Smittsamma djursjukdomar i Stockholms län

Du kan läsa mer information om respektive djursjukdom under rubriken Information om smittsamma sjukdomar

29 januari Mul- och klövsjuka

Den 10 januari upptäcktes mul- och klövsjuka på en gård med vattenbufflar i Brandenburg i nordöstra Tyskland. Sedan dess har inga fler fall upptäckts i Tyskland.

13 november 2024: Amerikansk yngelröta

Konstaterat utbrott av amerikansk yngelröta i Östhammar kommun i Uppsala län.

31 oktober 2024: Amerikansk yngelröta

Konstaterat utbrott av amerikansk yngelröta i Östhammar kommun, Uppsala län.

29 oktober 2024: Amerikansk yngelröta

Konstaterat utbrott av amerikansk yngelröta i Sigtuna kommun, Stockholm län.

28 oktober 2024: Salmonella choleraesuis

Misstänkt/trolig Salmonella choleraesuis i Huddinge kommun.

8 oktober 2024: Amerikansk yngelröta

Konstaterat utbrott av amerikansk yngelröta i Sigtuna kommun, Stockholms län.

Oktober 2024: Afrikansk svinpest

I september 2024 blev Sverige friförklarat från Afrikansk svinpest efter det tidigare konstaterade utbrottet i Fagersta kommun i Västmanlands län.

13 september 2024: Amerikansk yngelröta

Konstaterat utbrott av amerikansk yngelröta i Enköpings kommun, Uppsala län.

13 september 2024: Blåtunga

Blåtunga har konstaterats hos en mjölkko i Uddevalla kommun i Västra Götaland. Det är det första fallet av blåtunga i Sverige på 15 år.

11 september 2024: Salmonella choleraesuis

Misstänkt/trolig Salmonella choleraesuis i Haninge och Tyresö kommun.

7 augusti 2024: Amerikansk yngelröta

Konstaterat utbrott av amerikansk yngelröta i Upplands Väsby kommun, Stockholms län.

Mars 2024: Salmonella hos katter

Under vårvintern ökar risken för salmonellainfektion hos katt. Ökningen beror på att katterna smittas av salmonella från infekterade småfåglar. Både självdöda och levande småfåglar samt deras avföring utgör en smittrisk för katterna.

22 februari 2024: Afrikansk svinpest

I september 2023 konstaterades Afrikansk svinpest i Fagersta kommun i Västmanlands län. Bekämpningen har varit lyckosam och den 22 februari lättade Jordbruksverket på vissa restriktioner i området.

9 februari 2024: Fågelinfluensa i Stockholms län

Fågelinfluensa (H5N1) har påvisats hos svanar och en gräsand på Lilla Essingen, i Kaknäs, Järlasjön och Södertälje.

10 november 2023: Fågelinfluensa i Stockholms län

Fågelinfluensa har påvisats hos en grågås i Sigtuna kommun.

7 september 2023: Salmonella choleraesuis hos vildsvin

Ett misstänkt fall av Salmonella choleraesuis i Haninge kommun.

3 juli 2023: Amerikansk yngelröta

Ett konstaterat utbrott av amerikansk yngelröta i Ekolsund, Enköping kommun, Uppsala län.

Juni 2023: Utbrott av fågelinfluensa

Fågelinfluensa påvisat hos skrattmåsar och rävar i länet.

28 juni 2023: Amerikansk yngelröta

Ett konstaterat utbrott av amerikansk yngelröta i Brottby, Vallentuna kommun, Stockholms län.

25 april 2023: Högriskområdet för fågelinfluensa upphävs

Jordbruksverket upphävde restriktionerna för alla fjäderfän och fåglar som hålls för privat eller kommersiellt bruk.

21 mars 2023: Utbrott av fågelinfluensa

Fågelinfluensa konstaterades på en anläggning med fjäderfän i Kävlinge kommun, Skåne. Eftersom Stockholms län ingick i högriskområdet för fågelinfluensan var det extra viktigt att hålla god hygien och följa de restriktionerna som gällde.

November 2022: Höjd risk för fågelinfluensa

Det var en höjd risk för fågelinfluensa i hela landet och extra hög i Stockholms län och andra delar av södra Sverige. För att skydda svenska fågelbesättningar tog Jordbruksverket därför beslut om högriskområde i de länen där risken var extra hög.

Trikinfynd hos vildsvin under 2022

Den anmälningspliktiga djursjukdomen Trikinos påvisades hos ett skjutet vildsvin i Norrtälje kommun.

10 Augusti 2022: Konstaterade fall av kaningulsot

Länsstyrelsen fick in rapporter om döda kaniner, framför allt i Botkyrka kommun. Det konstaterades att det var kaningulsot som är en anmälningspliktig sjukdom.

30 mars 2022: Salmonellasmittade katter

Fram till och med den 30 mars 2022 rapporterades cirka 400 salmonellasmittade katter i länet.

Hösten/vintern 2021 och början av 2022: salmonellatypen S. choleraesuis på vildsvin

I flera kommuner i länet (Södertälje kommun, Ekerö kommun och Nynäshamns kommun) konstaterades S. choleraesuis hos vildsvin. Det kunde inte uteslutas att S. choleraesuis också förekommit i andra delar av länet. Även andra ”mer vanliga” salmonellatyper påvisades inom övervakningen.

Mars 2021: Ökad risk för spridning av ekvint herpesvirus (EHV-1)

Efter ett utbrott med feber och/eller neurologiska symtom hos hästar vid en tävling i Valencia, Spanien, fanns en ökad risk för spridning av ekvint herpesvirus (EHV-1).

Flera svenska ryttare som deltog i tävlingen hann lämna tävlingsplatsen med sina hästar innan den sattes i karantän. Vissa av dessa hästar testade positivt för EHV-1 efter hemkomst. Den ökade risken gällde främst hästar som varit på tävlingen eller som kan ha kommit i kontakt med hästar som varit där smitta förekommit.

Viruset kan förorsaka övre luftvägsinfektion, abort eller neurologisk sjukdom.

Trikinfynd hos vildsvin under 2019

Under 2019 påvisades trikiner hos vildsvin i Upplands-Bro, Stockholms län, vid tre tillfällen. Vildsvinen var alla skjutna i samma område.

Afrikansk svinpest drabbar tamgrisar och vildsvin. På senare år har sjukdomen spridit sig i Europa. I september 2023 konstaterades sjukdomen också i Sverige, i Västmanlands län.

Den smittsamma virussjukdomen afrikansk svinpest drabbar både tamgrisar och vildsvin. Dödligheten bland smittade djur är mycket hög och i dag saknas fungerande behandling eller vaccin mot sjukdomen.

Så förhindrar du att afrikansk svinpest sprids

• Släng eller lämna inte matrester i naturen eller vid rastplatser utmed vägarna.
• Mata inte grisar med matrester.
• Kompostera matavfall i slutna behållare.
• Om du upptäcker bristfällig avfallshantering så kontakta miljökontoret i din kommun.
• Om du hittar ett dött vildsvin – anmäl det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) genom webbplatsen rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats. eller telefon 018-67 40 00.
• Efter vistelse i skog och mark utomlands, exempelvis jakt:
  • Var noga med rengöring av utrustning, kläder, skor och stövlar före återresa till Sverige. Tvätta helst kläder i maskin. Utrustning kan saneras genom att ligga i bastu, över 60 grader i 30 minuter.
  • Rengör utrustning, halsband, västar och liknande om du haft med dig jakthund utomlands. Tvätta även hunden.
  • Ta inte med kött eller obehandlade troféer till Sverige.
  • Vänta 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländsk grisbesättning innan du besöker gård med grisar, hanterar foder för vildsvin eller besöker utfodringsplats för vildsvin.
    

Länsstyrelsen Stockholms roll

Utan ett bekräftat fall av afrikansk svinpest i Stockholms län är Länsstyrelsens huvudsakliga roll att förmedla information samt besvara frågor från allmänhet och media. Vi har också informerat veterinärer och jägare i länet hur de förebygger smittspridning.

Om vi får ett bekräftat fall i vårt län har vi ett geografiskt områdesansvar med en övergripande roll att samordna och samverka med relevanta myndigheter och andra aktörer. Vi har en beredskapsplan för allvarliga smittsamma sjukdomar och har bland annat som uppgift att initialt tillhandahålla provtagningsutrustning och skyltar.

Mer information om afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Tillsammans stoppar vi svinpesten, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Informationsmaterial om afrikansk svinpest, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Rapportera in fynd av sjuka eller döda vilda djur, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Förhindra spridning av afrikansk svinpest, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.

Vad händer vid ett utbrott?

Länsstyrelsens bitillsynsman i området besöker alla biodlare inom en radie på tre kilometer från den aktuella odlaren för att kontrollera om smittan spridits. Hittas sjukdomen även i dessa kupor utvidgas området som ska kontrolleras.

Vad kan biodlare göra för att minska risken för spridning?

Alla biodlare är skyldiga att till Länsstyrelsen anmäla var de har sina bisamhällen. Detta är oerhört viktigt i sådana här fall då bitillsynsmannen måste veta vilka samhällen som ska inspekteras.

Varifrån kommer sjukdomen?

Sjukdomen sprids via bakteriesporer som tål uttorkning, värme och kyla och kan vara livskraftiga i flera decennier. Oftast sprids smittan mellan bisamhällen via biodlares utrustning och bin, men också med felflygande bin och vid röveri. Svärmar från smittade bisamhällen kan innehålla sporer, men vildbin (humlor och solitärbin) kan varken få eller sprida sjukdomen.

Aktuella utbrott

Om du vill se var det pågår utbrott av amerikansk yngelröta finns information i vår bitillsynskartan och på Jordbruksverkets webbplats.

Bitillsynskartan Länk till annan webbplats.

Aktuella restriktioner för honungsbin och humlor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Mer information om amerikansk yngelröta

Länsstyrelsens arbete med biodling vid misstanke om smittsam sjukdom

Bin och humlor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Läs mer om blåtunga och smittläget på SVA:s och Jordbruksverkets hemsidor. Där finns också råd för dig som är djurägare.

Blåtunga, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Blåtunga – smittläge med karta, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Blåtunga, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Ekvint herpesvirus typ 1, EHV-1 kan orsaka övre luftvägsinfektion, missfall/abort eller neurologisk sjukdom hos hästar. Det finns vaccin mot luftvägs- och abortformen, men inte mot den neurologiska formen.

Mer information om EHV-1

Virusabort (EHV-1) hos häst, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

För att skydda djurbesättningar med fjäderfän är det viktigt att ha ett mycket gott smittskydd och att följa alla regler och rekommendationer som gäller för högriskområden. Bland annat ska tamfåglar skyddas från direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar och deras spillning. Reglerna varierar beroende på syftet med sina fågelbesättningar.

Var extra observant på sjukdomssymtom som kan vara fågelinfluensa, såsom ökad dödlighet, minskad äggproduktion, nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit och törst samt blåaktiga missfärgningar i huden. Om djuren uppvisar symtom kontakta veterinär skyndsamt.

Mer information om fågelinfluensa

Fågelinfluensa, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Smittläge för fågelinfluensa, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Kaningulsot är en anmälningspliktig sjukdom. Det betyder att om smittan är konstaterad måste den anmälas till Statens veterinäranstalt (SVA), Jordbruksverket eller Länsstyrelsen.

Sjukdomen är mycket smittsamt och ger snabb död. Ibland ser man blodigt sekret eller skum från näshålan, att kaninerna har svårt att andas eller uppvisar neurologiska störningar.

Viruset orsakar allvarliga leverskador. Ett fåtal kaniner verkar vara motståndskraftiga och överlever sjukdomen. Eftersom viruset har god överlevnadsförmåga utanför värddjuren kan det lätt överföras med utrustning, färskt gräs, hö, foder, kläder och skor som är förorenade med infekterat material, till exempel ”nedsmutsat” med avföring, eller hår från kanin.

Rapportera i första hand genom webbplatsen rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats.

SVA:s viltsektion tar också emot rapporter om sjuka eller döda vilda kaniner:
Telefon 018-67 40 00
E-post vilt@sva.se

Döda kaniner som misstänks ha dött av kaningulsot får man gräva ner, men kommunen kan ha lokala föreskrifter. Kontrollera alltid med den aktuella kommunen innan nedgrävning. Viruset har cirka tre månaders överlevnad i omgivningen.

Det finns ett dubbelvaccin (det finns två virusvarianter) på marknaden.

Mer information om kaningulsot

Kaningulsot, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Sjukdomen kvarka är en smittsam luftvägssjukdom som drabbar hästar och kan göra dem svårt sjuka. Drabbade stall behöver hållas isolerade under den ofta långa sjukdomsperioden, vilket kan orsaka stora problem för hästverksamheter.

Förebyggande åtgärder

För att skydda din häst mot infektion är det viktigt med förebyggande åtgärder. Exempel på bra grundåtgärder är att

• vara noggrann med hygienen
• ha ett speciellt utrymme för nya hästar
• känna sin häst och veta vad den har för normaltemperatur.

Att vaccinera sin häst mot aktuell sjukdom kan också vara en viktig förebyggande åtgärd. Kontakta gärna din veterinär för en diskussion om och i så fall när det kan vara lämpligt att vaccinera hästen.

Mer information om kvarka

Kvarka hos häst, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Mul- och klövsjuka är en allvarlig och extremt smittsam virussjukdom som lyder under epizootilagstiftningen. Sjukdomen drabbar klövbärande djur såsom kor, grisar får och getter men även vilda klövbärande djur.

Symtom

Djuren dör sällan direkt av sjukdomen men den ger smärtsamma blåsor på olika ställen, såsom i munslemhinnan och tungan, nos/tryne, vid klövarna, eller på spenar. Dessutom ses feber och allmänpåverkan med matvägran, nedsatt mjölkproduktion och hälta.

Förebyggande åtgärder

Viruset sprids effektivt genom direktkontakt och indirekt via personer, utrustning, produkter från djur och även flera kilometer med vinden vid vissa väderförhållanden.

Om du håller eller besöker känsliga djurslag är viktigt att ha goda hygien- och smittskyddsrutiner.

Om du har varit utomlands i ett område med smittan eller varit i kontakt med smittade djur får du inte besöka någon svensk gård på flera dagar och skor och kläder skall rengöras före besök i samtliga fall.

Tillkalla veterinär omgående om du misstänker att ett av dina djur har drabbats av sjukdomen.

Mul- och klövsjuka, SVA Länk till annan webbplats.

Rabies är en i värsta fall obotlig och dödlig sjukdom för såväl hund som människa. Om en hunden har rabies kan den utsätta dina närstående och deras djur för en risk samt bidra till spridning av sjukdomen.

Rabiesvaccination får ges från 12 veckors ålder.

Funderar du på att köpa hund?

Om du funderar på att köpa en hund gäller det att vara uppmärksam eftersom det finns en risk att den hund du köper är en smuggelhund, och möjligen smittad med rabies.

Så här kan du göra för att försöka kontrollera om det är en smuggelhund:

• Ställ alla frågor om hunden redan vid den första kontakten med säljaren. Det är lättare att backa efter mejl- eller telefonkontakt än när du träffat hunden.
• Be säljaren att fotografera eller ta en kopia av veterinärbesiktningsintyget (som inte får vara äldre än sju dagar) och hundens pass (om den är införd från ett annat land) och skicka över till dig så du kan kontrollera hundens ursprung, födelsedatum och vaccinationer i förväg.
• Kontrollera om stämplarna i dokumenten är svenska eller utländska. Om hunden inte är svensk fråga hur den har kommit in i Sverige, en valp under 15 veckor kan omöjligt ha förts in i landet lagligt. En utlandsfödd hund ska vara minst 15 veckor för att få föras in i Sverige. Rabiesvaccination får ges från 12 veckors ålder och väntetiden efter vaccination är 21 dagar innan man får resa med valpen.
• Be om att få en kopia på köpeavtalet. Kontrollera att kontaktuppgifterna i avtalet är till samma person som du har haft kontakt med samt att adress och övriga uppgifter stämmer. Backa om personen du är i kontakt med säger att den hjälper uppfödaren att sälja valpen. Du ska aldrig köpa en liten valp från någon annan än den som fött upp valpen.
• Du ska alltid be om att få träffa valpen och tiken (valpens mamma) i hemmiljö, där du senare också ska hämta den. Gäller köpet en lite äldre valp, unghund eller vuxen hund ska du alltid köpa hunden direkt av den som äger hunden och som av olika anledningar valt att omplacera hunden.
• Betala aldrig för hunden till någon annan än personen du haft kontakt med. Undvik betalning i kontanter då det underlättar för oseriös verksamhet. Be om att få se säljarens legitimation och glöm inte att du ska få ett signerat köpeavtal där säljarens kontaktuppgifter framgår.

Hit vänder du dig vid misstanke om hundsmuggling och frågor om hundköp

Tullverket: Vid misstanke om djursmuggling, innan djuren kommer in i Sverige, kontakta Tullverket på 90114 och meddela plats och ankomsttid.

Svenska Kennelklubben: Skriv till kopahund@skk.se för råd om hundköp.

Länsstyrelsen: Om du misstänker försäljning av valpar som hålls i en dålig miljö eller behandlas illa – gör en anmälan till länsstyrelsen i länet där du ska köpa valpen.

Jordbruksverket: För anmälan vid misstanke om djursmuggling, frågor gällande hundregistret och andra relaterade frågor. Telefon: 036-15 50 00 eller e-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se.

S. choleraesuis är en salmonellatyp som är grisspecifik och ger mer allvarliga symtom än de man vanligen brukar se hos djur vid salmonellainfektion. Symtomen kan även likna symtomen som man ser vid vid epizootisjukdomen Afrikansk svinpest som Sverige ännu varit förskonat ifrån.

Det gäller att ha ett gott smittskyddstänk för att skydda våra tamgrisar, även när det gäller att förebygga Afrikansk svinpest.

Råd för att förebygga smittorna

• Tänk på goda smittskyddsrutiner för att undvika smittspridning till dina djur (skor/kläder/händer). Även för personal och besökare.
• Sluss för sko/klädbyte/handdesinfektion in till grisarna.
• Tänk över hur du kan skydda dina utegående grisar mot vildsvin, tex genom stängsling så att direktkontakt undviks och att ta in suggor under brunsten.
• Utfodra inte dina grisar med matavfall.
• Kontakta veterinär om dina grisar blir sjuka.
• Om du själv jagar är det extra viktigt med hygienrutiner in till dina grisar (se ovan). Håll jaktkläder,-skor,-utrustning m.m. separat och rengör vid behov. Var alltid extra noga med smittrening om du har jagat utomlands.
• Vänta minst 48 timmar innan inträde i svensk besättning efter besök utomlands där kontakt förekommit med klövbärande djur.

Mer information om salmonella choleraesuis

Salmonella hos vildsvin, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Frågor och svar om Salmonella Choleraesuis, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Fynd av sjuka eller döda vildsvin, liksom annat vilt rapporteras in genom webbplatsen rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats.

Under vårvintrarna brukar många fall av salmonellasmittade katter rapporteras i Stockholms län.

Katterna smittas vanligen av salmonella när de jagar sjuka småfåglar eller kommer i kontakt med avföring från smittbärande fåglar. Ett sätt att undvika att katterna smittas är om möjligt att hålla dem borta från fågelbord där fåglar matas.

Symtomen hos smittade katter varierar. Det kan vara lindriga symtom som går över av sig själv eller diarré, aptitlöshet, feber, kräkningar och nedsatt allmäntillstånd. I värsta fall kan infektionen leda till döden.

Ta kontakt med veterinär eller djursjukhus om din katt uppvisar symptom så att en klinisk bedömning kan göras.

Var noga med hygienen

Salmonella kan smitta mellan djur och människa. För att människor ska bli smittade krävs dock vanligtvis en stor dos salmonellabakterier och oftast genom smittad mat där salmonellabakterier har fått möjlighet att föröka sig. Små barn, äldre personer eller personer med nedsatt immunförsvar kan dock vara känsligare.

Var noggrann med hygienen om du misstänker att din katt är smittad. Salmonellabakterier sprids från kattens avföring och med föremål eller vatten som har förorenats med avföring.

• Tvätta händerna noga när du hanterat katten eller renast kattlådan.
• Låt småbarn tvätta händer under vuxens uppsikt.
• Låt inte katten vistas på matbord, diskbänk och andra ytor med anknytning till livsmedel.
• Diska kattens mat- och vattenskål noggrant med en egen diskborste.
• Begränsa nära umgänge mellan katten och barn. Även andra som träffar katten bör vara extra noga med hygienen.
• Salmonellapositiva katter bör inte vistas i utrymmen där foder till andra djur förvaras och inte vistas i stall och ladugårdar.
• Så länge katten har symtom bör den om möjligt hållas inomhus. Finns det flera husdjur i hushållet bör extra god hygien råda för samtliga under tiden, även om de andra djuren inte visar symtom.
• Om du har fågelbord – tvätta händerna efter rengöring av bordet.

Trikiner är små parasitära maskar som kan infektera människa och flera köttätande däggdjur. De påvisas ibland i den svenska faunan, främst hos vildsvin, räv, lodjur, varg och björn, men fynd har gjorts även hos fågel.

Om du är jägare – kom ihåg att vildsvin enligt lag måste kontrolleras för trikiner innan köttet ska säljas. Om vildsvinsköttet konsumeras i det egna hushållet rekommenderas att det först testas för trikiner.

Mer information om trikiner

Trikiner, Livsmedelverket Länk till annan webbplats.

Trikiner hos vildsvin och andra svenska djur, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Sjukdomsinformation om trikinos, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.