Läget i länet för miljömålen

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås (nationell bedömning).
Utvecklingen i miljön är negativ.

Utsläppen i länet kommer främst från transporter, samt industrier vars teknik är beroende av kolanvändning i processen. Utmaningarna för att nå miljömålet är stora och minskningen av utsläpp inom industrierna är beroende av nya insatser inom innovation, utveckling och investeringar. Förutsättningarna inom transportsektorn är däremot bättre eftersom teknik finns tillgänglig och är kommersiellt bärkraftig, främst i Västerbottens två större städer. Det krävs dock samhällsplanering och beteendeförändringar för förändrade färdsätt och det finns ett behov av samverkan och samordning för att komma framåt i frågan om förnybara drivmedel.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Begränsad klimatpåverkan:

• Klimatklivet: Länsstyrelsen Västerbotten informerar om investeringsstödet i syfte att säkerställa att det tillvaratas till utsläppsreducerande investeringar i länet.
• Koldioxidbudget: Länsstyrelsen Västerbotten har under året tagit fram en uppdaterad koldioxidbudget för Västerbotten, i syfte att vägleda länets aktörer i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser . Som en del av detta arbete deltar Länsstyrelsen Västerbotten i projektet ”Integrering av regionala koldioxidbudgetar i regional klimatpolitik”, Uppsala universitet, där Västerbotten är ett av tre fokuslän. Inom ramen för projektet som pågår mellan 2021-2025, arrangerades under året en workshop i Umeå där de aktörer i Västerbotten med störst rådighet över länets växthusgasutsläpp samlades.
• Utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon i Västerbotten: Under 2022 färdigställer Länsstyrelsen Västerbotten en utredning om förutsättningarna för en mer heltäckande bild av behovet av laddstationer i Västerbotten för persontrafik och tunga transporter, i syfte att ge en förståelse för marknaden och de utmaningar som finns för aktörer och hur dessa kan hanteras. I rapporten ingår även utredning av normer och beteenden, samt de beteendeförändringar som kan komma att krävas för omställningen till en fossilfri fordonsflotta.
• Regionala elektrifieringspiloter: Energimyndigheten har beviljat bidrag till sex snabbladdare för tunga transporter, samt två vätgastankstationer, i Västerbotten, med syfte att möjliggöra och driva på elektrifieringen av regionala godstransporter.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

Den parameter som är svårast att komma till rätta med är utsläppen av kvävedioxid och det beror främst på den tunga trafiken i centrala delarna av Umeå och Skellefteå. De åtgärder som ger tydligast effekt verkar vara miljözoner och satsningar på kollektivtrafik. Det är också effektivt med åtgärder som påverkar hur vi människor beter oss, då normer kring till exempel bilkörande kan vara starka. Det kan man se som något positivt eftersom det betyder att vi allihop kan vara med och göra skillnad för en friskare luft. Teknikutvecklingen gällande fordon och deras utsläpp bedöms få störst betydelse för minskade halter i framtiden, men det är en långsam process vars resultat kommer att dröja.

Många åtgärder under målet Begränsad Klimatpåverkan har också en stark koppling till Frisk Luft, och vice versa.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Frisk luft:

• Vid prövning av miljöfarlig verksamhet beslutar länsstyrelsen Västerbotten om tillåtlighet om inte miljödomstolen är prövningsinstans. I dessa sammanhang arbetar länsstyrelsen för att få ner utsläppsnivåerna av luftföroreningar så långt det är möjligt. I länet finns det många större industrier som ständigt utvecklas och expanderar vilket ökar risken för utsläpp av föroreningar. Det sker för närvarande en kraftig expansion av industriverksamhet i Skellefteå kommun som riskerar att öka utsläppen av främst partiklar och kväveoxider, men också andra luftföroreningar.
• Inom den regionala miljöövervakningen som bedrivs på Länsstyrelsen Västerbotten ingår övervakning av luftföroreningar i nedfall och i halter i luft. Resultaten kan användas för uppföljning av miljömålet Frisk luft, Ingen övergödning samt Bara naturlig försurning. Resultaten används även för rapportering till centrala myndigheter och vid prövning av verksamheter.
• Byggandet av Norrbotniabanan är i gång och kommer på sikt leda till att fler reser med tåg mellan länets två största städer Umeå och Skellefteå samt mellanliggande orter. Detta leder till minskade utsläpp av framför allt kväveoxider. Det är oklart när banan kommer stå klar men preliminärt nämns år 2030 som mål för sträckan Umeå - Skellefteå.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är neutral.

Utsläppen av försurande svavel har minskat med 80 procent eller mer i Europa sedan kulmen nåddes runt 1980. Även om bedömningen är att målet inte uppnås till 2030 kan vi se att utvecklingen är positiv, men det tar lång tid för naturen att återhämta sig. Eftersom vi saknar mätdata från förindustriell tid är det omöjligt att säkert veta hur mycket försurning som kvarstår. Uttag av skogsråvara gör att skogsmarken utarmas på buffrande ämnen, vilket motverkar naturens återhämtning. Skörd av grenar och toppar (GROT) fördubblar försurningseffekten jämfört med traditionellt skogsbruk. Om GROT-uttaget ökar kan det på sikt behöva kompenseras genom att träaskan återförs till skogen.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Bara naturlig försurning:

• Länsstyrelsen Västerbotten är delaktig i EU-projektet Kliva (tidigare Vimla) med syfte att kartlägga omfattningen av de problem som orsakas av svavelhaltiga jordar samt utveckla åtgärder för att minska de negativa effekterna i sjöar och vattendrag. Problemen beror av sänkta grundvattennivåer till följd av dikningar och sjösänkningar och åtgärderna är inriktade på att höja och stabilisera grundvattennivåer genom att återställa sänkta sjöar och utdikade våtmarker eller lägga igen diken. Gemensamt för sådana åtgärder är att de är vanskliga att kombinera med pågående jordbruk.
• Kalkning av sjöar och vattendrag innebär att försurningens negativa effekter på växter och djur motverkas, men utgör ingen permanent lösning. Kalkningen har pågått sedan början av 1980-talet och inneburit en förbättrad status för fisk och bottendjur. Till följd av ett målinriktat kvalitetsarbete och minskad försurning har kalkförbrukningen halverats.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

Den ökande varuproduktionen på grund av en ständigt ökande konsumtion globalt bidrar till diffus spridning av farliga ämnen. Detta gör att miljömålet till stor del är en global angelägenhet och för att nå målet krävs att allt fler farliga ämnen begränsas och omfattas av gemensam lagstiftning både inom EU och internationellt. Regionalt kan Västerbottens länsstyrelse bland annat arbeta för att farliga ämnen inte ska spridas från produktionsprocesser, energiutvinning och avfallshantering. En särskild utmaning är den växande gruvnäringens miljöpåverkan. Kretsloppstänkandet behöver också stärkas och utvecklas så att vi kan minska förekomsten av farliga ämnen i vår miljö.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Giftfri miljö:

• Region Västerbotten beslutade under 2022 en ny handlingsplan för att minska utsläpp och kassation av läkemedel. Målet är att regionen ska begränsa utsläpp som har ogynnsam påverkan på miljön. Detta kan ske genom att den egna verksamheten på sjukhus, hälsocentraler både använder och förskriver läkemedel med så liten miljöpåverkan som möjligt och bra rutiner för hantering av läkemedelsrester.
• Undersökningar och åtgärder av flera av länets förorenade områden har drivits på genom tillsyn av både kommuner, Länsstyrelsen Västerbotten och försvarsinspektören för hälsa och miljö.
  För de objekt där det delvis eller helt saknas ansvarig, i enlighet med miljöbalkens regler, finansieras utredningar och åtgärder med statliga bidrag för förorenade områden. Länsstyrelsen samordnar arbetet med statliga bidragsmedel och har under året förmedlat bidrag till följande projekt:
• Utredningar av efterbehandlingsbehov och möjliga efterbehandlingsåtgärder vid Patholmsviken (Umeå kommun), Tegs kem- och pressbar (Umeå kommun) och Örviken Sulfitmassafabrik (Skellefteå kommun) Länk till annan webbplats..
• Efterbehandling vid Blaikengruvan (Sorsele kommun) Länk till annan webbplats., Svärtträskgruvan (Storuman kommun) Länk till annan webbplats., Kolkajen (Skellefteå kommun) och Norrbyskär (Umeå kommun) Länk till annan webbplats..

Miljökvalitetsmålet kommer att nås (nationell bedömning).
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat. Trots stora osäkerheter finns indikationer på att återväxten kan ha påbörjats. Utsläpp av lustgas, användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är kvarstående problem som kräver både internationella och nationella insatser för att lösas. Det är viktigt att arbetet med att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter för att ozonskiktet ska kunna återhämta sig. Eftersom många kväveföreningar kan omvandlas till lustgas som är ozonnedbrytande är det även viktigt att minska även dessa utsläpp. En stor andel av utsläppen av lustgas kommer från jordbruket. Lustgasen bildas till exempel när man kvävegödslar mer än vad växterna kan ta upp.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Skyddande ozonskikt:

• Inom ramen för landsbygdsprogrammet kan Västerbottens lantbrukare delta i projektet ”Greppa näringen” där rådgivning ges för att minska växtnäringsförluster genom frivilligt arbete ute på gårdar.
• I flertalet av kommunerna i Västerbotten samråder byggnadsinspektörer med miljöinspektörer i rivningsärenden där CFC (klorfluorkarboner) kan förekomma. I en del kommuner förekommer sådana rivningsärenden väldigt sällan. Man hänvisar även till de materialinventeringar som utförs på uppdrag av fastighetsägarna.
  

Miljökvalitetsmålet är nära att nås (nationell bedömning).
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Trots att strålsäkerheten är god inom många områden så fortsätter antalet fall av hudcancer att öka i Västerbottens län. Svårigheten är främst vår attityd till solbränna men även hur vi beter oss utomhus. Särskilt viktigt är att minska barns solexponering på skolgårdar och lekplatser, bland annat genom att erbjuda många platser med skugga. Strålsäkerhetsmyndigheten har en mobilapplikation som heter ”Solboken” som är ett bra pedagogiskt hjälpmedel för att hjälpa barn att förstå att solen kan vara skadlig.

Vad gäller elektromagnetisk strålning är allmänhetens exponering mycket låg för de flesta användningsområden och det är positivt. Skadliga effekter från kraftledningar, elektronik, samt radiovågor från mobiltelefoner, kan dock inte helt uteslutas. Rekommendationer om magnetfält från kraftledningar gäller i första hand vid samhällsplanering men användandet av mobiltelefoner berör oss alla. Att använda handsfree när du pratar i mobiltelefon är det enklaste sättet att undvika onödig exponering.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet säker strålmiljö:

• Mätning av bakgrundsstrålning sker i alla kommuner var sjunde månad.
• Samebyarna provtar årligen renar i samband med slakt med avseende på Cesium.
• Under 2022 har ett träningstillfälle med scenariot kärnteknisk olycka genomförts av Länsstyrelsen tillsammans med andra aktörer, till exempel regionen och länets kommuner.
  

Miljökvalitetsmålet är nära att nås.
Utvecklingen i miljön är neutral.

Förutsättningarna för att nå målet har förbättrats något genom en utökad kunskap om läget i länet samt att åtgärder har påbörjats i vissa områden. Trots detta är det idag svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Av Västerbottens 1133 sjöar har övergödning klassats som ett miljöproblem i 2,5 procent och för de 2391 vattendragen är motsvarande siffra 0,3 procent. Tio av våra 50 kustvatten är klassade som övergödda. Problemen beror framför allt på utsläpp från jordbruk, mindre reningsverk och enskilda avlopp. Åtgärdsbehovet behöver utredas vidare för att vi ska kunna få en klarare bild av vilka vatten som är eller riskerar att bli övergödda.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Ingen övergödning:

• Lokalt engagemang för vatten (LEVA)-projektet i Tavelåns avrinningsområde avslutades under 2022, men åtgärdssamordning för övergödning planeras fortsätta, med stöd från LOVA. Under året som gått har projektet publicerat informationsfilmer om övergödning, vilken typ av påverkan på vattendrag som bidrar till övergödning och hur anpassad skötsel på hästgårdar kan bidra till minskad övergödning. Genom dialog med markägare har åtgärdsobjekt hittats för att minska övergödningen i avrinningsområdet. Vid sjön Avan planeras åtgärder genom en förstudie som ska utreda markavvattningsföretag och ta fram åtgärdsförslag.
• Inom Greppa Näringen har 41 rådgivningar genomförts under perioden november 2021 – oktober 2022, med syfte att minska näringsläckage. Två ridskolor i Umeå kommun har påbörjat processen för att få rådgivning. Rådgivning har genomförts för verksamheter både vid övergödda vatten, för att minska näringsbelastningen, och vid vatten utan kända övergödningsproblem, för att förebygga försämring av status.

Mer information

Titta på filmen om miljötips till stugägare och på Youtube Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Här kan du läsa mer om LOVA, Lokala vattenvårdsprojekt

Miljökvalitetsmålet är nära att nås.
Utvecklingen i miljön är positiv.

Allt fler vattenskyddsområden i Västerbotten inrättas och revideras. Kunskapen om grundvattnets kvalitet ökar och mer hänsyn tas till grundvatten i planeringsprocessen. Alla grundvattenförekomster i Västerbotten bedöms ha God kemisk status och God kvantitativ status. Bedömningarna bygger dock på få mätningar så den regionala övervakningen behöver förstärkas och trots de insatser som görs återstår arbete för kommuner och myndigheter.

Medvetenheten om grundvattnet behöver fortsätta öka och förebyggande åtgärder som skyddar vattenförsörjning och markstabilitet vid extremväder behöver preciseras och genomföras. Naturgrus och rullstensåsar har en viktig funktion som naturliga reningsverk och grundvattenreservoarer med stor betydelse för vår dricksvattenförsörjning. Det är därför viktigt att minska uttag och användning av naturgrus.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Grundvatten av god kvalitet:

• Länsstyrelsen Västerbotten uppmuntrar och stöttar kommunerna att revidera och föreslå vattenskyddsområden för sina vattentäkter. Processen att inrätta/revidera vattenskyddsområden är lång och arbetet är inne i olika faser.
• Länsstyrelsen Västerbotten förstärker övervakningen av grundvattenkemi och grundvattennivåer för perioden 2020–2026 för att skapa en långsiktig övervakning av grundvattnet i Västerbotten.
  
  

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är neutral.

För att uppnå en positiv utveckling behöver myndigheter och kommuner göra mer insatser inom tillsyn och prövning av vattenverksamheter, genomföra planerade åtgärder, samt fortsätta arbetet med skydd, restaurering och förvaltning av marina natur- och kulturmiljövärden. En sammanhållen och genomgripande fysisk planering är en grundförutsättning för långsiktigt hållbar förvaltning av våra kust- och havsområden. I många fall krävs internationella insatser, bland annat inom sjöfarten för att minska spridning av främmande arter och fartygens utsläpp. Allmänheten kan också bidra genom att till exempel undersöka möjligheten att samäga bryggor, bidra till allmänna strandstädningsdagar, se över sitt enskilda avlopp samt anmäla förlorade redskap.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Hav i balans och levande kust och skärgård:

• Länsstyrelsen Västerbotten jobbar aktivt med att skydda värdefulla marina områden.
• Länsstyrelsen Västerbotten har börjat utveckla metodik för att leta och plocka upp spökgarn (fiskeredskap som blivit kvar i havet och fortsätter fånga fisk och andra djur) med hjälp av side scan sonar. Arbetet finansieras av skötselbidraget.
• Stugföreningen i Storsand, Bjuröklubb, räknar skräp tre gånger per år på Storsand i Bjuröklubb. Föreningen Håll Sverige rent organiserar övervakningen. Detta är enda övervakningsstationen i Bottniska viken.
• Umeå kommun har, med finansiering från Naturvårdsverket, plockat upp och sorterat 5,9 ton skräp längs stränderna från Holmön till Norrbyskär.
• Robertsfors kommun har plockat skräp vid fyra stränder i kommunen, samt bedrivit fisketillsyn i Rickleåns fredningsområde.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är neutral.

Våtmarksskyddet går långsamt men arbetet med hydrologisk återställning håller på att komma i gång. Det genomförs insatser i länet för att förbättra våtmarkers förmåga att leverera ekosystemtjänster, till exempel bättre flödesutjämning och vattenrening. Sådana åtgärder har dock ännu ingen stor effekt i länet som helhet eftersom de sker i så begränsad omfattning. De åtgärder som utförs i dagsläget har främst fokus på att stärka den biologiska mångfalden.

Värdefulla våtmarker skadas tyvärr fortfarande i viss omfattning vid bland annat skogsbruk och vägbyggnad. Återkommande vintrar utan tjäle riskerar även att leda till ökade problem med körskador på våta marker i samband med skogsbruk och arbetet med gemensamma målbilder för god miljöhänsyn inom skogsbruket är därför viktiga ur ett våtmarksperspektiv. Tempot i det formella skyddet måste öka för att vi ska kunna bevara det nav för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som våtmarker utgör.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Myllrande våtmarker:

• Länsstyrelsen Västerbottens arbete med att återställa dikade myrar och sumpskogar inom ramarna för den så kallade Våtmarkssatsningen har fortsatt under 2022. Restaureringsåtgärder har gjorts på flera våtmarker i länet med syfte att gynna biologisk mångfald men också för att öka bindningen av kol, förbättra vattenhushållningen och minska påverkan på vattendrag. Länsstyrelsen Västerbotten har återställt dikade myrar och sumpskogar i ett flertal skyddade områden i Nordmalings, Dorotea, Norsjö, Skellefteå, Åsele och Storumans kommuner. Totalt kommer cirka 15 kilometer (!) diken ha lagts igen under 2022. Åtgärderna innebär oftast att en grävmaskin gräver igen diket i sin helhet och de utförs främst i skyddade områden men även inom åtgärdsprogrammet för rikkärr. Länsstyrelsen arbetar därutöver med utredningar och förberedelser för hydrologisk restaurering av fler våtmarksområden kommande år.
• Arbetet med betesrestaurering inom Gärdefjärdens naturreservat i Skellefteå kommun har fortsatt under 2022 i Länsstyrelsens regi. Projektets syfte är att skapa cirka 120 hektar öppna, betade strandängar intill den fågelrika sjön. Under 2022 har arbetet fortsatt med att iordningsställa hagar och börja beta strandkanterna. Djur har i sommar betat i fyra av fem hagar. Alla anläggningar som uppfördes 2021 har tagits i bruk och i början av sommaren hölls en nyinvigning av betesmarkerna. Projektet finansieras av medel från Landsbygdsprogrammet.
•  
• Det genomförs bete av våta strandängar på flera håll i länet, däribland vid Brånsjön, Ostvik, Östanbäck och Ammarnäsdeltat.

Här kan du läsa mer om Lokala Naturvårdssatsningen – LONA

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är negativ.

Skogar med höga naturvärden avverkas och skogslandskapet fortsätter fragmenteras, därför är det viktigt att både det formella och frivilliga skyddet av skog ökar i länet. Både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i Västerbotten ser också ett stort behov av ökade resurser för naturvårdande skötsel i skyddade områden. Naturvårdande skötsel för att bevara den biologiska mångfalden kan vara till exempel naturvårdsbränning, att gynna lövskogar eller att skapa döende träd och död ved.

För att nå miljömålet är det även viktigt att de framtagna målbilderna för god miljöhänsyn fortsätter att implementeras inom skogsbruket. Intresset ökar för hyggesfria metoder, även om de fortfarande är ovanliga i länet. Skador på kultur- och fornlämningar uppkommer fortfarande inom skogsbruket, markberedningen är den största skadeorsaken. Sektorns kulturmiljögrupp i norra Norrland startade 2014, där Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har årliga möten med skogsnäringen.
Skogsstyrelsen ansvarar för uppföljningen av Levande skogar.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Levande skogar:

• Inom EU-projektet GRIP on Life IP har Skogsstyrelsen arrangerat fältträffar för skogssektorn om hyggesfritt skogsbruk, naturvårdande skötsel och miljöhänsyn.
• Skogsbruket arbetar för att minska skador på kultur- och fornlämningar och naturvärden bland annat genom att implementera målbilderna för miljöhänsyn.
• Länsstyrelsen i Västerbotten beslutade om 4 nya naturreservat på 430 ha produktiv skogsmark år 2021 samt hittills 4 nya naturreservat på 2040 ha produktiv skogsmark varav 1737 ha fjällnära under 2022.
• Länsstyrelsen i Västerbotten utförde skoglig naturvårdande skötsel på ca 367 ha i skyddade områden i länet under 2021. Vilket omfattar 38 ha naturvårdsbränning i två reservat, 92 ha brandefterliknande skötselmetoder i tre reservat, 14 ha naturvårdsgallring i ett reservat, 3 ha contortasanering i tre reservat och diverse lövgynnande åtgärder i 17 reservat om ca 220 ha. Återvätning i skogsmark genom dikesigenläggning ca 5500 m diken. 2022 genomfördes bland annat 1,5 ha naturvårdsbränning i ett naturreservat.
• Länsstyrelsen i samarbete med Skogsstyrelsen har utfört åtgärder för att gynna lövvärden i en värdetrakt för triviallöv i Bureå. Under hösten 2021 har en demoslinga anlagts och en markägarträff har hållits i området.
  

Läs mer om de skogliga målbilderna på Skogsstyrelsens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är negativ.

Utvecklingen i miljön är tyvärr negativ eftersom arealen brukad åkermark minskar. Fler insatser behövs, framför allt för att bevara biologisk mångfald och kulturmiljö. En fortsatt kompetensutveckling när det gäller skötsel som gynnar kulturvärden och den biologiska mångfalden är viktig. Det är också viktigt att politiska styrmedel från EU och nationellt riktas mot ökade miljöåtgärder och en begränsning av exploateringen av jordbruksmark.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Ett rikt odlingslandskap:

• Länsstyrelsen driver ett projekt med medel från landsbygdsprogrammet för att öka intresset för ängs- och betesmarker. Inom projektet har betesförmedlingen utökats med markförmedling för odling. Verksamheten har väckt ett stort intresse från de som söker mark och visar att det finns en stor efterfrågan på odlingsmark i länet. Den efterfrågan har hittills inte kunnat mötas av utbudet. Projektet har också organiserat två lieslåtterkurser och förmedlat betesdjur till Gärdefjärdens naturreservat.
• Länsstyrelsen i Västerbotten finansierar skötsel av odlingslandskap på följande platser: Risträsk (riksintresse kulturmiljö), Vindelns kommun; Lagnäset (naturreservat), Bjurholms kommun; Matsokudden, Rödingvik och Joubmovare (riksintresse), Sorsele kommun; Rörträsk (kulturreservat), Norsjö kommun.
• Länsstyrelsen i Västerbotten driver flera projekt med syfte att implementera målen i livsmedelsstrategin. Projekten Matkompassen, Inspiration och motivation, samt Fler unga till branschen har fokus på att utveckla den lokala livsmedelsproduktionen. Det kan leda till en mer diversifierad odling, fler yrkesverksamma och mer lokal produktion, vilket på sikt kan innebära att mer odlad mark stannar i produktionen. Finansieras av Landsbygdsprogrammet och KSLA (Fler unga till branschen).
• Länsstyrelsen leder under åren 2022-23 leder ett WWF-finansierat projekt som är initierat av biosfärområdet som heter ”Hävdade marker i Vindelälven-Juhttátahkka biosfärområde”. Det har i syfte att restaurera slåttermarker och betesmarker, inklusive skogsbeten i Vindelälven-Juhttátahkka biosfärområde.
•  

Mer information om betesförmedlingen och länkar till att lämna intresseanmälan för att erbjuda eller söka betesmark/mark att skörda.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är neutral.

Stora delar av fjällområdet har i nuläget ett tillräckligt naturskydd och de flesta arter och naturtyper har gynnsam bevarandestatus*. Trots att arbetet går åt rätt håll så behövs fler åtgärder för att säkerställa att målet nås. De närmaste åren ska åtgärdsförslag som terrängkörningsplaner och översyn av terrängkörning arbetas med för att minska markskador från barmarkskörning med terrängfordon. Rennäringen är central för bibehållandet av fjällens vegetation och utseende. Även människans övriga nyttjande av fjällområdet och bevarande av kulturarv har stor betydelse för om målet kan nås. Former för hållbart nyttjande och samexistens behöver vidareutvecklas i fjällområdet, inte minst kopplat till rennäring, friluftsliv och turism samt gruvindustri.

*Innebär kortfattat att olika arters populationsutveckling är stabil eller ökande på lång sikt, samt att utbredningsområden för livsmiljöerna som dessa arter kräver är stabila eller ökande.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Storslagen Fjällmiljö:

• Under det första året efter invigningen har finjustering utförts av passager längs den 19 mil långa Lapplandsleden, och skyltning kompletterats.
• Naturum Vindelfjällen i Ammarnäs respektive Hemavan har renoverats och fått nya utställningar. Naturum bidrar med information till allmänheten om fjällens arter, natur- och kulturmiljöer samt länets naturreservat, leder och anläggningar, och håller guidningar bl.a. i kulturreservatet Atoklimpen.
• Urskogsleden i Matskanområdet mellan Marsfjällets och Dainans naturreservat har rustats ytterligare, med bland annat spångning och byggande av en ny övernattningsstuga vid Torpet.
  

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är positiv.

Flera planeringsinsatser och åtgärder under det senaste året bidrar till att utvecklingen går i en positiv riktning, men förändringen sker i nuläget för långsamt. Behovet av uppdatering av kulturmiljöprogrammen i kommunerna är stort och man behöver ta fram kunskapsunderlag som identifierar kulturhistoriskt värdefull bebyggelse även utanför utpekade riksintressen. Kunskapsuppbyggnad framförallt gällande olika byggmaterial och energisnåla hus pågår där bland annat trä har fått ett förnyat fokus. För att stärka kommunernas möjligheter att omsätta miljömålsarbetet i praktisk handling behövs bland annat ökade kommunala resurser kombinerat med en proaktiv vägledning i tidiga skeden.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet God bebyggd miljö:

• Informationsportalen Hålla Hus sprider kunskap om hur byggnader med kulturhistoriska värden bör vårdas och underhållas, samt hur värdena kan bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Verksamheten drivs av Skellefteå Museum i samverkan med länets övriga museer och Länsstyrelsen.
• Trafikverkets planering och projektering för byggnation av Norrbottniabanan Länk till annan webbplats. på sträckningen Umeå – Skellefteå är inne i sin slutfas med syfte att åstadkomma snabbare, säkrare och mer miljövänliga resor och transporter. Planeringen mellan Umeå och Skellefteå finansieras till hälften med regionala medel och hälften med medel från EU. Regeringen har via den Nationella transportplanen skjutit till halva byggkostnaden mellan Umeå och Skellefteå.
• Alla kommuner arbetar med vandringsleder och flera med kartering av grönområden viktiga för friluftsliv och rekreation.
• Laddinfrastrukturen för el-bilar har byggts ut med statliga medel från Trafikverket, vilket bland annat förbättrat laddningsmöjligheterna mellan kusten och flera fjällorter. Planer pågår att upphandla en utredning av lämplig placering av laddinfrastruktur längst väg 363.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är negativ.

De åtgärder som görs idag är tyvärr otillräckliga för att utvecklingen i miljön ska kunna vända. Vi behöver öka takten för att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald och vi behöver få bättre kunskap om hur arter påverkas av klimatförändringar. I länet driver Länsstyrelsen tillsammans med andra aktörer flera projekt som syftar till att återskapa natur- och kulturmiljöer, och flera av de åtgärder som är exempel under andra miljökvalitetsmål bidrar också till målet Ett rikt växt och djurliv. Naturvårdsbränning av skog, återställning av flottledsrensade vattendrag, åtgärder för fria vandringsvägar i vattendrag, igenläggning av diken i våtmarker och restaurering av betes- och slåttermarker är några exempel.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Ett rikt växt och djurliv:

Under 2020 har Länsstyrelsen i Västerbotten inom ramen för Interreg-projektet Inspect påbörjat att testa olika metoder för att bekämpa vresros och jättebalsamin. Länsstyrelsen har också inlett ett pilotprojekt med finansiering från Naturvårdsverkets anslag 1:3 för att bekämpa spansk skogssnigel med hjälp av hundar.

• Länsstyrelsen i Västerbotten har under 2022 bekämpat en rad invasiva arter som tromsöloka på fyra lokaler, jättebalsamin, bäckröding och vresros. Åtgärder kring jättebalsamin och vresros finansieras via Interreg-projektet INSPECT Länk till annan webbplats. som avslutas 2022. Andra åtgärder finansieras via anslag från Naturvårdsverket respektive Havs- och vattenmyndigheten.
• För att följa förändringar på landskapsnivå har Länsstyrelsen i Västerbotten påbörjat övervakning av fladdermöss inom ramen för regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.. Nätverk av lokaler byggs upp 2021-2026.
• Under 2021 har Länsstyrelsen i Västerbotten inventerat lavar på lador i fyra naturreservat. Lavarna som växer på ladorna är ett biologiskt kulturarv från den tid då höfoder var en viktig del av naturahushållningen. Sammanlagt påträffades sju rödlistade arter. Inventeringen bekostades med medel för förvaltning av skyddad natur från Naturvårdsverket.
• Västerbottens första planfria passage i form av faunabro har färdigställts av Trafikverket under 2022 och ytterligare en har påbörjats för färdigställande 2023. Faunabroarna möjliggör en långsiktigt hållbar renskötsel och begränsar barriäreffekterna för vilt och stärker därmed den gröna infrastrukturen i länet.