Höga flöden i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Blå fjäril på gul blomma.

Foto: Linda Karlsson

Vilda pollinatörer

Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer blivit färre, såsom blomrika ängar och hagar. Pollinering är viktigt, det bidrar till produktion av livsmedel och ett fungerande ekosystem.

Det finn cirka 3 000 pollinerande insektsarter i Sverige. Det handlar om bin och andra steklar, dag- och nattfjärilar, flugor och skalbaggar. En stor andel av arterna är hotade. Bland vildbin, som är den allra vanligaste gruppen pollinatörer, är en tredjedel av arterna rödlistade.

Alla insatser behövs – alla kan göra något

Det behövs åtgärder överallt i landskapet, såväl på landsbygden som i tätorterna. Vi måste bevara och återskapa bra livsmiljöer för våra vilda pollinatörer - tillsammans. Det handlar om att tillgodose de basala behoven:

  • Någonstans att bo – Blottad sand, gamla träd, död ved, stenmiljöer och insektshotell i solbelysta lägen.
  • Någonting att äta - Blommande marker med variationsrikedom, blommande träd och buskar och blomning hela säsongen.
  • Släcka törsten – Diken, bäckar, dammar och våtmarker.
  • Rörelsefrihet – Sammanhängande gröna stråk som möjliggör förflyttning i landskapet. Längs vägen behövs tillgång till mat, skydd och vatten.
  • Ostörd dygnsrytm – Mörka nätter. Nattaktiva pollinatörer, exempelvis nattfjärilar, luras till lampor istället för att flyga till växterna. De riskerar att svälta, skada sig eller bli enkla byten för rovdjur. Ljuset försvårar även navigeringen och kan störa både fortplantning och utvecklingen i olika livsstadier. Den pollinering som sker på natten kan inte heller ersättas av de pollinatörer som är aktiva på dagen.

Fin guide till mer biologisk mångfald på grönytor

Länsstyrelsen har tagit fram en guide till dig som vill göra en insats för den biologiska mångfalden när du sår, planterar och anlägger utemiljöer. Växtguiden är speciellt framtagen för olika miljöer i Västra Götaland och ger förslag på växter som gynnar vilda pollinatörer. Vi har även listat invasiva, främmande arter och riskarter att undvika.

Växterna som vi föreslår är arter som trivs i klimatet här, och ingår i den inhemska floran i vårt län.

Gudien är främst för dig som planerar, anlägger eller sköter grönytor i offentliga miljöer. Men även du som har en privat trädgård kan ha nytta av den. Här kan du ladda ner guiden:

Mer biologisk mångfald på grönytor - Länsstyrelsens guide till dig som vill göra en insats för den biologiska mångfalden när du sår, planterar och anlägger utemiljöer

Vi behöver agera nu, innan det är försent

Pollinerande insekter är nödvändiga för vår livsmedelsproduktion och för att samspelen i naturen ska fungera. En god pollinering är dessutom beroende av en mångfald av pollinatörer, dygnet runt. Ju fler arter som pollinerar en blomma desto rikare och jämnare skörd blir det. Växterna är i sin tur navet i många näringsvävar. Ett artrikt växtsamhälle ger mat och skydd åt en mångfald av insekter, däggdjur, fåglar och andra djur. Men nära 50 procent av de djur som är knutna till det brukade landskapet är hotade idag. Många har minskat kraftigt på grund av ändrad markanvändning, med ett allt mer intensivt jord- och skogsbruk och omfattande exploatering. Blommande marker, lämpliga boplatser och tillgång till rent vatten har blivit en bristvara. Även spridning av invasiva växter, kemikalier och sjukdomar samt ljusföroreningar och klimatförändringar spelar en stor roll för nedgången. Vi måste agera nu för att vända utvecklingen, innan det är för sent!

Länsstyrelsens arbete för bättre livsmiljöer

I våra skyddade områden, exempelvis naturreservat, utför förvaltare från både Länsstyrelsen och Västkuststiftelsen en mängd åtgärder som gynnar pollinatörer. Som exempel kan nämnas röjning av sly i ängar och hagar, slåtter, anpassad betesdrift, nya betesfållor, blottläggning av sand, underhåll av diken och uppförande av insektshotell. Vi jobbar även med att bekämpa invasiva arter, exempelvis lupiner, jättebalsamin och parkslide, som tränger undan våra ängsväxter.

Inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade vildbin gör vi insatser även utanför skyddade områden och förbättrar kunskapsläget om var hotade vildbin finns genom inventeringar. Vi har också rådgivning till lantbrukare om hur den biologiska mångfalden kan stärkas på gårdarna. 

Följ gärna vårt naturvårdsarbete på Instagram, lst.naturvg och och mangfald_pa_slatten.

Större markägare – ändra skötseln och planera grönt

Större markägare såsom kommuner, bostadsbolag, Svenska kyrkan, golfklubbar, samfälligheter med fler har stor potential att göra stor skillnad för våra vilda pollinatörer. Det handlar både om att förändra den löpande skötseln och att ta hänsyn till pollinatörernas behov vid planering och anläggning av ny bebyggelse, vägar och annan infrastruktur. Förutom nyttan av ekosystemtjänsten pollinering bidrar biologisk mångfald till en förbättrad folkhälsa. Vi mår bättre av att omges av en varierad natur och att se och uppleva en mångfald av arter, både växter och djur. Blomrika marker med mycket humlor, bin och fjärilar med fler är dessutom något som allmänheten vanligtvis tycker är estetiskt tilltalande.

Av gammal vana sköts majoriteten av grönytorna i svenska tätorter, på kyrkogårdar och i andra miljöer där människor vistas som kortklippta gräsmattor. Det finns mycket ni kan göra med dessa ytor istället, för att skapa en rikare miljö för både pollinatörer, medborgare och besökare.

Enkla åtgärder som ni med fördel kan göra på era grönytor är att:

  • Klippa gräset mer sällan och variera både höjd och tidpunkt (läs ”Vårda grönytorna på rätt sätt” nedan.
  • Plantera rabatter med blommande perenna arter som blommar länge
  • Plantera och bevara blommande träd och buskar
  • Bevara och röj undan sly runt gamla lövträd och stenmurar
  • Spara högstubbar och liggande grova stammar vid avverkningar
  • Lägg grova stamdelar med borrade hål som dekoration i rabatter
  • Skrapa fram sandblottor i sandiga miljöer
  • Anlägga sandvallar på lämpliga platser
  • Restaurera och underhåll öppna diken och våtmarker

Miljöerna kräver viss kontinuerlig skötsel, men inte alltid årligen. Tänk även på att knyta ihop grönytor med varandra genom gröna korridorer, grön infrastruktur. Humlor, bin, fjärilar med flera behöver mat, skydd och viloplatser längs vägen när de förflyttar sig i landskapet. I receptsamlingen för biologisk mångfald, som finns länkad längre ner på sidan, finns praktiska beskrivningar på ett flertal åtgärder.

Läs mer

Biologisk mångfald på golfbanan (pdf-fil) Pdf, 479.2 kB.

Mångfald på kyrkogården (svenskakyrkan.se) Länk till annan webbplats.

Pollinatörer i bebyggd miljö (pdf-fil) Pdf, 1.8 MB.

Pollinatörer i sandig miljö (pdf-fil) Pdf, 699.8 kB.

Stadens ängar till biogas – grön infrastruktur (youtube.com Länk till annan webbplats.

Belysning

Nattlig belysning kan visserligen vara fint och behövas på många platser för trygghet och sikt. Men det skapar samtidigt ljusföroreningar som minskar livsutrymmet för nattlevande arter, vilket påverkar ekosystemen och indirekt oss människor. Allt mer av landskapet belyses under en allt större del av dygnet. Det är av största vikt att noga överväga var det verkligen behövs belysning, i vilken omfattning och om det måste lysa hela natten. Där ljus behövs kan även ljusstyrka, ljuskälla/polarisering, riktning med mera anpassas för minimerad påverkan.

Ljusföroreningar – ett underskattat miljöproblem (slu.se) Länk till annan webbplats.

Ljusföroreningar ger sämre pollinering på natten (natursidan.se) Länk till annan webbplats.

Ljusföroreningar - broschyr Länk till annan webbplats.

Invasiva främmande arter

Arbetet med att bekämpa invasiva arter är en viktig del i bevarandet av våra vilda pollinatörer.

Invasiva främmande arter

Gröna tak och väggar ger mat och skydd för pollinatörerna, samtidigt som växternas avdunstning kyler av luften och fördröjer dagvattnet.

Öka den ekologiskt aktiva gröna ytan - Gröna tak och väggar (boverket.se) Länk till annan webbplats.

Ett flertal kommuner i landet har tagit fram särskilda pollineringsplaner, för att förtydliga hur kommunen ska arbeta med sina grönytor och samhällsplanering för att stärka förutsättningarna för vilda pollinatörer inom kommunen. En sådan plan kan även tas fram för exempelvis bostadsbolag, golfbanor, samfälligheter och så vidare. Sök på ”pollineringsplan” på internet och ta kontakt med någon av dem som tagit fram en sådan för att få inspiration för din mark!

I samhällsplaneringen är det oerhört viktigt att beakta och inkludera den biologiska mångfalden och grön infrastruktur. Hur kommunen kan öka förutsättningarna för just vilda pollinatörer kan med fördel beaktas redan i översiktsplaneringen och bör ingå i naturvårdsprogram/naturvårdsplaner eller motsvarande. I samband med detaljplanering kan sedan hänsyn och åtgärder konkretiseras för respektive område.

Exempel:

  • Bevara befintliga ängsmarker som naturmark, med säkerställd skötsel
  • Krav på gröna tak
  • Öppna dagvattensystem
  • Bevara befintliga och/eller planera för nya alléer och andra träd i öppna miljöer
  • Bevara och plantera blommande buskar och träd
  • Planera för parkytor med ängsmark
  • Spara sandig mark för sandblottor eller sandvallar som naturmark
  • Spara och anlägg nya stenmurar
  • Hindra att vägkanter anläggs med matjord
  • Planera för odlingslotter åt medborgarna
  • Bind samman grönområden med varandra och omgivande naturmark
  • Tillåt större trädgårdar. I dagens detaljplanering blir tomterna allt mindre, för att möjliggöra så stor förtätning som möjligt. Istället för trädgårdar med rabatter och odlingar blir det bara hårdgjorda ytor för hus, uppfart, carport och altaner.

Grön infrastruktur:

Grön infrastruktur för levande landskap (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Grön infrastruktur

Biologisk mångfald – PBL kunskapsbanken (boverket.se) Länk till annan webbplats.

Kommuner och privata vägsamfälligheter sköter mil efter mil med traditionell vägkantsskötsel. Många sträckor kan med fördel slås senare på säsongen, gärna med borttag av höet, för att gynna den naturliga floran och skapa ängsförhållanden istället. Trafikverket har arbetat på detta sätt under lång tid och det finns mycket att lära från det. Vidare är det vanligt förekommande att matjord används i diken. Matjord är näringsrik och ger högvuxen vegetation med mycket gräs. Genom att istället använda näringsfattig jord eller sand- eller grusmaterial kan en mer kortvuxen ängsvegetation etableras och bomiljöer för insekter skapas, samtidigt som risken för skymd sikt minskar.

Artrika väg- och järnvägsmiljöer (trafikverket.se) Länk till annan webbplats.

Ny guide visar vägen för blomrika vägkanter (natursidan.se) Länk till annan webbplats.

Jord- och skogsbruk – bruka hållbart

Inom jordbruket har många småbrukare försvunnit och markerna vuxit igen. Odlingslandskapet bestod tidigare av små åkrar och blomrika ängar omringade av öppna diken, stenmurar, grusvägar och andra värdefulla miljöer. Idag har jordbruken blivit större och djuren koncentreras till färre platser. Stora likformiga ytor av åker med enstaka grödor skapar en öken och barriär för många djur. Dessutom har äldre brukare med kunskap i traditionell hävd försvunnit. Men jordbruksmark har stor potential att återfå en större biologisk mångfald, så länge skötseln anpassas. Det finns mycket som kan gynna pollineringen. Och kom ihåg – fler pollinatörer innebär både bättre och större skörd av många grödor.

Exempel:

  • Återuppta slåtterängar
  • Bete på naturbetesmarker
  • Använda olika betesdjur
  • Naturvårdsbränning
  • Insådd av blomstrimmor i åkern
  • Spara blommande kantzoner
  • Skapa luftiga skogsbryn med blommande träd och buskar
  • Skrapa fram sandblottor
  • Anlägga sandvallar
  • Spara gamla träd
  • Skapa högstubbar
  • Spara och skapa nya stenmurar och odlingsrösen
  • Ha öppna diken och våtmarker
  • Placera ut höbalar för humlor att bo i
  • Minska gödsling
  • Minska bekämpningsmedel

Länsstyrelsen har kunniga rådgivare som kan hjälpa dig med just din gård. Det finns också mycket matnyttigt och lärorika broschyrer, filmer med mera om pollinering och biologisk mångfald på Jordbruksverkets webbplats.

Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet Länk till annan webbplats.

Om pollinering (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Hela Sverige Blommar | Hushållningssällskapet (hushallningssallskapet.se) Länk till annan webbplats.

Odling i balans (odlingibalans.com) Länk till annan webbplats.

Även skogsbruket har rationaliserats och stora likåldriga granplanteringar breder ut sig där det tidigare funnits olikåldrade löv- och blandskogar. Träden tillåts inte uppnå den ålder som krävs för att vara en värdefull livsmiljö för många av våra arter som är knutna till skogen. Inom skogsbruket behövs exempelvis:

  • Fler äldre träd, helst lövträd
  • Olikåldrad skog
  • Mer död ved, både lågor och högstubbar
  • Mer blommande träd och buskar
  • Ljusa gläntor och skogsbryn

Mer pollinerare i skogen ger exempelvis fler och större blåbär, lingon och andra bär. Skogsstyrelsen arbetar med vägledning kring skogsbruk och naturhänsyn i skogen.

Naturhänsyn i skogen (skogsstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Film om hänsyn och pollinering i skogen (youtube.com) Länk till annan webbplats.

Trädgård, odlingslott eller balkong – skapa oaser

Även på mindre ytor kan blommande oaser skapas för humlor, bin, fjärilar, blomflugor och skalbaggar. Här kommer några exempel:

  • Plantera pollen- och nektarrika växter i rabatter och krukor
  • Sköt delar av trädgården som äng.
  • Välj olika växter för att få blomning hela växtsäsongen.
  • Plantera blommande träd- och buskar
  • Spara stammar och grenar i ett ostädat soligt hörn
  • Borra hål i ved eller sätt upp färdiga insektshotell.
  • Anlägg en sandvall i soligt läge
  • Bygg ett humlebo av en uppochnervänd kruka med hål i botten och fyll med löv, spån eller liknande.
  • Fyll ett fat med vatten och stenar eller kulor som insektsbad.

Ju mer blomning desto mer pollinatörer och desto fler och större frukter, bär och grönsaker till ditt hem. Win win med andra ord.

Det finns en uppsjö av tips att hitta på internet. Titta exempelvis på Naturskyddsföreningens webbplats, nätverket pollinera Sverige eller i receptsamlingen för biologisk mångfald som du hittar länkar till längre ner på sidan. Kunskapen om pollinatörer och vilka växter som gynnar dem är ofta stor på handelsträdgårdar och i blomsteraffärer, så fråga dig fram.

Poängtabell för en rikare trädgård (rikaretradgard.se) Länk till annan webbplats.

Lär dig mer om vilda pollinatörer

Pollineringen i Sverige är framförallt beroende av vilda bin, humlor och andra steklar, dag- och nattfjärilar, blomflugor och andra flugor samt skalbaggar. Om du vill fördjupa kunskapen om dessa arter finns mycket att hitta på Artdatabanken och den relaterade sidan Artfakta. Nedan finns även länkar till broschyrer med mera.

Bland blommor & bin - Lär känna våra flitiga vänner (pdf-fil) Pdf, 2.7 MB.

Vildbin i Västra Götaland, broschyr (pdf-fil) Pdf, 9.1 MB.

Pollinerare – trycksaker (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Fjärilar – trycksaker (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Artdatabanken (slu.se) Länk till annan webbplats.

Artbestämning (artfakta.se) Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss