De viktiga pollinatörerna

Pollinering av växter behövs för att ekosystemen ska fungera. Drygt 90 procent av världens vilda växtarter och cirka 75 procent av våra odlade grödor, får hjälp med sin frösättning av pollinatörer. Många av våra pollinerande insekter i Sverige är i dag hotade av både förändringar i landskapet och av klimatförändringar.

3 000 pollinerande insektsarter i Sverige

Oavsett om pollineringen sker i Sverige eller utomlands så bidrar den till matförsörjningen genom ökad skörd av frukt, bär, frön, vissa grönsaker och många andra grödor.

Sverige har cirka 3 000 pollinerande insektsarter. Det handlar om bin och andra steklar, dag- och nattfjärilar, blomflugor, andra flugor och skalbaggar. En god pollinering är beroende av en mångfald av pollinatörer. Det finns pollinatörer i de flesta naturtyper och de olika arterna har var och en sina speciella krav på livsmiljöer.

I Sverige fungerar insekter som pollinatörer. Grovt förenklat finns det fyra viktiga systematiska grupper av insekter.

  1. Dag- och nattfjärilar. Dag- och nattfjärilar behöver ofta en värdväxt i en skyddad miljö, där växten inte blir bortbetad eller utsätts för bekämpningsmedel.
  2. Flugor. Blomflugor har en särställning. Flera av arterna är rovdjur på bladlöss. Andra filtrerar sående? näringsrikt vatten.
  3. Blombesökande skalbaggar. Arterna har vanligtvis en begränsad förmåga att sprida pollen mellan blommor.
  4. Steklar. Här har bin en särskilt viktig roll att pollinera vilda växter och odlad gröda. Många solitära arter behöver sandig mark, eller gamla grova träd och död ved med insektsgnaggångar för att anlägga bo i. Humlor som är samhällsbyggande räknas också som vildbin. De bygger bo i gammal vegetation och gamla musgångar.

Eftersom växterna är navet i många näringsvävar, skapar ett art- och individrikt växtsamhälle resurser för en mångfald av svampar, insekter, däggdjur och fåglar. Pollineringen hjälper till att upprätthålla den genetiska variation som behövs för att växtens avkomma lättare ska kunna anpassa sig till en föränderlig värld.

Pollinering ger oss också berikande upplevelser i naturen som exempelvis naturstudier. Pollinering bidrar också till kulturella värden som hänger samman med olika former av friluftsliv och rekreation. Biodlare, botaniker, entomologer, hobbyodlare och bärplockare skulle ha svårt att utöva sina intressen om pollinatörerna försvann.

Reglerande ekosystemtjänst

Pollinering är en så kallad reglerande ekosystemtjänst, eftersom den reglerar naturliga processer i likhet med luft- och vattenrening.

Naturvårdsverkets arbete kring ekosystemtjänster Länk till annan webbplats.

Försörjande ekosystemtjänst

Pollinering är också en försörjande ekosystemtjänst, eftersom den påverkar olika delar av samhällsekonomin. Här är några exempel: 

  • Trädgårdsnäringens och lantbrukets produktion av frukt, bär, grönsaker och andra grödor. Exempelvis jordgubbar, äpplen, bönor och raps.
  • Produktion av foder och foderråvara. Exempelvis ärtor, majs, alfalfa och soja till djur för produktion av exempelvis kött och mjölk.
  • Handel och allemansrättsligt självhushåll av vilda bär. Blåbär, lingon, hjortron, smultron, åkerbär med flera.
  • Trädgårdsodling för självhushåll av exempelvis vinbär, krusbär, plommon, körsbär, hallon, bönor och ärtor.
  • Produktion av honung och bivax genom honungsbiodling.
  • Handeln med frön till prydnadsväxter, liksom vissa produkter från själva blomman. Exempelvis frön från kummin och fänkål och saffran som är blommans märken.
  • Import av pollinerad frukt- och grönsaker, citrusfrukter, ärtväxter såsom alfalfa, ärtor och bönor med flera.

En stor andel av de pollinerande insekterna i Sverige är hotade i dag

En stor andel av de pollinerande insekterna i Sverige är hotade. Bland vildbin, som är den allra viktigaste gruppen pollinatörer, finns en tredjedel av arterna med på den nationella rödlistan. Bland fjärilar och blomflugor är andelen något lägre.

Några miljöer som är särskilt viktiga för pollinatörer är näringsfattiga blomrika marker, vegetationsfri sandig mark och blommande träd och buskar. Andra viktiga miljöer är solexponerade gamla träd, död ved, odränerad fuktig mark, småvatten samt steniga kulturmiljöer.

Pollinatörer behöver trygga uppväxtmiljöer för sina larver. De behöver också blomrika platser för att tillgodose larvernas och de vuxna pollinatörernas matbehov. Blomrika miljöer finns både på marken och i träd- och buskskiktet.

Landskapsförändring - hot mot pollinatörernas viktiga miljöer

Det finns många olika hot mot pollinering. Det handlar exempelvis om förändrad markanvändning med tätare skogar, färre blomrika miljöer och färre marker med öppen sand. Andra hot mot pollineringen är mindre död ved, färre våtmarker och användning av växtskyddsmedel och insekticider.

En miljö som minskat särskilt mycket är blomrika ängs- och hagmarker. Traditionella brukningsmetoder har bytts ut mot mer rationella, vilket medfört en omvälvande förändring i landskapet. Stora arealer som var gräsmark på 1800-talet sköts inte längre, eller så brukas den i dag som skogsmark.

Många tidigare blomrika ängar odlas också som åker. Förutom att arealer med traditionell gräsmarksflora är små, så har avstånden för pollinatörer ofta blivit för stora och många växter är i dag isolerade i landskapet.

Eftersom pollinatörer finns i hela landskapet och i nästan alla miljöer, så kan de flesta göra en insats för att hjälpa dem.

Du som har en egen trädgård kan göra fina anpassningar för pollinatörer. Här är några åtgärder du lätt kan genomföra själv:

  • Gör ett vildbihotell.
  • Bygg en humleholk för vedlevande vildbin. 
  • Sköt hela eller delar av gräsmattan som en blommande äng.
  • Anlägg ett stenparti.
  • Gör sandgropar eller sandhögar som boplats för marklevande bin.
  • Lämna död ved i form av obehandlat virke, stubbar och högstubbar.
  • Se över vegetationen i din trädgård och ha träd, buskar och fältskikt, för att få en blomning som varar hela säsongen.
  • Gör planteringar med växter som uppskattas av pollinatörer. Trädgårdsbutiker har ofta information om växter som är särskilt uppskattade.

Inom jord- och skogsbruk finns det många anpassningar som kan göras för att bättre ge stöd åt pollineringen.

I skogen ansvarar Skogsstyrelsen för rådgivning. I odlingslandskapet ansvarar i huvudsak Jordbruksverket, men även länsstyrelsens Jordbruksenhet.

Exempel på underlag

  • Åtgärder och hänsyn i skogsbruket som gynnar pollinatörer
  • Pollinering i jordbruket
  • Hela Uppsala blommar, ett projekt med blomremsor. Bidrag 2021 till Hushållningssällskapet att administrera fröer och råd till lantbrukare runt om i Uppsala län.

Pollinering för att nå miljömålen

Länsstyrelsen jobbar aktivt med åtgärdsprogram för att uppnå de nationella miljömålen och hållbarhetsmålen i Agenda 2030. I samråd med Uppsala läns miljö- och klimatråd, arbetar länsstyrelsen med åtgärdsprogram för miljömål genom Färdplan för ett hållbart län. Färdplan för ett hållbart län Länk till annan webbplats. består av fyra regionala åtgärdsprogram inom områdena klimat, biologisk mångfald, vatten och samhällsutveckling. En viktig del i detta arbete är att be länets aktörer teckna hållbarhetslöften för åtgärder som bidrar till färdplansarbetet för biologisk mångfald.

Inom åtgärdsprogrammet som handlar om ekosystem och biologisk mångfald kan man göra insatser för pollinatörer. Av dem som hittills är med i färdplansarbetet kommer cirka 25 procent av de 400 föreslagna aktiviteterna direkt eller indirekt till nytta för pollinatörer.

En av de aktörer som preciserat hållbarhetslöfte för pollinatörer är Svenska golfförbundet samt Vattholma golfklubb.

Åtgärdsprogram inom miljömålen

Genom att kartlägga vilka begränsningar som finns utifrån pollinatörers perspektiv, kan man få en bild av landskapets möjligheter och flaskhalsar. En landskapsbild som beskrivs genom pollinatörers behov är användbar för exempelvis:

  • Kommuners grönstrukturplanering och översiktsplanering i kommuner.
  • Täkthandläggare i ärenden som rör kravställning för efterbehandling av grustäkter. Grustäkter är viktiga miljöer för många pollinatörer.
  • Aktörer som vill genomföra åtgärder för att nå miljömålen genom att teckna hållbarhetslöften för ekosystem och biologisk mångfald i färdplansarbetet för ett hållbart län.

Grön infrastruktur i Uppsala län Länk till annan webbplats.

Färdplansarbetet för ekosystemtjänster och biologisk mångfald

  • Pollinatörer och grön infrastruktur – ett sätt att förstå hur naturen hänger samman genom arters rörlighet och behov.
  • Åsmiljöer för pollinatörer – en del av länsstyrelsens åsvårdsplan.
  • Grustäkter, en viktig miljö för biologisk mångfald
  • Hur kan pollinatörer bli en del av översiktsplaneringen – och varför kan det vara värdefullt att ta fram en sådan plan


Pollinering i infrastrukturmiljöer – projekt Roslagen

Länsstyrelsen är med i ett projekt som går under namnet ”Infrastrukturens gräsmarker”. Projektet är uppdelat i tre delprojekt där länsstyrelsen ansvarar för framdriften av projekt Roslagen. Inom projektet samverkar olika aktörer om åtgärder i gräsmarker i tre delområden.

Några aktörer i samverkansnätverket är utöver Länsstyrelsen Uppsala län Artdatabanken SLU, Upplandsstiftelsen, Centrum för biologisk mångfald, Trafikverket, Svenska kraftnät, Ellevio, Vattenfall eldistribution och Svenska golfförbundet. Tillsammans samarbetar vi kring att anpassa skötsel av sträckor med särskilt goda förutsättningar för biologisk mångfald. Under 2021 tar vi fram en förvaltningsplan.

Infrastrukturens gräsmarker Länk till annan webbplats.

I Uppsala län arbetar flera aktörer aktivt med en mängd åtgärder för att hjälpa pollinatörer att överleva. Exempelvis finns det ett 30-tal åtgärdsprogram för hotade arter.

Åtgärdsprogram för hotade arter i Uppsala län

Ansvarsarter i Uppsala län Länk till annan webbplats.

Inom den lokala naturvårssatsnigen, LONA, kan kommuner söka pengar för att hjälpa till att stärka situationen för pollinering och vilda pollinatörer.

Lokala naturvårdssatsningen (LONA) i Uppsala län

Pollineringsprojekt inom LONA på Nturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen har tagit fram handlingsplanen "Grön infrastruktur i Uppsala län". Handlingsplanen är ett regeringsuppdrag till landets samtliga länsstyrelser och ska bidra till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande.

Handlingsplanen ska sedan ligga till grund för vilka prioriteringar man gör på landskapsnivå. Ofta saknas en tydlig koppling mellan den storskaliga nivån som beskriver höga koncentrationer av värdefulla miljöer i landskapet och den småskaliga nivån, som beskriver hur arter kan använda dessa miljöer. Genom att planera för pollinatörer kan man överbrygga denna brist. Genom att genomföra åtgärder som specifikt bidrar till att skapa bättre förutsättningar för bin att anlägga bon eller för att skapa blomrika miljöer, blir åtgärderna mer träffsäkra.

Läs mer om handlinsplanen "Grön infrastruktur" Länk till annan webbplats.

Kontakt

Landshövding

Stefan Attefall

Besöksadress

Bäverns gränd 17

Postadress

751 86 Uppsala

Organisationsnummer

202100-2254

Följ oss