Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden
Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.
Nationella miljömål
Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
Målet inom miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål.
Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska prioriterade förorenade områden senast år 2050 vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Arbetet med förorenade områden har även koppling till andra miljökvalitetsmål som God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och Grundvatten av god kvalitet.
Vattendirektivet innebär bland annat att miljösituationen ska klarläggas, mål anges och åtgärdsprogram och förvaltningsplaner tas fram för avrinningsområden. Grundvattendirektivet innebär på motsvarande sätt att förorenade områden måste identifieras och åtgärdas om de hotar grundvattentillgångar.
De globala målen i Agenda 2030 som har tydligast koppling till förorenade områden är relaterade till hälsa och vatten.
Regionala mål
De regionala miljömålen utgår från de nationella miljömålen. Länsstyrelsens målsättning är att alla länets förorenade områden i riskklass 1 och 2 ska vara åtgärdade år 2050.
En handlingsplan för länsstyrelsens tillsyn av förorenade områden togs fram under 2024 och avser perioden 2025-2030. Den tydliggör mål och aktiviteter för att nå de nationella målen för nedlagda och pågående verksamheter.
Enligt det regionala programmet för Dalarna driver Dala Avfall, kommunerna, i samarbete med Länsstyrelsen ett arbete med att undersöka cirka 80 kommunala deponierna i riskklass 1 och 2 enligt MIFO fas 2. Vid behov tas en tidsatt åtgärdsplan fram. Undersökningsfasen är till stor del avslutad och ett uppföljningsarbete pågår.
Strategi och prioriteringar
Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.
Varje år tar regeringen fram ett regleringsbrev, som styr länsstyrelsens verksamhet och uppdrag. Även den Nationella planen för efterbehandling som Naturvårdsverket tar fram används som bas för prioriteringar. Det viktigaste verktyget för arbetet med förorenade områden är miljöbalken med tillhörande förordningar.
För att hantera alla de närmare 80 000 misstänkt förorenade områden som länsstyrelserna tillsammans har pekat ut i Sverige, och de cirka 4000 potentiellt förorenade områden som identifierats i Dalarna. Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-modellen.
Arbetssätt
MIFO- metodiken består av fyra steg. Identifiering, inventering, undersökning och åtgärd.
- I den inledande fasen ”identifiering” lokaliseras aktiva eller nedlagda verksamheter som kan utgöra en risk för människors hälsa eller miljön. Verksamheten tilldelas en ”branschklass” mellan 1 och 4. Branschklassen är ofta hämtad direkt från Naturvårdsverkets branschlista. Objekt i branschklass 1 och 2 är de som främst är prioriterade för vidare arbete. Information om alla potentiellt förorenade områden som identifierats i länet lagras i en databas, EBH- stödet. Uppgifter i databasen utgör förutom ett underlag för arbetet efterbehandling av förorenade områden, även ett underlag vid fysisk planering, tillståndsprövning och fastighetsöverlåtelse.
- Inventeringsarbetet i Dalarna är sedan 2009 avslutat i sin helhet. Det kan fortfarande finnas objekt som förbigåtts eller inte inventerats av andra anledningar. Ändrad markanvändning för nedprioriterade objekt kan medföra att det blir nödvändigt att göra undersökningar, liksom när nya uppgifter kommer fram som kan göra att riskklassningen bör ändras.
- Genomförda inventeringar och riskklassningar (1-4) av förorenade områden utgör ett underlag för prioritering av de områden som behöver undersökas i första hand. Inför varje undersöknings- eller åtgärdsfas behöver tillsynsmyndigheten göra en ansvarsutredning för att bedöma utsträckningen av ansvaret för att bekosta undersökningen eller åtgärden.
I MIFO fas 1 görs en inventering av den aktuella verksamheten. Information samlas in och riskerna bedöms. Det misstänkt förorenade området tilldelas en riskklass mellan riskklass 1 (mycket stor risk) och riskklass 4 (liten risk). Objekt med riskklass 1 och 2 är prioriterade för vidare arbete genom en MIFO fas 2 undersökning.
I en MIFO fas 2 undersökning görs en översiktlig undersökning för att verifiera de misstänkta föroreningarna, varefter riskklassningen uppdateras. Objekt med riskklass 1 och 2 är prioriterade för vidare arbete.
- Fasen ”utredning” görs ofta i form av en ”huvudstudie”, Huvudstudier inkluderar mer omfattande utredningar som syftar till att avgränsa föroreningen, bedöma vilka risker som behöver reduceras och ta fram samt värdera åtgärdsförslag. Objekt som efter en huvudstudie fortsatt bedöms innebära en oacceptabel risk är prioriterade för vidare arbete.
- Den fjärde fasen ”åtgärder” delas ofta in i åtgärdsförberedelser och åtgärder. Åtgärdsförberedelserna är de kompletterande undersökningar som krävs för att genomföra en åtgärd och kan till exempel innefatta test av en åtgärdsmetod. En åtgärd kan bestå av sanering, men kan också innefatta andra skyddsåtgärder. Efter åtgärd kan efterkontroll behövas för att säkerställa att en tillräcklig riskreduktion uppnåtts.
Nationell tillsynsstrategi
En nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken har tagits fram i samverkan mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten med flera vägledande myndigheter inom miljöbalkens område. Strategin gäller i treårsperioder. Strategin konkretiserar tillsynsmyndigheternas operativa mål.
Prioriteringsgrunder
Inom länet finns ett behov av att prioritera mellan de förorenade områdena på grund av det stora antalet objekt och begränsade resurser. Exempel på prioriteringsgrunder är:
Prioritering utifrån riskklass
Inom förorenade områden prioriteras tillsynen främst utifrån riskklass. Objekt i riskklass 1 och 2 samt vissa ej riskklassade objekt i branschklass 1–2 är prioriterade.
Prioritering utifrån bransch
Objekt/branscher med föroreningar med hög hälso- och miljöfarlighet och/eller där det redan föreligger påtagliga negativa effekter har hög prioritet i miljöarbetet.
Påverkan på miljökvalitetsnorm i vatten
Objekt i anslutning till vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god status bedöms vara prioriterade.
Inventering
Objekt i branschklass 1 och 2 samt verifierande provtagning av PFAS (högfluorerade ämnen) och misstänkt förorenade sediment.
Tillsyn
Via tillsyn ska Länsstyrelsen se till att misstänkta eller konstaterade förorenade områden undersöks och vid behov åtgärdas.
Cirka 260 stycken av de cirka 4000 potentiellt förorenade objekten i Dalarna behöver undersökas och eventuellt även åtgärdas under det närmaste decenniet. I det totala antalet förorenade områden ingår såväl konstaterat förororenade som misstänkt förorenade områden. Sannolikt innebär det pågående arbetet med inventering av PFAS- och sedimentobjekt att fler objekt registreras i EBH-stödet.
Huvudprincipen i miljöbalken är att den som förorenat som ska stå för efterbehandling av förorenade områden. Prioriterade områden behöver därför utredas avseende ansvarsfrågan. Ansvarsutredningar genomförs huvudsakligen av respektive tillsynsmyndighet. För prioriterade objekt där ansvarig saknas kan kommuner söka bidrag hos Naturvårdsverket via Länsstyrelsen.
För att få samsyn och samordningseffekter sker samverkan internt inom Länsstyrelsen framförallt med Vattenförvaltningen men även Vattenverksamhet, Kulturmiljö, Naturvård samt Planavdelningen.
Tillsynsvägledning
Länsstyrelsen är regional tillsynsvägledande myndighet gentemot länets kommuner i arbetet med förorenade områden. Länsstyrelsen ger stöd, råd, samordnar, följer upp arbetet med förorenade områden i länet.
Länsstyrelsen vägleder bland annat kommunerna i arbetet med tillsynen, genom vägledande material, utbildningar och möten.
Exempel på tillsynsvägledning:
- Länsstyrelsen stödjer kommunerna genom att besvara inskickade frågeställningar. Tillsynsvägledning kan dock bara lämnas utifrån generella tolkningar av bestämmelser, råd kring vilket underlag som kan behövas inför beslut samt stöd att hitta relevant praxis.
- Länsstyrelsen erbjuder årligen utbildningstillfällen inom förorenade områden (MÄLSAM-samarbetet).
- Länsstyrelsen informerar kommunerna genom exempelvis Nyhetsbrev två gånger per år samt gör kommunbesök, anordnar handläggarträffar för miljöskyddshandläggare.
Stöd för arbetet med tillsyn hittas på EBH-portalen, en guide för samlat vägledningsmaterial om förorenade områden. EBH-portalen drivs av länsstyrelserna.
Prioriteringslista
Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.
Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.