Läget i länet för miljömålen

I Västerbotten genomförs årligen ett stort antal åtgärder av både regionala och lokala aktörer. Vi är många som tillsammans bidrar till miljöarbetet i länet. Här följer en samlad överblick av det regionala läget inom varje miljömål, tillsammans med ett litet urval av årets alla miljömålsåtgärder.

Det pågår många bra insatser i Västerbotten som leder mot generationsmålet. En bred samhällsomställning krävs där hållbar konsumtion och värnande om natur- och kulturmiljöer är viktiga.

Miljöbedömningen för länet visar att det är långt kvar tills miljöproblemen är lösta. Återhämtningen av naturmiljön sker långsamt, det betyder att även om mycket redan görs så måste vi öka takten på arbetet för att skydda vår miljö och bevara våra naturresurser. För att uppnå Generationsmålet behövs en samhällsomställning och ett brett samarbete mellan olika aktörer. Vi behöver arbeta för en cirkulär ekonomi och för hållbar konsumtion för att nå ett samhälle med resurseffektiva kretslopp. Eftersom Västerbotten är ett stort län är transportfrågan ett viktigt område att jobba vidare med.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå Generationsmålet:

  • Biosfärsområdet Vindelälven-Juhtatdahka är ett modellområde för hållbar utveckling. Området omfattar hela Vindelälvens avrinningsområde, vilket gör det till ett av världens största biosfärområden. Biosfärsområdet bidrar till hållbar utveckling genom att driva eller finansiera olika typer av projekt, samverka med personer och organisationer och kommunicera goda initiativ som främja en hållbar utveckling.
  • Sharing Cities Sweden är ett nationellt program för delningsekonomi i städer, med målen att utveckla världsledande testbäddar för delningsekonomi i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Programmet pågår till 2021 och genomförs i samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor, universitet och institut.
  • Umeå kommun är deltagare i OECD-projektet "The Economics and Governance of Circular Economy in Cities". Efter seminarier och workshops har OECD utfört en analys om hur Umeå kommun kan arbeta med cirkulär ekonomi och resultatet har sammanställts i rapporten The Circular Economy in Umeå, Sweden.
  • SEE hållbarhetsvecka är ett årligt arrangemang där aktiviteter för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ordnas i hela länet. Under årets vecka var det trots pandemin 60 olika arrangemang fördelat på 194 tillfällen och på 11 orter i länet samt 17 digitala arrangemang som hela Västerbotten kunde delta i.

Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet.

Begränsad klimatpåverkan

Begrän­sad klimat­påverk­an

Växthusgasutsläppen i Västerbotten har minskat med 20 procent mellan 1990 och 2018. Utsläppen behöver dock fortsätta minska kraftigt för att miljömålet begränsad klimatpåverkan ska nås.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås (nationell bedömning).
Utvecklingen i miljön är negativ.

Utsläppen i länet kommer främst från transporter, samt industrier vars teknik är beroende av kolanvändning i processen. Utmaningarna för att nå miljömålet är stora och minskningen av utsläpp inom industrierna är beroende av nya insatser inom innovation, utveckling och investeringar. Förutsättningarna inom transportsektorn är däremot bättre eftersom teknik finns tillgänglig och är kommersiellt bärkraftig, främst i Västerbottens två större städer. Det krävs dock samhällsplanering och beteendeförändringar för förändrade färdsätt och det finns ett behov av samverkan och samordning för att komma framåt i frågan om förnybara drivmedel.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Begränsad klimatpåverkan:

  • Länsstyrelsen Västerbotten har under året samverkat med länets aktörer i syfte att ta fram en gemensam handlingsplan för att skapa förutsättningar för ändamålsenlig utbyggnad av ladd- och tankstationer för förnybara drivmedel i hela länet.
  • Länsstyrelsen Västerbotten, BioFuel Region och Energikontor Norr, driver ett treårigt samverkansprojekt i syfte att stödja samtliga kommuner i länet att arbeta systematiskt för fossilfria och effektiva transporter. Metodutveckling, kommunala handlingsplaner, nya planeringsverktyg med mera har tagits fram inom ramen för projektet, vilket pågår till sommaren 2021.
  • Umeå kommun har deltagit i projektet Klimathänsyn i upphandling, finansierat av Energimyndigheten. Projektet har resulterat i tolv åtgärdsförslag med syfte att skärpa arbetet med hänsyn till klimat och cirkulär ekonomi vid upphandlingar som Umeå kommun gör och de inköp som sker genom de upphandlade leverantörerna.
illustration av ett tåg, strömkabel och vätgastankning
Frisk luft

Frisk luft

Kvävedioxidhalterna är fortsatt höga i Umeå och Skellefteå, övriga kommuner har låga halter. Åtgärder för att minska vägtrafiken i tätorterna ger viss effekt men halterna minskar långsamt.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Den parameter som är svårast att komma till rätta med är utsläppen av kvävedioxid och det beror främst på den tunga trafiken i centrala delarna av Umeå och Skellefteå. De åtgärder som ger tydligast effekt verkar vara miljözoner och satsningar på kollektivtrafik. Det är också effektivt med åtgärder som påverkar hur vi människor beter oss, då normer kring till exempel bilkörande kan vara starka. Det kan man se som något positivt eftersom det betyder att vi allihop kan vara med och göra skillnad för en friskare luft. Teknikutvecklingen gällande fordon och deras utsläpp bedöms få störst betydelse för minskade halter i framtiden, men det är en långsam process vars resultat kommer att dröja.

Många åtgärder under målet Begränsad Klimatpåverkan har också en stark koppling till Frisk Luft, och vice versa.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Frisk luft:

  • Umeå kommuns åtgärdsprogram för luftkvalitet innehåller ett 20-tal åtgärder. Exempel är byggandet av västra länken som ska avlasta centrum från trafik, samt Umeås cykeltrafiksprogram (2018) som förväntas leda till att fler väljer cykeln framför bilen. En kollektivtrafikstrategi togs fram under 2018, den syftar till åtgärder för att nå målet om att 65 procent av lokaltrafikresorna ska vara utan bil senast år 2022.
  • Trots att ett åtgärdsprogram för luft för närvarande saknas i Skellefteå pågår ett aktivt arbete med att minska utsläppen av luftföroreningar. Det pågår bland annat en diskussion om hur nya vägar ska dras i Skellefteå. Det samlade åtgärdspaketet ”Framtidsvägen” innehåller åtgärder som främjar kollektivt resande och andra färdsätt.


Illustration av en vedpanna med texten "partiklar, kolväten, sot".

Eldning av ved, flis, och pellets utgör den största utsläppskällan för mindre samhällen i inlandet. Med tiden byts eldstäder och pannor ut mot mer miljövänliga men processen är långsam, vilket innebär att utsläppen kommer fortsätta ske under en lång tid framöver. För att minska utsläppen från vedeldningen kan du tänka på att alltid elda med torr ved, låta luckan stå på glänt när brasan tänds och sedan se till att elden får tillräckligt med syre.

Bara naturlig försurning

Bara natur­lig för­surning

Trots att det skett en avsevärd förbättring utgör försurningen ett av de största hoten mot länets sjöar och vattendrag. Inom länets östra del finns områden där upp till hälften av vattnen fortfarande är så påverkade att det medför betydande problem för fisk och andra vattenlevande djur.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är positiv.

Utsläppen av försurande svavel har minskat med 80 procent eller mer i Europa sedan kulmen nåddes runt 1980. Även om målet inte uppnås till 2020 kan vi se att utvecklingen är positiv, men det tar lång tid för naturen att återhämta sig. Eftersom vi saknar mätdata från förindustriell tid är det omöjligt att säkert veta hur mycket försurning som kvarstår. Uttag av skogsråvara gör att skogsmarken utarmas på buffrande ämnen, vilket motverkar naturens återhämtning. Skörd av grenar och toppar (GROT) fördubblar försurningseffekten jämfört med traditionellt skogsbruk. Om GROT-uttaget ökar kan det på sikt behöva kompenseras genom att träaskan återförs till skogen.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Bara naturlig försurning:

  • Länsstyrelsen Västerbotten är delaktig i EU-projektet Kliva (tidigare Vimla) med syfte att kartlägga omfattningen av de problem som orsakas av svavelhaltiga jordar samt utveckla åtgärder för att minska de negativa effekterna i sjöar och vattendrag. Problemen beror av sänkta grunddvattennivåer till följd av dikningar och sjösänkningar och åtgärderna är inriktade på att höja och stabilisera grundvattenivåer genom att återställa sänkta sjöar och utdikade våtmarker eller lägga igen diken. Gemensamt för sådana åtgärder är att de är vanskliga att kombinera med pågående jordbruk.
  • Kalkning av sjöar och vattendrag innebär att försurningens negativa effekter på växter och djur motverkas, men utgör ingen permanent lösning. Kalkningen har pågått sedan början av 1980-talet och inneburit en förbättrad status för fisk och bottendjur. Till följd av ett målinriktat kvalitetsarbete och minskad försurning har kalkförbrukningen halverats.
Illustration av helikopter som kalkar med texten "Kalkningen i Västerbotten omfattar 100 mil vattendrag och 100 sjöar".
Giftfri miljö

Gift­fri miljö

För att minska mängden och påverkan från kemikalier och gifter i miljön krävs kontinuerligt arbete genom bland annat informationsinsatser och tillsyns- och prövningsarbete enligt miljöbalken.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

Den ökande varuproduktionen på grund av en ständigt ökande konsumtion globalt bidrar till diffus spridning av farliga ämnen. Detta gör att miljömålet till stor del är en global angelägenhet och för att nå målet krävs att allt fler farliga ämnen begränsas och omfattas av gemensam lagstiftning både inom EU och internationellt. Regionalt kan Västerbottens länsstyrelse bland annat arbeta för att farliga ämnen inte ska spridas från produktionsprocesser, energiutvinning och avfallshantering. En särskild utmaning är den växande gruvnäringens miljöpåverkan. Kretsloppstänkandet behöver också stärkas och utvecklas så att vi kan minska förekomsten av farliga ämnen i vår miljö.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Giftfri miljö:

  • Under 2020 har Länsstyrelsen Västerbotten provtagit PFAS vid nedlagda deponier i Nordmalings kommun samt ett urval andra platser i Umeå kommun och Skellefteå kommun där PFAS kan finnas. Vid två lokaler påvisades ganska höga halter. Den ena är känd sedan tidigare (ytvatten utanför Degermyrans deponi i Skellefteå) och den andra som utgjorde dagvatten från brandförsvarets övningsplats vid i Skellefteå.
  • Undersökningar och åtgärder av flera av länets förorenade områden har drivits på genom tillsyn av både kommuner, Länsstyrelsen Västerbotten och försvarsinspektören för hälsa och miljö. Saneringsåtgärder på Norrbyskärs fd. sågverk, Kolkajen i Skellefteå och Bureå fd träsliperi väntas inledas nästa år (2021).
  • Umeå kommun genomför tillsynsprojektet Tvärån som bland annat tar emot dagvatten från Västerslätts industriområde. Kommunen har under 2020 besökt företag i ett delområde uppströms Tvärån och bland annat tittat på föroreningsrisker av dagvatten, oljeavskiljare och kemikalieförvaring/hantering. Projektet syftar till att minska belastningen av miljögifter som via dagvattnet förorenar Tvärån.


Illustration av mamma som läser för sitt barn.
Skyddande ozonskikt

Skyd­dande ozon­skikt

Uttunningen av ozonskiktet avstannade år 2000 och mätningar indikerar att återväxten kan ha påbörjats. Det är dock viktigt att fortsätta arbetet med att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen.

Miljökvalitetsmålet kommer att nås (nationell bedömning).
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat. Trots stora osäkerheter finns indikationer på att återväxten kan ha påbörjats. Utsläpp av lustgas, användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är kvarstående problem som kräver både internationella och nationella insatser för att lösas. Det är viktigt att arbetet med att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter för att ozonskiktet ska kunna återhämta sig. Eftersom många kväveföreningar kan omvandlas till lustgas som är ozonnedbrytande är det även viktigt att minska även dessa utsläpp. En stor andel av utsläppen av lustgas kommer från jordbruket. Lustgasen bildas till exempel när man kvävegödslar mer än vad växterna kan ta upp.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Skyddande ozonskikt:

  • Inom ramen för landsbygdsprogrammet kan Västerbottens lantbrukare delta i projektet ”Greppa näringen” där rådgivning ges för att minska växtnäringsförluster genom frivilligt arbete ute på gårdar. Under 2020 genomfördes ett 30 tal rådgivningsinsatser samt aktiviteter i form av fältvandringar. Greppa Näringen har kunnat påvisa att deras mer än 10 åriga arbete med rådgivning har minskat växtnäringsförlusterna genom frivilligt arbete ute på gårdar.[SL1]
  • Region Västerbotten har installerat en anläggning för nedbrytning av lustgas på Norrlands universitetssjukhus.
  • I flertalet av kommunerna i Västerbotten samråder byggnadsinspektörer med miljöinspektörer i rivningsärenden där CFC kan förekomma. I en del kommuner förekommer sådana rivningsärenden väldigt sällan. Man hänvisar även till de materialinventeringar som utförs på uppdrag av fastighetsägarna.

Illustration av ett kylskåp och ett frysskåp.

Det är viktigt att uttjänta produkter som gamla kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast lämnas in och omhändertas på rätt sätt och inte skadas vid transporten.

Säker strålmiljö

Säker strål­miljö

För att nå målet måste åtgärder ske för att minska exponeringen av UV-strålningen och därmed risken för hudcancer. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning.

Miljökvalitetsmålet är nära att nås (nationell bedömning).
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Trots att strålsäkerheten är god inom många områden så fortsätter antalet fall av hudcancer att öka i Västerbottens län. Svårigheten är främst vår attityd till solbränna men även hur vi beter oss utomhus. Särskilt viktigt är att minska barns solexponering på skolgårdar och lekplatser, bland annat genom att erbjuda många platser med skugga. Strålsäkerhetsmyndigheten har en mobil-app som heter ”Solboken” som är ett bra pedagogiskt hjälpmedel för att hjälpa barn att förstå att solen kan vara skadlig.

Vad gäller elektromagnetisk strålning är allmänhetens exponering mycket låg för de flesta användningsområden och det är positivt. Skadliga effekter från kraftledningar, elektronik, samt radiovågor från mobiltelefoner, kan dock inte helt uteslutas. Rekommendationer om magnetfält från kraftledningar gäller i första hand vid samhällsplanering men användandet av mobiltelefoner berör oss alla. Att använda handsfree när du pratar i mobiltelefon är det enklaste sättet att undvika onödig exponering.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet säker strålmiljö:

  • Under 2020 har det kommit in sju ansökningar om radonbidrag till Länsstyrelsen Västerbotten som beviljat och betalat ut bidraget i fyra av dessa ansökningar, de övriga tre är under handläggning i väntan på komplettering. Intresset för radonbidraget är väldigt begränsat i Västerbotten och bara 18 ansökningar har inkommit sedan bidraget återinfördes, juli 2018.
  • Samebyarna provtar årligen renar i samband med slakt med avseende på Cesium.

Illustration av en svamp och en fisk


Halten cesium är mycket låg i de flesta livsmedel, men den som äter mycket lokalt fångad fisk, viltkött och bär får ofta i sig mer än andra. På livsmedelsverkets webb kan du läsa mer om hur mycket cesium vi får i oss och om hur en kan tänka kring intag av vilt, svamp och bär.

Läs mer på livsmedelsverkets webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ingen övergödning

Ingen över­göd­ning

Tillståndet i Västerbotten är övervägande positivt. Det finns lokala övergödningsproblem i sjöar, vattendrag och kustvatten, men omfattningen är liten i jämförelse med södra Sverige.

Miljökvalitetsmålet är nära att nås.
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Förutsättningarna för att nå målet har förbättrats något genom en utökad kunskap om läget i länet samt att åtgärder har påbörjats i vissa områden. Trots detta är det idag svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Av Västerbottens 1133 sjöar har övergödning klassats som ett miljöproblem i 2,5 procent och för de 2391 vattendragen är motsvarande siffra 0,3 procent. Tio av våra 50 kustvatten är klassade som övergödda. Problemen beror framförallt på utsläpp från jordbruk, mindre reningsverk och enskilda avlopp. Åtgärdsbehovet behöver utredas vidare för att vi ska kunna få en klarare bild av vilka vatten som är eller riskerar att bli övergödda.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Ingen övergödning:

  • 2019 tog Länsstyrelsen Västerbotten tillsammans med länets kustkommuner, Skellefteå, Robertsfors, Umeå och Nordmaling fram en kort informationsfilm om hur stugägare kan ta mer hänsyn till vatten.
  • Det har under 2020 pågått 8 Lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA- projekt) med syfte att genomföra källfördelningsanalyser för att öka kunskapen om ett misstänkt övergött vatten samt projekt där det genomförs åtgärder för att minska övergödning i sjöar och vattendrag som indikerat övergödning.
    Under 2018–2020 har Norsjö och Skellefteå kommuner, med stöd av LOVA-medel, i samverkan tagit fram en åtgärdsplan för sju sjöar där algblomning förekommer.
  • · Under 2018–2020 har Norsjö och Skellefteå kommuner, med stöd av LOVA-medel, i samverkan tagit fram en åtgärdsplan för sju sjöar där algblomning förekommer.

Mer information

Titta på filmen om miljötips till stugägare och på Youtube Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Här kan du läsa mer om LOVA, Lokala vattenvårdsprojekt

Illustration av katthårsalger.

Nodularia spumigena, ”Katthårsalg”, är en cyanobakterie som kan orsaka problem för både människor och djur med sitt toxin vid algblomning.

Levande sjöar och vattendrag

Levande sjöar och vatten­drag

Västerbottens län är rikt på sjöar och vattendrag. Här finns allt från kristallklara fjällsjöar till kustmynnande jordbruksåar. Många av dessa är tyvärr negativt påverkade av bland annat fysiska ingrepp och miljögifter

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är positiv.

Utvecklingen i miljön är positiv, främst tack vare arbetet med restaurering av flottledsrensade vattendrag och borttagande av vandringshinder, men tempot på åtgärdsarbetet måste öka. En stor del av länets vattendrag och sjöar bedöms ha hög eller god ekologisk status*. På senare år har betydligt mer pengar än tidigare satsats på att förbättra våra vattenmiljöer. För att få ytterligare fart på nödvändiga åtgärder för att nå miljömålet behövs en stabilare och mer långsiktig finansiering. För vattenknutna kulturmiljöer är skyddet ännu bristfälligt, men kunskapsläget har förbättrats bland annat genom projektet ”Kulturmiljöer i vatten”. *Ekologisk status ger en bedömning av kvaliteten/statusen för växt- och djurarter i vattenmiljöer.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Levande sjöar och vattendrag:

  • Länsstyrelsen Västerbotten och flera av länets kommuner har under 2020 fortsatt arbetet med restaureringsprojekt i rinnande vatten. Åtgärder vid dammar, flottledsrestaurering och habitat-förbättring för lekvandrande abborre från havet är några exempel på åtgärdsområden.

I projektet GRIP on Life arbetar man med att öka kunskapen och utveckla metoder för skonsammare skogsbruk vid vatten samt restaurering av våtmarker och vattendrag.

* Ekologisk status ger en bedömning av kvaliteten på förekomsten av växt- och djurarter i vattenmiljöer.

Mer information om några av Länsstyrelsens olika projekt med inriktning mot sjöar och vattendrag.

Illustration av flodpärlmusslor.

Kvarnbäcken i Sorsele kommun har skyddats som naturreservat för att bevara det stora beståndet flodpärlmussla som finns i bäcken.

Grundvatten av god kvalitet

Grund­vatten av god kvali­tet

Generellt sett är grundvattentillgången bra i länet, men i kust- och fjällområden där befolkning och turism ökar kan tillgången stundtals bli för liten. Kunskap om vattenkvalitet och grundvattnets påverkan på angränsande ekosystem behöver förbättras.

Miljökvalitetsmålet är nära att nås.
Utvecklingen i miljön är positiv.

Allt fler vattenskyddsområden i Västerbotten inrättas och revideras. Kunskapen om grundvattnets kvalitet ökar och mer hänsyn tas till grundvatten i planeringsprocessen. Alla grundvattenförekomster i Västerbotten bedöms ha God kemisk status och God kvantitativ status. Bedömningarna bygger dock på få mätningar så den regionala övervakningen behöver förstärkas och trots de insatser som görs återstår arbete för kommuner och myndigheter.

Medvetenheten om grundvattnet behöver fortsätta öka och förebyggande åtgärder som skyddar vattenförsörjning och markstabilitet vid extremväder behöver preciseras och genomföras. Naturgrus och rullstensåsar har en viktig funktion som naturliga reningsverk och grundvattenreservoarer med stor betydelse för vår dricksvattenförsörjning. Det är därför viktigt att minska uttag och användning av naturgrus.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Grundvatten av god kvalitet:

  • Länsstyrelsen Västerbotten uppmuntrar och stöttar kommunerna att revidera och föreslå vattenskyddsområden för sina vattentäkter. Processen att inrätta/revidera vattenskyddsområden är lång och arbetet är inne i olika faser.
  • Länsstyrelsen Västerbotten förstärker övervakningen av grundvattenkemi och grundvattennivåer för perioden 2020–2026 för att skapa en långsiktig övervakning av grundvattnet i Västerbotten.

Illustration av en brunn med locket ståendes bredvid.

Som brunnsägare bör man provta sitt vatten minst vart tredje år eftersom vattenkvaliteten kan förändras med tiden.

Begränsad klimatpåverkan

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Västerbottens kuststräcka är en av de mest exploaterade kuststräckorna i landet. Förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, lokala problem med övergödning, en försämrad laxhälsa samt att traditionella näringar längs kusten minskar gör att miljökvalitetsmålet blir svårt att nå.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

För att uppnå en positiv utveckling behöver myndigheter och kommuner göra mer insatser inom tillsyn och prövning av vattenverksamheter, genomföra planerade åtgärder, samt fortsätta arbetet med skydd, restaurering och förvaltning av marina natur- och kulturmiljövärden. En sammanhållen och genomgripande fysisk planering är en grundförutsättning för långsiktigt hållbar förvaltning av våra kust- och havsområden. I många fall krävs internationella insatser, bland annat inom sjöfarten för att minska spridning av främmande arter och fartygens utsläpp. Allmänheten kan också bidra genom att till exempel undersöka möjligheten att samäga bryggor, bidra till allmänna strandstädningsdagar, se över sitt enskilda avlopp samt anmäla förlorade redskap.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Hav i balans och levande kust och skärgård:

  • Länsstyrelsen Västerbotten jobbar aktivt med att skydda värdefulla marina områden.
  • I Robertsfors kommun pågår ett LOVA-projekt för att möjliggöra vandring för fisk och andra vattenlevande organismer i två kustbäckar. Det ska även göras ett trumbyte i en kustmynnande bäck, som har god potential för vårvandring.
  • Umeå kommun reviderar det kommunala naturreservatet Strömbäck-Kont, där havsområden och friluftsvärden lyfts fram.
  • Länsstyrelsen Västerbotten, tillsammans med Länsstyrelsen Västernorrland och finska Forsstyrelsen, jobbar vidare med projektet Econnect. Målet är att skapa en konkret bild av hur havsmiljön i Bottniska viken kommer att påverkas av klimatförändringen hundra år framåt i tiden.

Illustration av fiskar som simmar bland vattenlevande växter.

Det finns nu 5 marina naturreservat i Västerbottens län som bland annat skyddar värdefulla grunda vikar. De grunda vikarna är artrika och viktiga för fisklek.

Myllrande våtmark

Myll­rande våt­marker

Det finns många våtmarker med höga naturvärden i Västerbotten. Men också många våtmarker som har skadats av utdikning och annan fysisk påverkan.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Våtmarksskyddet går långsamt men arbetet med hydrologisk återställning håller på att komma igång. Det genomförs insatser i länet för att förbättra våtmarkers förmåga att leverera ekosystemtjänster, till exempel bättre flödesutjämning och vattenrening. Sådana åtgärder har dock ännu ingen stor effekt i länet som helhet eftersom de sker i så begränsad omfattning. De åtgärder som utförs i dagsläget har främst fokus på att stärka den biologiska mångfalden.

Värdefulla våtmarker skadas tyvärr fortfarande i viss omfattning vid bland annat skogsbruk och vägbyggnad. Återkommande vintrar utan tjäle riskerar även att leda till ökade problem med körskador på våta marker i samband med skogsbruk och arbetet med gemensamma målbilder för god miljöhänsyn inom skogsbruket är därför viktiga ur ett våtmarksperspektiv. Tempot i det formella skyddet måste öka för att vi ska kunna bevara det nav för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som våtmarker utgör.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Myllrande våtmarker:

  • Våtmarkssatsningen som drog igång 2018 har fortsatt även under 2020. Praktiska restaureringsåtgärder har gjorts på flera våtmarker i länet med huvudsyfte att gynna biologisk mångfald. Av dessa har Länsstyrelsen Västerbotten återställt dikade myrar och sumpskogar i fem skyddade områden i Vännäs, Umeå, Skellefteå och Åsele kommuner. Totalt har sex kilometer diken lagts igen med grävmaskin eller genom att man byggt dämmen.
  • Länsstyrelsen Västerbotten har inlett ett sort betesrestaureringsprojekt inom Gärdefjärdens naturreservat i Skellefteå kommun. Projektet syftar till att skapa ca 120 hektar öppna, betade strandängar vid den fågelrika sjön. Under 2020 har det gjorts praktiskt arbete med avverkning av strandskogar, stubbfräsning, stängsling av beteshagar och samråd med de djurägare som ska sköta området efter genomförd restaurering.
  • Det genomförs bete av våta strandängar på flera håll i länet, däribland vid Brånsjön, Ostvik, Östanbäck och Ammarnäsdeltat.

Här kan du läsa mer om Lokala Naturvårdssatsningen – LONA

Illustration av en fågel som står i en våtmark.

Många fågelarter är beroende av våtmarker. Det är en viktig miljö där till exempel olika vadare och änder häckar och söker föda.

Levande skogar

Leva­nde skogar

Det formella och frivilliga skyddet av skog behöver öka i Västerbotten för att nå etappmålet. Behovet av naturvårdande skötsel är stort men utförandetakten låg.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är negativ.

Skogar med höga naturvärden avverkas och skogslandskapet fortsätter fragmenteras, därför är det viktigt att både det formella och frivilliga skyddet av skog ökar i länet. Både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i Västerbotten ser också ett stort behov av ökade resurser för naturvårdande skötsel i skyddade områden. Naturvårdande skötsel för att bevara den biologiska mångfalden kan vara till exempel naturvårdsbränning, att gynna lövskogar eller att skapa döende träd och död ved.

För att nå miljömålet är det även viktigt att de framtagna målbilderna för god miljöhänsyn fortsätter att implementeras inom skogsbruket. Intresset ökar för hyggesfria metoder, även om de fortfarande är ovanliga i länet. Skador på kultur- och fornlämningar uppkommer fortfarande inom skogsbruket, markberedningen är den största skadeorsaken. Sektorns kulturmiljögrupp i norra Norrland startade 2014, där Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har årliga möten med skogsnäringen.
Skogsstyrelsen ansvarar för uppföljningen av Levande skogar.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Levande skogar:

  • Inom EU-projektet GRIP on Life IP har Skogsstyrelsen arrangerat fältträffar för skogssektorn om hyggesfritt skogsbruk, naturvårdande skötsel och miljöhänsyn.
  • Skogsbruket arbetar för att minska skador på kultur- och fornlämningar och naturvärden bland annat genom att implementera målbilderna för miljöhänsyn.
  • Länsstyrelsen har utfört ca 150 ha lövgynnande naturvårdande skötsel i naturreservaten under 2019–2020, och 62 ha naturvårdsbränning inom EU-projektet Life Taiga. Inom Umeälvens delta avverkades gran på 50 ha för att gynna lövträd, vilket resulterade i länets första konstaterade häckning av vitryggig hackspett sedan 1995.

Läs mer om de skogliga målbilderna på Skogsstyrelsens webb. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Illustration av två skalbaggar på ved.

Var rädd om den döda veden! Här bor många hotade arter, till exempel raggbock och skrovlig flatbagge.

ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlings­land­skap

Västerbotten har en liten andel åkermarker. Många arter är beroende av ett öppet landskap, hävdade betesmarker och slåtterängar, men också av småbiotoper som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är negativ.

Utvecklingen i miljön är tyvärr negativ eftersom arealerna brukad åkermark minskar. Mellan åren 2018 och 2019 har minskningen dock varit betydligt mindre än under de senaste 10 åren. Trots detta behövs fler insatser, framför allt för att bevara biologisk mångfald och kulturmiljö. En fortsatt kompetensutveckling när det gäller skötsel som gynnar kulturvärden och den biologiska mångfalden är viktig. Det är också viktigt att politiska styrmedel från EU och nationellt riktas mot ökade miljöåtgärder och en begränsning av exploateringen av jordbruksmark.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Ett rikt odlingslandskap:

  • Länsstyrelsen har under 2020 genomfört ett kompetensutvecklingsprojekt i några av länets kulturmiljöer av riksintresse med agrar inriktning. Syfte har varit att öka kunskapen om och uppmärksamma odlingslandskapets natur- och kulturvärden genom gårdsbesök, rådgivning om skötsel och historiska kartkurser.
  • Länsstyrelsen Västerbotten har under 2018 tillsatt en samordnare för ängs- och betesmarker, med uppdrag att arbeta med nätverk, samverkan och nya metoder. Inom ramen för det projektet har Länsstyrelsen Västerbotten under 2019 initierat en betesförmedling, med syfte att sammanföra markägare utan djur, med djurägare som har behov av betesmarker.
  • Länsstyrelsen i Västerbotten bedriver rådgivning när det gäller restaurering och skötsel av naturbetesmarker och slåtterängar. Under året har 20 rådgivningsbesök genomförts och 3 marker för ansökan om restaurering besökts.

Mer information om betesförmedlingen och länkar till att lämna intresseanmälan för att erbjuda eller söka betesmark/mark att skörda.

Illustration av en ko
Begränsad klimatpåverkan

Storslagen fjällmiljö

Västerbottensfjällen är till största delen oexploaterade och där finns goda möjligheter att uppleva en storslagen fjällmiljö. Utmaningarna består i att främja samexistens, bevara kulturarv samt klara kommande klimatförändringar.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Stora delar av fjällområdet har i nuläget ett tillräckligt naturskydd och de flesta arter och naturtyper har gynnsam bevarandestatus*. Trots att arbetet går åt rätt håll så behövs fler åtgärder för att säkerställa att målet nås. Bland annat behöver flera åtgärder i Fjällstrategin genomföras, till exempel behövs en översyn av terrängkörningslagstiftningen, något som har utretts under 2019. Rennäringen är central för bibehållandet av fjällens vegetation och utseende. Även människans övriga nyttjande av fjällområdet och bevarande av kulturarv har stor betydelse för om målet kan nås. Former för hållbart nyttjande och samexistens behöver vidareutvecklas i fjällområdet, inte minst kopplat till rennäring, friluftsliv och turism samt gruvindustri.

*Innebär kortfattat att olika arters populationsutveckling är stabil eller ökande på lång sikt, samt att utbredningsområden för livsmiljöerna som dessa arter kräver är stabila eller ökande.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Storslagen Fjällmiljö:

  • Under 2019 har Naturvårdsverket fattat beslut om fyra nya statliga skid- och vandringsleder. De nya lederna kommer, tillsammans med befintliga statliga leder, att skapa en sammanhängande led för skidåkning och vandring mellan Hemavan och Borgafjäll. Anläggningen sker under perioden 2019–2021.
  • För fjällräven och fjällgåsen genomför Länsstyrelsen Västerbotten insatser genom särskilda åtgärdsprogram.
  • Länsstyrelsen Västerbotten och Storumans kommun genomför ett utvecklingsprojekt i kulturreservatet Atoklimpen - en samisk kulturmiljö. Under 2018–2019 har ny vandringsled och rastplatser iordningställts

Illustration av en fjällräv.

27 kullar av fjällräv föddes under 2019 i Västerbotten. Det näst bästa resultatet på många år!

God bebyggd miljö

God bebyggd miljö

Positiva utvecklingstrender finns inom flertalet av länets kommuner. Stora geografiska skillnader i exploateringstryck, samhällsstruktur och resurser gör att förutsättningar för att genomföra åtgärder ser mycket olika ut över länet.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är positiv.

Flera planeringsinsatser och åtgärder under det senaste året bidrar till att utvecklingen går i en positiv riktning, men förändringen sker i nuläget för långsamt. Behovet av uppdatering av kulturmiljöprogrammen i kommunerna är stort och man behöver ta fram kunskapsunderlag som identifierar kulturhistoriskt värdefull bebyggelse även utanför utpekade riksintressen. Kunskapsuppbyggnad framförallt gällande olika byggmaterial och energisnåla hus pågår där bland annat trä har fått ett förnyat fokus. För att stärka kommunernas möjligheter att omsätta miljömålsarbetet i praktisk handling behövs bland annat ökade kommunala resurser kombinerat med en proaktiv vägledning i tidiga skeden.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet God bebyggd miljö:

  • Informationsportalen Hålla Hus sprider kunskap om hur byggnader med kulturhistoriska värden bör vårdas och underhållas, samt hur värdena kan bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Verksamheten drivs av Skellefteå Museum i samverkan med länets övriga museer och Länsstyrelsen.
  • Sorsele, Vännäs, Lycksele, Umeå och Skellefteå har fortsatt arbetet med kartering av grönområden viktiga för friluftsliv och rekreation. Likande arbete har även påbörjats i Storuman och Nordmalings kommuner. Samtliga av länets kommuner arbetar även med utveckling av vandringsleder vilket bidrar till utökade möjligheter för rekreation och friluftsliv.
  • Laddinfrastrukturen för el-bilar byggs ut i hela länet, till stor del finansierat av ”Klimatklivet”. Utvecklingen innebär stort potential i att på sikt kunna erbjuda mer hållbara transportalternativ även för de delar av länet där bilen i dagsläget är enda alternativet.
Illustration av flerfamiljhus.
Ett rikt växt och djurliv

Ett rikt växt och djurliv

Stora delar av Västerbottens natur är påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. Många av naturtyperna och arterna saknar gynnsam bevarandestatus, samtidigt som arbetet mot invasiva arter precis inletts.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås.
Utvecklingen i miljön är negativ.

De åtgärder som görs idag är tyvärr otillräckliga för att utvecklingen i miljön ska kunna vända. Vi behöver öka takten för att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald och vi behöver få bättre kunskap om hur arter påverkas av klimatförändringar. I länet driver Länsstyrelsen tillsammans med andra aktörer flera projekt som syftar till att återskapa natur- och kulturmiljöer, och flera av de åtgärder som är exempel under andra miljökvalitetsmål bidrar också till målet Ett rikt växt och djurliv. Naturvårdsbränning av skog, återställning av flottledsrensade vattendrag, åtgärder för fria vandringsvägar i vattendrag, igenläggning av diken i våtmarker och restaurering av betes- och slåttermarker är några exempel.

Exempel på åtgärder som bidrar till att nå målet Ett rikt växt och djurliv:

Under 2020 har Länsstyrelsen i Västerbotten inom ramen för Interreg-projektet Inspect påbörjat att testa olika metoder för att bekämpa vresros och jättebalsamin. Länsstyrelsen har också inlett ett pilotprojekt med finansiering från Naturvårdsverkets anslag 1:3 för att bekämpa spansk skogssnigel med hjälp av hundar.

  • Vännäs kommun har tagit fram ett förslag till en naturvårdsplan för kommunen.
  • Lycksele kommun tillsammans med Skogsmuseet och andra aktörer har beviljats LONA-bidrag för att förbättra förutsättningarna för vilda pollinerare, med fokus på dagfjärilar.
  • Skellefteå Kraft har inventerat naturvärden i sina kraftledningsgator som underlag för framtida skötsel och underhåll. Flera lokaler för hotade arter hittades under inventeringen.
  • Trafikverket har genomfört anpassad skötsel av vägkanter för att gynna violett guldvinge på artens vägkantslokaler i Robertsfors och Vännäs kommuner.

Illustration av en fjäril

Inom åtgärdsprogram för hotade arter genomförs insatser för bland annat fjällräv, violett guldvinge och vitryggig hackspett.

Kontakt