligt under 1900-talets senare hälft. Detta har fått stora konsekvenser för de arter som är knutna till de livsmiljöer och biotoper som rationaliserats bort, såsom små dammar, bäckar, stenmurar, odlingsrösen, dungar, buskar, träd m.m.

Läckage av näringsämnen från jordbruksmark kan också leda till övergödning av närliggande och nedströms vattenmiljöer, vilket bland annat kan innebära problem med syrebrist och algblomningar. Även utsläpp från historiska verksamheter kan ha påverkan på vattenkvaliteten än idag, genom att näringsämnen som succesivt upplagrats på sjöbottnarna fortfarande läcker från sedimenten under syrgasfria förhållanden.

Övervakningen inom programområdet syftar till att skapa ett bra underlag för att bedöma jordbrukets inverkan på landskapets olika miljöer, både på land och i vatten. Inom programområdet undersöker vi näringsläckage till vatten från omgivande jordbruksmark och tar fram underlag för att kunna beskriva miljötillståndet och den biologiska mångfalden på land, genom flygbildstolkning och fältinventering av brukade områden i länet.


I detta delprogram övervakar länsstyrelsen näringsämnen i två jordbruksvattendrag inom Mässingsboåns avrinningsområde.

Området är speciellt med sina erosionsbenägna mjälajordar, vilka bidrar till en hög sedimenttransport och därmed stort läckage av näringsämnen vid högflöden/kraftiga regn. Närliggande och nedströms liggande vatten riskerar därför att påverkas extra mycket av omgivande jordbruksverksamheter.

Övervakningen har pågått sedan 1989 och kompletteras med den provtagning som görs inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i Brunnsjön (en av länets mest övergödda sjöar) och i Mässingsboån nedströms Brunnsjön.

Delprogrammets resultat används till miljömålsuppföljning och som underlag till länsstyrelsens vattenförvaltningsarbete (EU:s ramdirektiv för vatten). I framtiden kan resultaten även bli användbara för åtgärdsuppföljning med anledning av ett pågående Lokala Vattenvårds-projekt (LOVA) som syftar till att minska näringsläckaget i avrinningsområdet.

Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Ingen övergödning
  • Levande sjöar och vattendrag

Sidan är under uppbyggnad

Våtmarker har en hög vattennivå, vilket gör dem syrefattiga och därmed näringsfattiga, och den öppna, vattenrika miljön erbjuder livsrum för många fågelarter. Men våtmarkerna i Dalarna har blivit alltmer träbeklädda. Dikning för att skapa åkermark eller öka skogsproduktionen, liksom klimatförändring med torrare somrar, kan sänka vattennivån, och träd kan etablera sig. Att bete och slåtter på myrar har upphört kan också ha bidragit till igenväxningen. Dessutom har torvtäkt har drastiskt förändrat många myrar. Att våtmarkerna förändras riskerar att påverka fågelfaunan, och vi följer därför hur det går för fåglarna på myrar i länet. Vilka myrar växer igen och hur påverkar det olika fågelarter? Bedömningen ger underlag för åtgärder för att förhindra att mångfalden av fåglar minskar.

 

Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Myllrande våtmarker
  • Ett rikt växt- och djurliv

Sidan är under uppbyggnad

Längs vissa skoterleder i Dalafjällen har vi placerat räknare som räknar antalet skotrar. Informationen från räknarna skickas sedan till oss via det globala kommunikationssystemet för mobil kommunikation. Vi invetnerar också växtligheten längs vissa skoterleder, och med hjälp av informationen bedömer vi skotertrafikens omfattning och hur skotertrafiken påverkar fjällvegetationen. Vi använder också informationen för planering av skotertrafiken. Hittills har vi inte sett några stora effekter av skoterlederna men det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen längs dessa.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Storslagen fjällmiljö
  • Ett rikt växt- och djurliv

Nyckelarter är arter som är extra viktiga för andra arter och därigenom är viktiga för ekosystemens funktion och återhämtningsprocesser vid störningar. Den pågående klimatförändringen väntas slå hårdast mot fjällekosystem, och därför är det viktigt att ha koll på förändringar i fjällfaunan. Det finns en handfull däggdjur och fåglar i fjällen som kan anses vara nyckelarter, både växtätare och rovdjur som lever på dessa, som vi följer genom inventering. Vi sammanställer informationen om dessa arter för att få en bättre bild av hur det går för fjällekosystemet än vad vi skulle få genom att endast följa enskilda arter. Sammanställningen görs gemensamt för alla fjällän, då nyckelarterna finns mer eller mindre över hela fjällkedjan.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Storslagen fjällmiljö
  • Ett rikt växt- och djurliv

Fjällekosystemet är känsligt för den globala uppvärmningen. Det kan ske förändringar i både växtlighet och insektsfaunan som kan påverka fågellivet. Det är en viktig anledning till att vi vartannat år inventerar fåglar längs fasta rutter i olika miljöer i Dalafjällen. Rutterna täcker såväl fjällskog som kalfjäll och vi använder informationen för att ta fram trender för fågelfaunans utveckling i fjällen över tid, och för att undersöka vilken effekt klimatförändringen har på fjällfåglarna. Fjällfågelfaunan inventeras också i övriga fjällän. Flera av fjällens fågelarter ingår i Fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet och information om hur det gåt för dessa rapporteras till EU.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Storslagen fjällmiljö
  • Ett rikt växt- och djurliv

Sidan är under uppbyggnad

Sedan 1996 inventeras fåglar i hela Sverige längs fasta rutter som är systematiskt fördelade över landets yta, så även i Dalarna. Det ger en unik inblick i hur det går för en stor del av Sveriges fågelarter, och hur fågelfaunan varierar över tid. Med hjälp av data från inventeringen följer vi utvecklingen för enskilda arter såväl som grupper av arter. Grupperna sätter vi samman utifrån deras livsmiljöer, så att de återspeglar utvecklingen i dessa. Vi kan därför använda grupperna som miljömålsindikatorer, det vill säga för att uppskatta hur väl vi lyckas med att nå olika miljömål. Häckfågeltaxeringen är ett samarbete mellan länsstyrelser i hela landet, universitet och ornitologiska föreningar.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Storslagen fjällmiljö
  • Ett rikt växt- och djurliv
  • Myllrande våtmarker
  • Ett rikt odlingslandskap
  • Storslagen fjällmiljö
  • Levande sjöar och vattendrag

Havsörnen binder samman vatten och land genom att fånga fisk som äts på land. Den befinner sig högst upp i näringsväven och kan därför påverkas starkt av miljögifter, som anrikas uppåt i födokedjan. Under 1960-70-talet minskade havsörnsstammen kraftigt och var nära att dö ut till följd av miljögifterna DDT och PCB, som hindrade fosterutvecklingen och minskade honornas utsöndring av kalcium så att äggen förstördes. Efter att PCB och DDT förbjudits hämtade sig havsörnsstammen, som nu åter häckar vid Dalarnas sjöar. Att följa hur det går för havsörnen kan alltså ge information om gifter i miljön. Vi följer om deras häckningsförsök lyckas, och samlar in okläckbara ägg för analys av miljögifter.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Ett rikt växt- och djurliv
  • Levande sjöar och vattendrag

Sidan är under uppbyggnad

Vattendrag och sjö med omgivande skog

Foto: Länsstyrelsen i Dalarnas län

I Dalarna finns ett stort antal sjöar och vattendrag med varierande påverkansgrad (5 800 sjöar som är större än 1 hektar). I väster finns fjällmiljöer där vattnen i princip endast är påverkade av luftburet nedfall. I söder påverkas vattnen av tätorter, jordbruksbygd och äldre gruvavfall. Stora delar av länet består av brukad skogsmark där vattendragen har rensats och rätats för att möjliggöra timmerflottning. Vattnen har även använts och används fortfarande för att utvinna energi.

Programområdet Sötvatten omfattar ett tiotal olika delprogram som täcker in både yt- och grundvatten. Länsstyrelsen övervakar grundvattnets kemiska egenskaper med fokus på större dricksvattentäkter som misstänks vara påverkade, för att i tid kunna upptäcka och förhindra att vattenkvaliteten försämras. Påverkade sjöar och vattendrag övervakas huvudsakligen inom ramen för den samordnade recipientkontroll (SRK). SRK syftar till att belysa miljöeffekterna av den samlade påverkan och bekostas av de verksamheter som utnyttjar vattnet som recipient. Det finns även ett delprogram som fokuserar särskilt på övervakning av miljögifter i länets påverkade vatten. I opåverkade sjöar och vattendrag sker övervakning bland annat för att följa utvecklingen för den hotade flodpärlmusslan och för att upptäcka långsiktiga förändringar i vattenkvalitet till följd av exempelvis klimatförändringar eller nedfall av luftburna föroreningar.

Inom delprogrammet övervakar länsstyrelsen grundvattenkemi med fokus på de grundvattenförekomster som är viktigast för dricksvattenproduktion samt förekomster som bedöms vara påverkade av mänsklig aktivitet. Syftet med övervakningen är att få kunskap om Dalarnas grundvattenkvalitet och för att vid behov kunna föreslå åtgärder för att få bättre eller bibehålla god kvalitet.

Under programperioden kommer det att ske minst tre provtagningar per station för att öka tillförlitligheten av resultaten och kunna se eventuella förändringar över tid. Reslutaten används vid vattenförvaltningsarbete och miljömålsuppföljning samt ska presenteras som en rapport.

Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Grundvatten av god kvalitet

Inom delprogrammet övervakar länsstyrelsen vattenkemi och biologi i tre vattendrag som är relativt opåverkade. Stora Göljån (öster om Fulufjället) och Hyttingsån (söder om Borlänge tätort) har övervakats sedan millenieskiftet och valdes då ut för att ge en representativ information om opåverkade avrinningsområden (dominans av naturskyddad mark) på moränmarker med barrskog och myr i länets västra respektive centrala delar.

Rotälven har övervakats sedan 1990 inom ramen för programområde Skog. Övervakningen kompletterar och förtätar den nationella övervakningen (delprogram ”Trendstationer vattendrag”) där det i dagsläget ingår tre vattendrag i länet.

Delprogrammets resultat används som referens vid bedömning av miljötillstånd i påverkade vattendrag och till att analysera långsiktiga förändringar som inte härrör från lokal påverkan (t.ex. effekter av luftburet nedfall eller klimatförändringar). Länsstyrelsen använder även resultaten till miljömålsuppföljning och som underlag i länsstyrelsens vattenförvaltningsarbete (EU:s ramdirektiv för vatten).


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Levande sjöar och vattendrag
  • Ingen övergödning
  • Giftfri miljö
  • Bara naturlig försurning

Inom delprogrammet övervakar länsstyrelsen vattenkemi och biologi i en opåverkad fjällsjö – Övre Särnamannasjön. Fjällsjöar antas reagera snabbt på miljöförändringar i allmänhet och ett förändrat klimat i synnerhet.

Övre Särnamannasjön ingick tidigare som referenssjö i det nationella programmet IKEU (Integrerad KalkEffektUppföljning) och har övervakats sedan mer än tjugo år tillbaka. När sjön utgick från det nationella programmet beslutades det att övervakningen av vattenkemi och biologi skulle fortsätta inom ramen för den regionala miljöövervakningen. Övervakningen kompletterar den nationella övervakningen (delprogram ”Trendstationer sjöar”) där i dagsläget fyra sjöar i länet ingår. Delprogrammets resultat används som referens vid bedömning av miljötillstånd i påverkade vattendrag och till att analysera långsiktiga förändringar som inte härrör från lokal påverkan (t.ex. effekter av luftburet nedfall eller klimatförändringar). Vi använder även resultaten till miljömålsuppföljning och som underlag i länsstyrelsens vattenförvaltningsarbete (EU:s ramdirektiv för vatten).

Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Levande sjöar och vattendrag
  • Ingen övergödning
  • Giftfri miljö
  • Bara naturlig försurning

Hand som håller i en abborre med vatten i bakgrunden

Foto: Mostphotos

Vi övervakar miljögifter i Dalarnas sjöar och vattendrag och provtar ytvatten, sediment och fisk. Provtagningen sker i ytvatten för att undersöka om det sker en spridning av miljögifter från olika typer av påverkanskällor, exempelvis industrier, förorenade områden och avloppsreningsverk och om miljögifter ansamlas i vattenmiljön. Delprogrammet finansierar analyser av miljögifter i fisk, och länsstyrelsen deltar i det gemensamma delprogrammet för provbankning och analyser av miljögifter i fisk.

Resultaten från detta delprogram används bland annat för att få en bild av föroreningssituationen i Dalarnas ytvatten och som underlag till bedömningar av sjöarnas och vattendragens ekologiska och kemiska status inom vattenförvaltningen. Se databasen VISS för bedömningar av länets vattenförekomster.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Giftfri miljö
  • Levande sjöar och vattendrag

Inom delprogrammet övervakas de vattendrag i Dalarnas län som hyser de största bestånden av flodpärlmussla.

I Dalarnas län finns det drygt 55 kända bestånd av flodpärlmussla. Flera av dessa är bestånd med enstaka musslor utan reproduktion. Tio bestånd har hittills bedömts vara så stora att undersökningstypen för flodpärlmusslor enligt miljöövervakningshandboken kan tillämpas.

Flodpärlmusslan är en mycket långlivad art och det äldsta exemplaret som påträffats hittades i Görjeån i Norrbotten och var hela 280 år gammal. Flodpärlmusslan är därmed en av de mest långlivade djur man känner till.

Länsstyrelsen arbetar med övervakning av länets bestånd samt åtgärder för att förbättra levnadsmiljöerna för de kvarvarande bestånden.

Resultaten från inventeringarna rapporteras in till Artportalen och Musselportalen.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Levande sjöar och vattendrag (inklusive miljömålsindikatorn Föryngring av flodpärlmussla)
  • Ett rikt växt- och djurliv

Inom delprogrammet övervakas ca 60 sjöar och vattendrag i länet av fyra SRK-program (Dalälven, Kolbäcksån, Arbogaån och Gullspångsälven) som genomförs av olika vattenvårdsföreningar/förbund. Det är främst vattenmiljöer som aktivt nyttjas som recipienter för förorenande ämnen/restprodukter av företag och kommuner som ingår i övervakningsprogrammen och övervakningen bekostas helt av de verksamheter som utnyttjar vattnet som recipient.

Undersökningarna omfattar bland annat vattenkemi, växtplankton, bottenfauna och metaller i fisk och har anpassats efter vilken typ av påverkan som finns för de ingående vattnen. Delprogrammets resultat belyser effekter av olika verksamheters recipientpåverkan och används som stöd för verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter och övriga intressenters miljöarbete, t.ex. till utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Övervakningen gör att vi kan följa och kontrollera att miljöstörande verksamheter inte medför oacceptabla störningar i vattenmiljön och att eventuella åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten genomförs på ett välgrundat sätt.

Länsstyrelsen använder även resultaten till miljömålsuppföljning och som underlag i länsstyrelsens vattenförvaltningsarbete (EU:s ramdirektiv för vatten).

Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Levande sjöar och vattendrag
  • Ingen övergödning
  • Giftfri miljö

Syftet med kalkningsverksamhetens effektuppföljning är att kontrollera måluppfyllelse mot uppställda kemiska och biologiska mål. Vattenkemiska mätningar görs även i så kallade styrpunkter vars syfte är att underlätta planering av kalkningsåtgärder.

Undersökningsresultaten har också till uppgift att utgöra underlag för planering och uppföljning av biologiska restaureringsåtgärder i rinnande vatten.

Bakgrund och strategi bakom delprogrammet följer i allt väsentligt Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag.

Resultaten av el- och sjöfisken redovisas årligen till respektive datavärd hos Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och finns därefter allmänt tillgängliga. Resultaten från musselinventeringar rapporteras in till Artportalen och Musselportalen medan de vattenkemiska resultaten kommer tillgängliggöras via SLU:s databas Mark-, vatten- och miljödata.

Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Levande sjöar och vattendrag
  • Bara naturlig försurning

Inom delprogrammet sker miljöövervakning för att få underlag till att följa upp status för skyddade områden. Underlaget används för rapportering enligt Art- och Habitatdirektivet.

Inom länet finns över 200 Natura 2000-områden. Av dessa har ett trettiotal någon form av limniska habitat eller arter. Exempel på limniska arter är flodpärlmussla och stensimpa. Bevarandemålen för Natura 2000-områdena omfattar både hydrologi, strukturer och biologi i form av fisk, flodpärlmussla, bottenfauna och makrofyter.

För vattendrag inom skyddade områden som hyser förhållandevis stora bestånd av flodpärlmussla bedrivs uppföljningen inom ramen för delprogrammet Stormusslor.

Resultaten från inventeringarna rapporteras till respektive datavärd på samma sätt som inom övriga delprogram inom sötvatten.

Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Levande sjöar och vattendrag
  • Ett rikt växt- och djurliv

Vattenprovtagning i vattendrag

Foto: Länsstyrelsen i Dalarnas län

Utöver övervakning av miljögifter inom programområdena Sötvatten och Luft så övervakar länsstyrelsen även miljögifter inom andra områden.

Inom miljögiftssamordningen bedrivs olika så kallade screeningundersökningar och vi kommer fortsatt att prioritera att delta i regionala förtätningar när screeningprojekten berör för Dalarna intressanta ämnen/ämnesgrupper, påverkanskällor eller typ av recipienter.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Giftfri miljö
  • Levande sjöar och vattendrag
  • Grundvatten av god kvalitet
  • God bebyggs miljö

Miljöhälsa är ett omfattande kunskapsområde där exponering för olika miljöfaktorer är en del av många olika faktorer som påverkar människors hälsa. Miljöfaktorer som påverkar hälsan är bland annat föroreningar i dricksvatten och livsmedel, luftföroreningar, kemikalier i varor och produkter, buller och strålning. Inom den regionala miljöövervakningen i Dalarna övervakas ett fåtal miljöfaktorer som påverkar hälsan; förekomst av föroreningar i fisk och luft. Övervakning av andra miljöfaktorer bedrivs av andra aktörer, exempelvis ska dricksvattenproducenter kontrollera förekomsten av föroreningar, Kemikalieinspektionen genomför olika undersökningar av kemikalier i varor och produkter, Naturvårdsverket övervakar buller, och Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar olika typer av strålning.

Miljöhälsan hos befolkningen i Sverige undersöks av Folkhälsomyndigheten med hjälp av miljöhälsoenkäter.

 

Diagram som beskriver kemikalieinnehållets påverkan på inköp utifrån åldersgrupp år 2019

Figur från Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport 2021 (Barns miljörelaterade hälsa, resultat från 2019).

Miljöhälsoenkäter genomförs vart fjärde år och varannan gång riktar sig undersökningen till vuxna och varannan gång till barn (8 månader, 4 år och 12 år). Enkätundersökningen omfattar många olika faktorer som påverkar miljöhälsan, och ger en möjlighet att se vad som påverkar miljöhälsan och hur den förändras i tid.

Länsstyrelserna har möjlighet att medverka genom att finansiera en regionalförtätning av enkätundersökningen för att få tillräckligt många enkätsvar för att kunna få svar på regional nivå, alltså miljöhälsan hos befolkningen i länet. Vi ska vara med i en regional förtätning av den nästkommande miljöhälsoenkäten (2023), som riktar sig till vuxna.


Relaterade miljömål

Nedan listas de miljömål som berörs av delprogrammet. På Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida finns mer detaljerad information om arbetet med respektive miljömål i länet.

De svenska miljömålen på Regional Utveckling och Samverkans (RUS) hemsida Länk till annan webbplats.

  • Giftfri miljö
  • Frisk luft
  • God bebyggs miljö

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Daniel Udd

Samordnare miljöövervakning - Landmiljö

Telefon 010-2250367

Emma Göthe

Samordnare miljöövervakning - Vatten- och luftmiljö