Rådet för industrins omställning i Västra Götaland
Rådet för industrins omställning i Västra Götaland 2024. Överst från vänster: Johan Trouvé, Peter Abrahamsson, Klas Ericson, Fredrik Emilson, Sten Tolgfors, Anders Fröberg, Karin Sandell, Marie Nilsson, Helén Eliasson, Karin Svensson, Karin Lexén. Tomas Kåberger saknas på bilden. Foto: Anders Rudäng
Rådet för industrins omställning i Västra Götaland samlar ett regionalt ledarskap för klimatomställning av industrisektorn för att skapa en gemensam bild av utmaningarna och agera för åtgärder och hinderröjning.
Rådet består av nyckelaktörer som kan bidra till att Västra Götaland tar viktiga steg mot fossilfrihet, däribland flera stora industriföretag i Västra Götaland som står inför en stor klimatutmaning. Rådet leds av Västra Götalandsregionens (VGR) och Länsstyrelsen i Västra Götalands högsta ledning och bygger på insikten om att vi har en gemensam uppgift att lösa i klimatutmaningen och att olika aktörer är ömsesidigt beroende av varandra för att lyckas.
Deltagare i rådet
- Helén Eliasson (S) regionstyrelsens ordförande, VGR
- Klas Ericson, nationell samordnare, regeringsuppdraget för fordonsindustrins gröna omställning, Business Sweden
- Anders Fröberg, VD, Borealis
- Tomas Kåberger, professor, Chalmers
- Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
- Marie Nilsson, ordförande, IF Metall
- Karin Sandell, chef HSSE, St1 Refinery AB
- Karin Svensson, chief sustainability officer, Volvo Group
- Sten Tolgfors, landshövding, länsstyrelsen
- Johan Trouvé, VD, Västsvenska handelskammaren
Uppdaterad bild av industrins omställningstakt i länet
Rådet har gjort en bedömning för att ge en uppdaterad nulägesbild av den västsvenska industrins omställningstakt. Bedömningen bygger på intervjuer med länets största industrier och visar på fortsatt höga ambitioner i de långsiktiga omställningsplanerna, även om tempot i det korta perspektivet påverkas av osäkerheter i omvärlden. För att klara omställningen behöver industrierna i länet mer än dubblera elförbrukningen från dagens cirka 6 TWh till 14 TWh under första hälften av 2030-talet. Därutöver tillkommer efterfrågan från underleverantörer och nyetableringar. Industrin behöver kunna genomföra sina planer i högt tempo för att nå klimatmålen och behålla konkurrenskraft och arbetstillfällen i Sverige.
Den västsvenska industrin har fortsatt höga ambitioner i omställningen. Produkter som kan tillverkas med lägre klimatavtryck bedöms vara avgörande för framtida konkurrenskraft.
För att klara omställningen behöver länets största industrier mer än dubblera elförbrukningen från dagens cirka 6 TWh till 14 TWh under första hälften av 2030-talet. Därutöver tillkommer efterfrågan från underleverantörer och nyetableringar. Det visar en rapport baserad på intervjuer med Västra Götalands största industrier.
Samtidigt visar undersökningen att tempot i det korta perspektivet påverkas av osäkerhet kring lågkonjunktur, tillgång till effekt och långsiktiga policybeslut. För att industrins klimatinvesteringar ska bli verklighet krävs mer billig fossilfri el och att styrmedel premierar klimatsmarta produkter.
Utöver betydelsen för västsvensk industris omställning och konkurrenskraft är energitillgången av central säkerhetspolitisk betydelse.
För att klara framtida behov behöver processen för elanslutning bli mer förutsebar och elnät byggas ut. Bilden av bristande nätkapacitet i regionen ökar risken att framtida investeringar hamnar någon annanstans. Industrin behöver kunna genomföra sina planer i högt tempo för att nå klimatmålen och behålla konkurrenskraft och arbetstillfällen i Sverige.
Länet har goda förutsättningar för ett fossilfritt elsystem
Rådet har gjort en bedömning av länets framtida elsystem utifrån modelleringar på Chalmers. Dessa visar att den regionala elproduktionen kan stå för upp emot 80-90 procent av länets elbehov, mot dagens 30 procent, även med en tredubblad elförbrukning. Tillskottet av elproduktion består främst av vind- och solkraftsel i kombination med regional effektbalansering och elimport till länet. Ett sådant energisystem skulle enligt Chalmers vara samhällsekonomiskt kostnadseffektivt och med en konkurrenskraftig elkostnad. Rådets bedömning är att länet har goda förutsättningar att göra industrin fossilfri.
Modelleringar på Chalmers visar att den regionala elproduktionen skulle kunna stå för upp emot 80-90 procent av länets elbehov, mot dagens 30 procent, även med en tredubblad elförbrukning motsvarande 60 TWh. Tillskottet av elproduktion består framför allt av vind- och solkraftsel i kombination med regional effektbalansering, såsom batterier och fossilfria gasturbiner, och elimport till länet. Ett sådant energisystem, skulle enligt Chalmers studie, vara samhällsekonomiskt kostnadseffektivt och med en konkurrenskraftig elkostnad.
Västra Götaland har goda förutsättningar att göra länets industri fossilfri. En viktig förutsättning för att möta ett ökat el- och effektbehov är att det håller jämna steg med elnätsutbyggnaden. Utan ökad eltillgång så riskeras industrins konkurrenskraft och i förlängningen jobb och välfärd i Västra Götaland redan runt år 2030. Därför behövs en snabb utbyggnad av elproduktion och elnät i länet utifrån proaktiv planering.
Många arbetstillfällen står på spel i länets gröna omställning
Rådet har prioriterat elektrifieringen för att göra industrins omställning möjlig. Både jobben och klimatet står på spel om inte regional elproduktion och elnät byggs ut. Rådet har gjort en gemensam bedömning av antal jobb som står på spel. Minst 10 000 jobb riskeras i länets tillverkningsindustri kring år 2030 om inte elen kan levereras, både befintliga jobb och uteblivna nyetableringar hotas.
Industrin i Västra Götaland är i ett historiskt skede där både konkurrenskraften
kan stärkas och klimatomställningen ta avgörande steg. Ytterligare eleffekt till
ett rimligt pris är dock en förutsättning för att företag ska välja att ha sin
produktion i Västra Götaland. Många arbetstillfällen står på spel.
Idag är det 70 000 personer som är direkt sysselsatta i den del av
tillverkningsindustrin som har en omedelbar påverkan av otillräcklig eltillgång i
Västra Götaland. Det handlar om jobben inom fordonsindustri, kemi-,
raffinaderi-, metall-, glas- och cementindustri. Minst 10 000 jobb riskeras kring
år 2030 om inte elen kan levereras, det handlar om både befintliga jobb och att
nyetableringar uteblir. Totalt riskeras 25 000 jobb i Västra Götaland kring år
2030, sett till hela ekonomin. På längre sikt visar exempel från andra länder att
regioner som förlorar en industrisektor ofta drabbas av dramatiska effekter för
hela samhället.
Tidpunkten för företagens strategiska beslut är viktig. Det behövs i närtid kunna
garanteras eltillgång för att jobben ska stanna kvar i de företag som är mitt i en
klimatomställning. Nya etableringar avgörs av om det finns tillgång till eleffekt.
Det kommer kräva snabbt ökad regional elproduktion, utbyggda elnät och
energieffektivisering som frigör kapacitet.
Industrin står för närmare hälften av dagens växthusgasutsläpp i Västra
Götaland. Dessa utsläpp har inte minskat sedan 1990, men nu finns
möjligheter. Både jobben och klimatet står på spel om inte den gröna
industriomställningen sker.
Fokus på elektrifiering och ökad elproduktion
Rådet har prioriterat att arbeta med elektrifieringen för att minska industrins klimatpåverkan och då med extra fokus på att öka den regionala elproduktionen. Som grund för det arbetet har rådet gjort en gemensam bedömning av industrins framtida elbehov och vilken potential för ytterligare elproduktion som finns i länet.
Sveriges efterfrågan på el kommer att öka kraftigt till 2030. Västra Götaland vill
och behöver ta ledarskap. En förutsättning för att industrin i Västsverige ska
klara sin konkurrenskraft och klimatomställning är en kraftigt ökad elförsörjning
och nätutbyggnad.
Idag används 19 TWh i Västra Götaland och till 2030 kan
efterfrågan på el dubbleras. Idag produceras enbart 1/3 (cirka 6 TWh) av elen
som används i Västra Götaland inom länet. Självförsörjningsgraden under årets
alla timmar behöver öka dels för att utbyggnaden av stamnätet är långsam och
eftersom elproduktionen i norr i högre grad kommer att användas för
industrietableringar där. Bedömningen är att det inom länets gränser bör
produceras ytterligare 15-20 TWh till 2030, vilket skulle motsvara länets ökade
elanvändning.
För att lyckas krävs stora förändringar på lokal, regional och
nationell nivå. Utan tillräcklig tillgång till el kan näringslivets ambitioner inom
elektrifieringen behöva minskas eller pausas med medföljande risker.
Exempel på rådets aktiviteter
- Den 29 augusti 2025 ordnade Rådet för industrins omställning ett seminarium på Frihamnsdagarna på temat Industrins gröna omställning – jobb står redan på spel i brist på el och där industriföreträdare från rådet hade dialog med tre västsvenska riksdagsledamöter.
- Den 25 juni 2025 ordnade rådet ett seminarium i Almedalen på temat ”Så säkrar vi industrins elektrifiering – för konkurrenskraft och klimatet”.
Så säkrar vi industrins elektrifiering – för konkurrenskraft och klimatet Länk till annan webbplats. - I april 2025 skrev rådet en artikel om sin vision för den gröna industriomställningen. Artikeln publicerades i en handfull lokaltidningar.