Livsmedelsstrategi Stockholms län
För att ange en riktning för den regionala utvecklingen av livsmedelssektorn finns Stockholms läns livsmedelsstrategi. Den har nära kopplingar till den nationella livsmedelsstrategin men tar sin utgångspunkt i Stockholms läns förutsättningar. Den gäller fram till 2030.
Målet med Stockholms läns livsmedelsstrategi är ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem. Strategin omfattar åtgärder för förbättringar inom hela livsmedelssystemet, och anger en riktning för den regionala utvecklingen av livsmedelssektorn fram till år 2030.
Vad görs inom länets regionala livsmedelsstrategi?
Tillsammans och var för sig gör Länsstyrelsen i Stockholm, Region Stockholm och LRF Mälardalen aktiviteter och projekt för att bidra till livsmedelsstrategins uppfyllelse. Du kan läsa mer i Stockholms läns livsmedelsstrategis handlingsplan för 2021–2023. Där finns också beskrivningar av målen och goda exempel på vad andra gör i samhället. Livsmedelsstrategins organisationer är alla även starkt engagerade i samarbeten och nätverk med andra myndigheter, kommuner, organisationer och intressenter i dessa frågor.
Handlingsplan för Stockholms läns livsmedelsstrategi
Länk till annan webbplats.
Exempel på projekt
Under 2022 har landshövding Sven-Erik Österberg låtit måltidskreatörerna Mathias Dahlgren och Staffan Naess samt matentreprenör Hans Naess komponera en måltid om tre rätter som sätter Stockholms län på matkartan, Stockholmsmåltiden. Måltiden är en del av den satsning som gjorts på landskapsmåltider inför att Stockholm blir Europas Gastronomiska huvudstad 2023.
Stockholm är ett kulturellt, politiskt, medialt och ekonomiskt centrum. Staden ligger vid Mälarens utlopp i Östersjön och utgör ett geografiskt möte mellan landskapen Södermanland och Uppland. Huvudstaden utgör också mötet mellan Sverige och övriga världen vilket gett Stockholm sin i dag mångkulturella matscen. Målsättning är därför att måltiden ska visa på delar av Stockholms matidentitet med innovationer och historia. Alla råvaror produceras eller växer i Stockholms län, några väldigt nya som ingefära, andra vilda och ursprungliga som tistron. Den kombinerar det gastronomiska med puls och mat på språng och kan tillagas anpassad efter kassa och sammanhang, exklusivt med Roslags svarthavre eller enklare med vanliga havregryn.
Stockholmsmåltidens koncept ”Fun dining” är även menad att fungera i pedagogiska sammanhang och visar på vikten av en hållbar livsmedelsförsörjning.
Stockholmsmåltidens tre rätter
Förrätten består av en salladsbowl med crudo på gös från Mälaren.
Huvudrätt en lammkorv med bröd som en flirt till Stockholmsutställningen 1897 i Stockholm, då varmkorv för första gången serverades som snabbmat i Sverige.
Efterrätten lyfter Stockholms historia och ursprung med mjölkseparatorn och kombinerar mjölk och grädde med skärgårdens bär.
Mer information
Nyhet: ”Fun dining” med varmkorv, bowl och kossans mjölk – det är den nya Stockholmsmåltiden
Kontaktperson
Karin Eksvärd, Länsstyrelsen Stockholm
Förenklingar och tillämpning av regler, service och bemötande vid kontroller är viktiga frågor för många lantbrukare och livsmedelsföretagare i länet. Länsstyrelsen och LRF Mälardalen har av den anledningen startat projektet Ökat kundfokus, förenkling och samsyn kring regler och kontroll.
Genom projektet vill vi sätta fokus på företagarnas förutsättningar, titta på hur vi som myndighet kan förenkla för företagen, arbeta för en god dialog och service och hur vi säkerställer att alla bedöms på ett likartat sätt i liknande ärenden. Målgruppen för projektet är företagare inom primärproduktion och företag med angränsande livsmedelsproduktion.
Kontaktperson
Kristina Nigell, Länsstyrelsen Stockholm
Länsstyrelsen Stockholm har drivit projektet Resursfisk tillsammans med bland andra Axfoundation. Fokus har varit att
- stärka förutsättningarna för det småskaliga yrkesfisket
- öka försörjningsförmågan på lokal fisk genom att bredda vår konsumtion av fiskarter från bifångster i det småskaliga insjöfisket kring Mälaren.
Ett exempel är braxen – den huvudsakliga bifångsten i gösfisket. Med hjälp av kunskaper från projektet startade Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund och Stockholms fiskauktion företaget Resursfisk AB. De gör braxenfärs som serveras i offentliga kök och restauranger. Projektet är ett led i arbetet för att skapa förutsättningar för ett hållbart yrkesfiske av lokal fisk i länet.
Kontaktperson
Jonatan Fogel, Länsstyrelsen Stockholm
Vi bör äta mer fisk än vad vi gör idag i Sverige. Det småskaliga yrkesfisket längst kusten kämpar för sin överlevnad. I Resursfisk 2.0 bygger Länsstyrelsen vidare på förädlingsmöjligheter, försäljningskanaler och erfarenheter från det tidigare projektet. Med projektet vill vi
- öka möjligheten till livskraftigt småskaligt yrkesfiske
- öka livsmedelsförsörjningen i länet genom att skapa förutsättningar för fler fiskarter i Stockholms skärgård.
Vi gör detta genom att utforska potentiella bestånd där fisket kan öka och nå marknaden. Leader Stockholmsbygd finansierar huvudsakligen projektet.
Kontaktperson
Jonatan Fogel, Länsstyrelsen Stockholm
Projektet arbetar för att ge en överblick över hela värdekedjan som behövs för att leverera vildsvinskött till offentlig sektor i Stockholms län. Vi gör detta genom att identifiera vilka möjligheter och hinder som finns för att värdekedjan ska bli välfungerande. Målsättningen är att bidra till att konsumtionen av vildsvinskött kan öka i offentliga kök i Stockholms län.
Kontaktperson
Karin Eksvärd, Länsstyrelsen Stockholm
Länsstyrelsen och Region Stockholm har tagit fram en vägledningen. Den ska ge kommunerna konkret stöd att kunna göra bedömningar och avvägningar enligt miljöbalken, när jordbruksmark berörs i den fysiska planeringen som också håller vid en juridisk prövning.
Till vägledningen har Länsstyrelsen och Region Stockholm ställt samman ett digitalt kart- och informationsmaterial som också ska underlätta tydligare och mer transparanta avvägningar mellan jordbruksmark och bebyggelseutveckling. I vägledningen ingår även ett övergripande kunskapsunderlag om jordbruksmarkens betydelse och värde för oss idag och inte minst i en klimatförändrad framtid.
Kontaktperson
Kristina Nigell, Länsstyrelsen Stockholm
Genom projekten ”Bonden i skolan” får skolbarn, lärare och studievägledare möjlighet att lära sig mer om svenskt lantbruk. Bonden i skolan har över åren erbjudit
- fysiska och digitala gårdsbesök och upplevelser
- lättillgängliga filmer och läromedel
- kommunikation via sociala medier och utbildning för studievägledare.
Kontaktperson
Anna Lindgren, LRF Mälardalen
För att kraftsamla kring livsmedelsfrågan har Region Stockholm under 2022 avsatt resurser för att ytterligare kunna stärka samverkan med relevanta aktörer kring livsmedelsfrågor i regionen. Detta för att gemensamt stärka länets nätverk och affärsutvecklingssystem för hållbar förädling och produktion av livsmedel.
Kontaktperson
Therese Strimell Flodkvist, Region Stockholm
Ät!Stockholm är en tävling för nya, hållbara och innovativa livsmedelsprodukter, baserade på svenska råvaror, utvecklade och producerade i Stockholms län.
Projekt MatLust, Södertälje kommun, Region Stockholm, och Länsstyrelsen i Stockholm arrangerar tävlingen.
Varje år tävlar mathantverkare och livsmedelskreatörer och bedöms utifrån marknadspotential, smak och hållbarhet. Arrangemanget lyfter fram producenter i länet och bidrar till innovation och förnyelse.
Filmer
Yrkesfiskets roll i samhället
Inom projektet Resursfisk 2.0 arbetar Länsstyrelsen för att öka möjligheten till livskraftigt småskaligt yrkesfiske och att öka livsmedelsförsörjningen i länet genom att skapa förutsättningar för fler fiskarter i Stockholms skärgård. Yrkesfiskaren Rolf Nilsson och Gittan Hagman Holst från Yxlö Tours berättar om sina erfarenheter (4 minuter och 49 sekunder).
Handelns möjligheter att bidra till ett stärkt livsmedelssystem
ICA-handlare Claes-Göran Sylvén berättar om lokalproducerat i Norrtälje (2 minuter och 29 sekunder).
Landskapsmodellen
Ett sätt att arbeta med hållbara livsmedelssystem är att utgå från landskapsmodellen. Hör Elin Ryström, jordbrukare och mjölkbonde vid Lovö Prästgård, berätta om den i följande film (1 minut och 44 sekunder).
Seminarier
Webbinarium: Maten som ger resultaten
Finns det fördelar med digitala möten med bonden eller fiskaren, som komplement till besök på gården eller fiskebåten? Går det att hitta medskapande sätt att öka kunskaperna om svenska livsmedel och introducera nya maträtter för elever i skolan? Vad innebär konceptet Food for Life?
Detta var några av de frågor som ett fyrtiotal personer fick svar på i samband med den digitala träffen Maten som ger resultaten. Träffen handlade om hur vi kan samverka och hitta arbetssätt för att ta tillvara maten och måltiderna för mer än att mätta magar.
Hållbara livsmedelssystem i Stockholms län
Nyhetsbrev
Prenumerera på nyhetsbrevet Stockholms läns livsmedelsstrategi
Arkiv för nyhetsbrevet Stockholms läns livsmedelsstrategi
Rapporter och faktablad
Stockholms läns livsmedelsstrategi Länk till annan webbplats.
Handlingsplan för Stockholms läns livsmedelsstrategi 2021–2023 Länk till annan webbplats.
Bevattning vid kommersiell grönsaksodling i Stockholms län Länk till annan webbplats.
Utbudet av svenska baslivsmedel ut i dagligvaruhandeln Länk till annan webbplats.
Stockholms läns livsmedelsstrategi
Stockholms läns livsmedelsstrategi lanserades i augusti 2019 och gäller till 2030. Den har nära kopplingar till den nationella livsmedelsstrategin men tar sin utgångspunkt utifrån Stockholms läns förutsättningar. Bakom strategin står Länsstyrelsen Stockholm, LRF Mälardalen och Region Stockholm. Strategin är framtagen i bred samverkan med aktörer inom hela livsmedelskedjan i länet.
Stockholms läns livsmedelsstrategi Länk till annan webbplats.
Stockholm – hela Sveriges matmarknad
Visionen för strategin är att vara en god marknad för alla Sveriges livsmedelsproducenter. I Stockholms län finns Sveriges största marknad för livsmedel med både köpstarka och medvetna konsumenter och en efterfrågan på svenska, närproducerade och specialiserade produkter. Samtidigt som strategin ska främja länets livsmedelsproduktion och försörjning, ska den också bidra till nationella och regionala miljö- och klimatmål samt till flera av målen för Agenda 2030.
En viktig fråga är att minska sårbarheten i länet. Med nästan en fjärdedel av landets befolkning och endast tre procent av jordbruksmarken och jordbruksföretagen är Stockholm beroende av en kontinuerlig tillförsel av råvaror och förädlade livsmedel från hela landet för att klara invånarnas försörjning.
En tillväxtbransch med potential
Mer än 80 000 stockholmare arbetar i någon del av livsmedelskedjan och mångfalden av människor och matkulturer i länet ger goda förutsättningar för innovation och utveckling av nya produkter och tjänster. Statistik från Tillväxtverket visar att Stockholm är det län där både sysselsättningen och antalet små- och medelstora företag inom livsmedelsbranschen har ökat mest 2011–2016.
Livsmedelsbranschen är mycket viktig för länets sysselsättning och hållbara tillväxt både i staden och på landsbygden och det finns många delar som har stor utvecklingspotential.
